Annons

Hej då motvind!

GRÖN GUIDE – TEKNIK * Elcyklar börjar bli vardag och allt fler funderar på att skaffa sig en. Men det finns en del att tänka på inför köpet.

Skribent Anders Friström

ELCYKELN KAN UNDERLÄTTA vardagen och ersätta bilpendling på sträckor på upp till två kanske tre mil. Du kommer 

till och från jobbet efter en cykeltur i lugnt tempo, utan att bli särskilt svettig och utan att känna av motvind och uppförsbackar 

i någon högre grad. Du får inte jättemycket konditionsträning, men väl frisk luft och möjlighet till en stunds eftertanke.

 

Elcyklar är gjorda för att gå i upp till 25 kilometer i timmen och elmotorn driver normalt bara när du trampar, även om du inte behöver lägga någon större kraft bakom tramptagen. En del trimmar sina cyklar till att gå fortare än så, men det är olagligt och kan vara farligt.

Stephane Gautier bor i Tullinge och jobbar på Södermalm i Stockholm. Han har 27 kilometer till jobbet och cyklar den sträckan fram och tillbaka varje dag året runt. Det tar en timme enkel väg. På ett halvår har han kört 5 000 kilometer med sin elcykel. Viktigast enligt honom är att satsa på ett bra batteri med tillräcklig räckvidd.

– Man ska inte köra batteriet i botten, det mår det inte bra av.  Ett cykelbatteri bör behandlas som en hundvalp, hållas varmt och ”matas” ofta. Jag tar alltid med laddaren till jobbet och laddar fullt inför hemfärden.

Ett modernt litiumbatteri klarar mellan 500 och 1 000 laddningar. ­Den som cyklar året runt behöver därför byta batteri vart annat eller vart tredje år.

– Satsa på ett kvalitetsbatteri av känt märke så att ett passande batteri finns kvar på marknaden när du behöver byta, poäng-terar Stephane Gautier.

Batteriets placering är också viktig, det väger cirka fem kilo. För att cykeln inte ska bli vinglig är en låg tyngdpunkt att föredra.

En annan fråga är var på cykeln motorn ska sitta. Enklare modeller har motorn i fram- eller bakhjulet. Det medför att motorn driver lika mycket oavsett hur mycket du trampar eller vilken växel som ligger i. Pedalsensorn fungerar då endast som en switch, motorn slås på när du börjar trampa. Ett gasreglage styr motorkraften som kanske inte räcker till för backar eller tung last.

Om motorn sitter i trampnavet kan cykelns olika utväxlingar användas för att för att bestämma hur mycket motorn ska jobba. Det är dock en mer avancerad och därför dyrare lösning.

Stephanes cykel har navmotor och kostade 25 000 kronor. Han jämför det med kostnaderna för kollektivtrafikkort, som går på närmare 10 000 om året. 


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i