Livsmedelsstrategi för framtiden
Ledare 2016-2 Svante Axelsson och Johanna Sandahl

OPINION * HUR SKA DEN svenska livsmedelssektorns lönsamhet, konkurrenskraft och arbetstillfällen öka? Samtidigt som miljömålen nås? Det är frågor som den svenska livsmedelsstrategin ska svara på. Strategiarbetet går nu in i sin slutfas och snart ska en proposition presenteras för riksdagen. 

Den svenska livsmedelsproduktionen ligger förhållandevis långt framme på en rad områden. Jämfört med andra länder är djuromsorgen i Sverige god, användningen av antibiotika mycket låg och historiskt sett har även användningen av kemiska be-kämpningsmedel varit det. Det svenska lantbruket producerar en rad mervärden, något som svenska konsumenter uppskattar. Enligt en opinionsundersökning av Yougov skulle hälften sluta välja svensk mat ifall djuren behandlades likadant i Sverige som i resten av EU. Över 70 procent av de tillfrågade i undersökningen svarade att ”strängare miljökrav i Sverige” är viktigt för deras vilja att köpa svenskt. Hela 70 procent väljer att köpa svenskt för att djuren har det bättre i Sverige. Även de senaste årens re-kordökning av ekomat (både 2014 och 2015 ökade försäljningen med nästan 40 procent!) visar att efterfrågan på miljövänlig mat är stark. 

Samtidigt hörs nu i debatten oroväckande budskap om att den svenska lagstiftningen är för sträng och att den behöver an-passas (läs: försvagas) till resten av EU. På så sätt skulle det svenska lantbrukets konkurrenskraft stärkas. Vi tror att det kommer att få helt motsatt effekt. 

Naturskyddsföreningen vill se ökad lönsamhet i svensk matproduktion. De lönsamhetsproblem som i dag präglar en del av det svenska lantbruket är mycket oroande. Men att gå vägen via försvagade miljö- och djurskyddskrav riskerar bara att bli en åter-vändsgränd. Hur ska konsumenterna motiveras att välja svensk mat ifall den produceras enligt samma regler som importerad mat? 

Men hur ska vi göra då? Hur ska lantbrukare få betalt för de mervärden de skapar, och hur ska det bli lättare att göra rätt för såväl konsumenter som resten av livsmedelskedjan? Ja, det är precis det som den svenska livsmedelsstrategin borde fokusera på. Några grundläggande komponenter i en svensk strategi borde vara att: 

  • Ge stöd till lantbruket för de mervärden som det skapar, bland annat genom att stärka landsbygdsprogrammet.
  • På ett mycket tydligare sätt marknadsföra den svenska matens hållbarhetsfördelar.
  • Använda offentlig upphandling för att maximera samhällsnyttan – därigenom skulle produktion som tar stor hänsyn till djur och miljö gynnas. 
  • Göra det lättare att ställa om till ekologiskt, sätt konkreta mål för ekologisk produktion och konsumtion och utveckla strate-gier för att nå målen.
  • Inom handeln ta mer ansvar och sluta köpa in de i ett miljö- och djurskyddsperspektiv allra värsta produkterna. 

Svenskt lantbruk har, precis som många andra branscher, små chanser att konkurrera med pris. Låt oss i stället ta fasta på de investeringar i miljövänlig produktion som redan gjorts och den kunskap och erfarenhet som byggts upp. Dra nytta av att svensk matproduktion redan ligger i framkant i hållbarhetsarbetet, vilket innebär en konkurrensfördel nu när marknaden för miljösmart mat växer i hela världen. Det bör vara utgångspunkten för livsmedelstrategin.  

Svante Axelsson, generalsekreterare,
Johanna Sandahl, ordförande

FALKÖGAT

Poängen med skatten

... ser precis som alla riksdagspartier fram emot en översyn av den svenska bekämpningsmedelsskatten. En skatt som inte är styrande utan bara orsakar kostnader för lantbrukaren är dålig. PS till finansdepartementet: poängen med miljöskatter är inte bara att dra in medel till statskassan, att ge effekt i miljön är minst lika viktigt!

Skogsägarkram

... upplever att många skogsägare tycker att Naturskyddsföreningen bara klagar. Rätt eller fel – nu kommer goda nyheter för den skogsä-gare eller brukare som gjort något alldeles extra för sin skog. På stämman i juni presenteras vinnaren av Naturskyddsföreningens skogspris.

Sannolik lärdom

... minns att den svenska kärnkraften ansågs säker före ­Fukushima. Lärdomen efter olyckan är att alla reaktorer nu måste ha oberoende härdkylning. Den stora lärdomen är att detta sannolikt inte är sista gången vi har något att lära om det som sannolikt inte skulle kunna hända.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.