Dragkamp inom föreningen

FÖRENINGSLIV * Hur ska pengar fördelas mellan lokalt aktiva och kansliet i Stockholm? Det blev den hetaste frågan när föreningen samlades för stämma i Norrköping.

Artikel 2016-4 Carl-Axel Fall

ETT HELT KNIPPE av motionerna till stämman i år handlade om att kretsar och länsförbund vill ha ökade resurser. Några tog upp underbemanning på de regionala kanslierna, andra ville se en större andel av medlemsavgiften till kretsarna.

Det blev en debatt som kom att handla om var pengarna gör störst nytta. Ordförande Johanna Sandahl klargjorde tidigt var styrelsen stod. Om kraven för regionkanslierna genomfördes skulle det innebära en bantning på 13 tjänster på rikskansliet, vilket i sin tur skulle försvaga hela föreningen.

I diskussionerna i utskott och i plenum kom välformulerade argument från båda håll fram. Slutresultatet av debatten blev en text som kan beskrivas som en plan för lokal förstärkning. Frågorna ska behandlas av en särskild arbetsgrupp som ska ta in frågan i nästa fyraårsplan, de så kallade verksamhetsriktlinjerna (VRL) som antas 2018. 

Policymässigt kom stämman till några nya beslut. På klimatområdet förstärktes föreningens trafikpolicy med två nya mål vid sidan om målet nollutsläpp av växthusgaser. Målen inga döda eller skadade och inga luftföroreningar i tätorterna lades till. Likaså antogs en motion som säger att föreningen ska verka för ett minskat resande och för ökade skatter och avgifter på flyget.

En lång diskussion handlade om föreningens syn på höghastighetsbanor. Styrelsens skrivning att järnvägsinveste-ringar är viktiga men att höghastighetsbanor har låg prioritet kunde till sist gå till protokollet. Stämman beslutade också att föreningen inte vill se någon kärnkraftsel i en kommande energiunion i EU. 

Andra beslut var att föreningen ska öka arbetet med att peka ut gräsmarker som bör skyddas och att träffar om hållbar stadsutveckling ska ordnas nästa år. I frågan om hur fosfor i rötslam ska återföras till åkermarken godtar föreningen nu bland annat förbränning som en möjlig metod.

Det mesta gick styrelsens väg, även om tillägg och kompletteringar gjordes. När det gäller synen på det kommande frihandelsavtalet TTIP fick styrelsen bakläxa. Stämman röstade igenom ett tydligare motstånd mot avtalet medan styrelsen ville avvakta tills mer blir känt om avtalet. 

Från granskog till ekopark

Gunnel och Dag Ekman blev de första mottagarna av Naturskyddsföreningens nyinstiftade skogspris.

DEN SKOGSFASTIGHET som belönas är den knappt 1000 hektar stora gården Kringstorp som ligger i det gamla eklandskapet söder om Linköping. Fastigheten hörde tidigare till godset Bjärka Säby.

Dag och Gunnel Ekman tog över Kringstorp på 80-talet. Då hade större delen av den tidigare odlade marken planterats igen med gran. Av fastighetens hela skogsbestånd var därefter 90 procent gran. Efter de svåra stormarna 2005 och 2006 började Dag och Gunnel allvarligt fundera om skogsbruket här var inne på rätt väg.

– Oväder och klimatförändringarna talade för framtida problem. Vi började ifrågasätta granskogen.  Med hjälp av goda rådgivare gjorde vi en ekoparksinventering enligt Sveaskogs modell. Vi insåg därigenom att man här skulle kunna plocka fram och återskapa stora naturvärden genom ett annat skogbruk, berättar Dag Ekman.

I dag avsätts närmare hälften av skogsmarken för naturvård, mot fem procent från början.

Hur ser ekonomin ut för en sådan skog på sikt?

–Man måste vara kunnig för att styra det rätt, men skogsbruket ska gå ihop. Vi får mindre intäkter än med ett rent granskogsbruk men lövskogen kommer att ge intäkter. På sikt räknar vi med ett i ordets bästa mening lönsamt skogsbruk. Det betyder att vi räknar in andra värden än rent ekonomiska. 

I Naturskyddsföreningens prismotivering sägs bland annat att makarna Ekman ”med genuint och målmedvetet engagemang för biologisk mångfald och sociala värden kombinerar skogsproduktion med mycket stora naturvårds-avsättningar. Ett enastående exempel på vad markägare kan göra för att bevara levande skogar och ett levande kulturlandskap”. 

Nya namn i styrelsen

Styrelsen som stämman ville ha den: Mårten Wallberg (vice ordförande), Lotta Silfver, Pia Lindeskog, Johanna Sandahl (ordförande), Jimmy Lindsjö (nyval), Stina Lindblad, Carolina Klüft, Bo Jönson, Anita Brodén och Sigrid Magnusdotter (ersättare för Minou Moon, Fältbio-logernas representant). Saknas på bild: Marie Andersson, Salomon Abresparr (nyval) och Per-Erik Mukka (nyval). 

Tre tycker

Naturskyddsföreningen söker ny generalsekreterare. Hur kommer du att minnas Svante Axelssons ledarskap?

Jan Herrmann, Öland

– Vi jobbade intensivt ihop för 25 år sedan i något som kallades grundutbildningsrådet, vi skulle få in miljökunskap i lärarutbildningen. Jag känner Svante som dynamisk, kompetent, effektiv, positiv och envis.

Petra Magnusson, Haninge

– När jag gick traineeprogrammet var Svante och föreläste ett par gånger. Han är glad och har mycket energi. Man blir inspirerad. Han är en visionär som alltid letar lösningar. Tror han skapat en stark miljöopinion.

Tor Tuorda, Jokkmokk

– Har själv inte mött honom så mycket, men han har gjort sig mycket bra i media. Han har en naturlig och avväp-nande talarstil med en egen emfas, och är mycket bra på att bemöta olika personer, det har givit honom en enorm makt. 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.