Fler storkar och bättre rissorter

MEDLEMSNYTT * Naturskyddsföreningen är en vittförgrenad rörelse. Med kretsar i de flesta av Sveriges 290 kommuner och med närmare 50 samarbetspartners ute i världen är aktiviteterna många. Här ett axplock av de senaste.

Artikel 2016-4 Carl-Axel Fall

FILIPPINERNA

Bönder förädlar ris

Naturskyddsföreningens samarbetspartner Masipag som organiserar många av Filippinernas bönder bedriver en framgångrik förädling av ris. Regn, torka och sjukdomar kan ställa till det rejält för en risbonde. Bönder prövar nu nya rissorter på sina marker och förädlar dem för att få olika egenskaper. 45 nya rissorter rapporterades senast.

BRASILIEN

Ekomat i skolorna

Eleverna i många brasilianska skolor får numera ekologiska skolmåltider. Det beror till stor del på att Naturskyddsföreningens partnerorga-nisation Centro Ecologico drivit på för ekologiska produkter inom offentlig upphandling. En ny lag tillåter nu att bondeorganisationer levererar ekologiska produkter, vilket i sin tur ökat ekoproduktionen i många regioner. 

ASKERSUND

Okänd skärgård

Ölandskapet i norra Vättern beskrivs ibland som Sveriges mest okända skärgård. Naturreservatet Råå Uddar invigdes nyligen av bland andra Naturskyddsföreningen i Askersund. Gammal tallskog, unika mossor och lavar, grunda vikar med den lenaste sandbotten hör till dragplåstren.

UGANDA

Lag mot tvångsförflyttning 

I Uganda har samarbetsorganisationen NAPE bidragit till en lag som gör det olagligt att tvångsförflytta människor från deras mark utan kom-pensation. Lagen ses som ett genombrott för mänskliga rättigheter och ett viktigt steg för att hejda utviningen av olja då markrofferi är vanligt när infrastruktur för oljeutvinning byggs.

UMEÅ

Rätten till marken

Samer, gruvbyggare, naturvårdare och representanter från sydafrikanska miljöorganisationer möttes under försommaren i Umeå för att prata om markfrågor vid gruvprojekt. Det akuta ärendet gällde en planerad koppargruva i Laver i Pite älvdal. Dammen för gruvavfall som planeras här blir sju kilometer lång och förändrar ett mycket stort område om projektet genomförs.  

NYNÄSHAMN

Nattliga svärmare

Stora och små besökare håvade in nattliga flygare när Naturskyddsföreningen i Nynäshamn ordnade upplevelsekväll kring de nattfjärilar som lever i Stora Vikas kalkbrott. Besökarna fick tillfälle till verkliga närstudier i lyslampornas sken. Gräsulv, bokspinnare, streckfly och en bal-sampoppeltandvinge kan på nära håll uppvisa en fascinerande skönhet. 

SKÅNE

Ett bra storkår

Våren 2016 blev gynnsam för storkprojektet som Naturskyddsföreningen i Skåne driver tillsammans med Skånes ornitologer. Under försom-maren räknade man in ett 60-tal par som häckade fritt. Det är rekord. Antalet häckningar i hägn ökade också. Syftet med projektet är att få tillbaka en livskraftig vild storkstam i Skåne. 

ÄGODELA 

Ska vi byta grejer? 

FLER OCH FLER lånar och byter grejer med varandra. Smart, eftersom bilen exempelvis används i genomsnitt fem procent under sin livstid. 95 procent av tiden står den still. En borrmaskin används i genomsnitt en kvart. 

Att äga prylar ger inte längre självklart status, utan ses allt mer som slöseri med jordens resurser. I stället har trenden att hyra, låna, byta, skänka bort, köpa begagnat och att skapa gemensamma lösningar slagit igenom. Vi kallar det ägodela, andra kollaborativ konsumtion. Mer tillgång, mindre ägande och toppen för miljön helt enkelt. Det är i alla fall idén.

Att ägodela är inte något nytt, men det moderna ägodelandet med kombinationen mellan miljömedveten konsumtion och in-ternet gör att omfattningen kan bli hur stor som helst. Men vad innebär det i praktiken? Hur tar vi vara på potentialen? Vad ska man tänka på när man börjar ägodela? Precis det handlar Ägodela om. Den finns som e-bok också. naturskyddsforeningen.se/butiken

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.