Bästa jackan?

GRÖN GUIDE – KLÄDER: Giftiga högfluorerade ämnen är på väg bort från friluftskläderna. Tillverkarna är mitt i en omställning. Men i vissa fall används andra fluorerade alternativ som kan visa sig vara nästan lika långlivade i miljön.

Artikel 2016-3 Anders Friström

FRILUFTSKLÄDER i olika material som ”andas” innehåller fortfarande ofta fluorkarboner eller perfluorerade ämnen (PFAS) av olika slag. Men utfasning pågår av de mest svårnedbrytbara och miljöskadliga varianterna. För konsumenten är det dock svårt att veta vilka plagg som är fria från fluorkarboner. Sveriges Natur har frågat de ledande tillverkarna av friluftskläder hur det går med ut-fasningen av fluorkarboner 

i deras produkter. Deras svar ger viss vägledning, men för att vara säker på att jackan du vill köpa är fluorfri måste du fråga i buti-ken.

Olika tillverkare har kommit olika långt, men i stort sett alla siktar på att ställa om till en fluorkarbonfri produktion senast till 2020. Men några har gått före och är närmare målet.

– I dagsläget är 81 procent av vår kollektion helt fri från fluorkarboner, säger Hedvig Sjöström på Klättermusen.

Fluorkarboner används på två sätt i friluftskläder. Dels som beståndsdel i de membran som står för själva ”an-das”-funktionen, att släppa ut kroppsfukten men stänga ute vätan utifrån, dels som beståndsdel i impregneringen av yttertyget. Om regnvatten tränger in i tyget blir plagget obehagligt och kallt att bära även om membranet håller tätt.

 

HÖGFLUORERADE ämnen som PFOS och PFOA med flera bryts i stort sett aldrig ned i naturen. De anrikas i levern och i blodet hos människor och djur och påverkar bland annat immunförsvaret, levern och hormonsystemet. De är potentiellt cancerframkallande och kan orsaka låg födelsevikt. 

Tillverkarna av friluftskläder ersätter nu membranen av fluorkarboner med membran av plasterna polyuretan eller polyester. I impregneringarna ersätts högfluorerade ämnen av kortkedjiga, lågfluorerade varianter eller av helt andra ämnen som vax, polyuretan och silikon. Polyuretan kan utgöra ett problem eftersom isocyanater är en viktig beståndsdel i tillverkningen och dessa då kan framkalla svår astma. Men polyuretanet utgör ingen hälsofara när du använder kläderna. Silikoner kan vara långlivade i naturen och därmed utgöra ett problem. 

Bytet från högfluorerade till lågfluorerade ämnen i impregneringarna har kritiserats av bland andra Greenpeace. Över 200 ledande forskare på området har skrivit ett upprop, Madriddeklarationen, som kräver ett stopp för alla typer av fluorerade ämnen. De anser att de lågfluorerade ämnena kan visa sig vara lika svårnedbrytbara eller om-vandlas till andra stabila föreningar som ackumuleras i näringskedjorna. Därtill kommer att högfluorerade ämnen ofta finns kvar som föroreningar i de lågfluorerade alternativen. 

Utfasning pågår

Sveriges natur har frågat de största svenska friluftsmärkena om deras utfasning av fluorkarboner. Här är svaren:

Haglöf: Ska fasa ut alla flourkarboner i impregneringar till 2020, de ersätts med vax eller silikonbaserade produkter. Ingen uppgift om membranmaterialen.

Fjällräven: Sedan 2015 är alla fjällrävens impregneringar fria från fluorkarboner. Eco-shell är deras fluorfria mem-branmaterial av polyester. 

Patagonia: Högfluorerade ämnen ska vara borta från produktionen under våren 2016, testar olika fluorfria alterna-tiv. Använder Gore-tex membranteknik (se nedan).

Houdini: Alla företagets membranmaterial är redan fluorkarbonfria. All användning av fluorkarboner i impregnering fasas ut senast 2017, ännu så länge används lågfluorerade ämnen i vissa plagg. 

Didrikssons: Alla membran är av polyuretan. Sedan 2015 är all impregnering fluorkarbonfri. Använder impregnering med polyuretan och silikon. Även impregnering med vax förekommer.

North Face: Har helt avvecklat användningen av högfluorerade ämnen i sin impregnering sedan 2015, använder dock fortfarande lågfluorerade ämnen. En del av sortimentet är helt fritt från fluorkarboner. Till 2020 ska all impregnering vara fluorfri. Ingen uppgift om membranen.

Norrøna: Membran från Gore-tex (se nedan) och egenutvecklade membran av polyuretan. Lågfluorerade ämnen i impregneringarna.

– Vi använder fortfarande denna typ av impregnering eftersom det inte finns alternativ på marknaden i dag med lika goda vatten- och smutsavvisande egenskaper, säger Torbjørn Rodt, CSR-ansvarig hos Norrøna.

Klättermusen: Membran av polyuretan eller polyester, helt fria från fluorkarboner sedan 2008. Impregnering med lågfluorerade ämnen till viss del, men vax och vattenavstötande polymerer dominerar. Ska fasa ut fluorkarboner helt till hösten 2017.

Gore-tex: Många friluftsmärken, exempelvis Arcteryx, Bergans, Marmot, Norrøna och Patagonia använder Gore-tex membranteknologi. Gore-tex membran är gjorda av expanderad polytetrafluoretylen (PTFE), mer känt som teflon. Företaget hävdar att PTFE är ogiftigt, olösligt, stabilt och kemiskt inert. Men det är fortfarande fråga om ett fluorerat ämne. Tidigare har materialet innehållit föroreningar av det högfluorerade ämnet PFOA. Sedan 2013 ska Gore-tex dock ha eliminerat dessa föroreningar ur sina produkter. Därtill har företaget sedan 2011 också gått över till lågfluorerade ämnen i sin impregnering.

Impregneringstips

Grönlandsvax: En alternativ impregnering som du själv kan lägga på hemma är fjällrävens Grönlandsvax. Det består av bivax och paraffin. Vaxet gnuggas på tyget och värms sedan in med ett strykjärn. Ju mer vax desto tätare plagg, men också desto sämre ventilation.

Fråga i butiken

Det går inte att försäkra sig om att friluftsprylarna är fria från fluorkarboner bara genom att läsa på plaggens etiketter. Fråga i butiken eller maila tillverkarna med dina undringar inför köpet.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.