Små tassar i mörkret

NATURENS ABC * De är små och skygga. Deras liv är korta, men de föder många ungar och finns nästan överallt. Möss och sorkar kan ställa till förtret för oss människor men är viktig basmat för många rovdjur.

Artikel 2016-4 Anders Friström

MÖSS OCH SORKAR stöter vi ibland på i våra hus och trädgårdar, där de ibland kan ställa till förtret. Men oftast håller de till ute i naturen. Dessa smågnagare är stapelföda för räv, mård, vessla och hermelin såväl som för ugglor och många andra rovfåglar. Mössen är slanka med lång svans och stora öron. Sorkarna är kraftigare med kortare ben, trubbigt huvud och små öron, men de olika arterna inom varje grupp kan dock vara svåra att skilja åt. Här presenteras några av våra vanligaste smågnagare.

 

Indisk globetrotter

Husmusen härstammar från Asien, men har följt med på människans vandringar och finns i dag i stort sett överallt där människor bor. På våra breddgrader bor de verkligen i våra hus, bygger gärna bo inuti väggarna och kan höras rassla omkring i bjälklaget till gamla trähus. Husmusen är en utmärkt klättrare och kan ta sig igenom springor smala som en blyertspenna. De förökar sig snabbt, i våra varma hus kan de föda upp ungar hela året och kan därför bli ett problem. Mössen äter främst frukt, frön och spannmål, men gnager på lite av varje för att hålla tänderna i trim. Sommartid flyttar de gärna ut i naturen, men återvänder inomhus till hösten. Årsungarna utvandrar och försöker hitta nya boplatser.

 

Nattlig trädklättrare

Den större skogsmusen tar sig helst fram i skydd av nattens mörker. Det är fråga om en skicklig klättrare som rör sig såväl uppe i träden som i gångar under marken, där den har sitt bo. Arten är knuten till många slags miljöer, men trivs bäst i skog och är spridd upp till Södra Norrland. Menyn domineras av frön från olika träd, men i praktiken är den en allätare som även tuggar i sig insekter, frukt och maskar med mera. Vintertid kan även den större skogsmu-sen söka sig in i stugvärmen.

 

En mindre kusin

Den mindre skogsmusen är väldigt svår att skilja från den större, men är helt enkelt mindre och har också ett sydli-gare utbredningsområde. Den är lik sin större släkting även i vanor och ekologi. Den är också nattaktiv, men inte lika duktig klättrare. Den föredrar gräsfrön i stället för trädfrön, men är annars också allätare.

 

Gångar i gräset

Åkersorken är vanlig i gräsmarker av olika slag där den täta gräsväxten ger skydd. På våren ser man ofta dess spår i form av slingrande smala gångar upptrampade i fjolårsgräset. På vintern gör den tunnlar under snön. Åkersorken är en utpräglad växtätare och livnär sig främst av gräs. Arten producerar ungar hela sommaren. Ser du en sork med satt kropp och kort svans ila förbi är det oftast en åkersork.

 

Gömmer hasselnötter

Skogssorken håller sig mer i skogen än åkersorken och särskiljs enklast genom sin längre svans, rödbrun rygg och grå sidor. Liksom de flesta smågnagare är den allätare.  Även skogssorken gör gångar under marken. Den simmar och klättrar bra, varför den ofta syns ovan mark, även dagtid. Favoritfödan är hasselnötter, som den kan samla stora förråd av i olika gömställen. De tomma nötskalen har ett prydligt litet hål kantat av tandmärken.

 

Marodör i trädgården

Vattensorken är råttstor, mörkfärgad och har lång svans. Den gräver gärna gångsystem under marken och trivs bäst nära vatten. Dess närvaro märks lättast på de jordhögar som läggs upp utanför ingångarna. Favoritfödan är vass, men den ger sig också gärna på trädgårdsodlarens grönsaker och rotfrukter, gnager på fruktträd och potatis med mera. Vattensorken är skygg och en god simmare. Du hör oftare bara ett diskret plask än att du får syn på dem. 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.