Trendigt tak

GRÖN GUIDE EGEN SOLEL * Det har blivit allt mer populärt att göra sin egen solel på taket hemma. Oftast är det en lönsam investering, färdiga paket-lösningar gör det enkelt att bli solelsproducent.

Artikel 2016-4 Anders Friström

FUNDERAR DU PÅ att skaffa solpaneler? De svarta glasade fyrkanterna syns på allt fler villatak. Det har blivit inne med egen el från solen, men bakom ligger naturligtvis också att det i de flesta fall är en god affär. Vinsten ligger dels i att slippa köpa in en stor del av din egen elförbrukning. Det som du inte förbrukar själv i stunden kan du dessutom mata ut på elnätet och få bra betalt för.

Eftersom elförbrukningen i ett hem är störst morgon och kväll vintertid samtidigt som solpanelerna producerar mest dagtid på sommaren behöver solelanläggningen vara ansluten till elnätet. Den ström du inte gör av med själv på dagen matas ut på nätet. På kvällen hämtar du tillbaka ditt elbehov. Därför räknas du som ägare av solpaneler som en mikroproducent av förnybar el.

Ett antal företag säljer paketlösningar med kompletta solelsystem, inklusive installation. Elbolagen är tvungna att ta emot din el men det behöver inte vara samma bolag som köper och säljer. Därför kan du behöva byta elleverantör. Installationen tar en till två dagar. Normalt krävs inte bygglov, men reglerna varierar, så kolla med din kommun. 

 

OM VI ANTAR ATT du bor i ett vanligt småhus utan elvärme förbrukar hushållselen cirka 5 000 kWh per år. En solelan-läggning på fem kilowatt kostar i dag cirka 100 000 kronor inklusive installation och moms. Du kan få ett rot-avdrag för arbetskostnaderna på cirka 10 000 kronor. Alternativt kan du söka solcellsstöd på upp till 20 procent av investe-ringskostnaden, men du får stödet i efterhand och handläggningstiden kan vara lång. 

En anläggning på fem kilowatt med 20 paneler kräver drygt 30 kvadratmeter takyta. Den genererar då som bäst i Mellansverige runt 

4 700 kilowattimmar per år. Om du använder ungefär hälften av detta själv tjänar du i dagsläget cirka 5 500 kronor om året på el du inte behövt köpa och på el som du sålt till ditt nätbolag. 

Beroende på hur du finansierar investeringen och hur bra betalt du får för strömmen kan återbetalningstiden för ett solelsystem variera mellan 15 och 20 år. Det är en lönsam investering eftersom livslängden på systemet antas vara minst 30 år. Just nu är elpriserna rekordlåga, på sikt väntas de öka rejält, vilket givetvis förbättrar kalkylen.

Men du behöver inte bry dig om lönsamheten. När du köpte nytt kök eller en ny bil räknade du ju förmodligen inte på om det var lönsamt eller inte. På samma sätt kan du investera i solceller bara för att du vill, och sen sitta där och titta på när pengarna rullar in i takt med solskenet. 

Betalt för strömmen

Värdet på den el du använder själv motsvarar cirka 1,10 kronor per kWh inklusive elpris, elcertifikat, energiskatt, moms och rörliga överföringsavgifter med mera. 

Intäkterna för din sålda solel består av elförsäljning cirka 40 öre per kWh, elcertifikat 17 öre, nätnytta 3 öre och skattereduktion 60 öre. Tillsammans blir det 1,20 kronor. Som privatperson slipper du från årsskiftet också betala moms på intäkterna. 

Den inköpta elen kostar också med femårigt fastprisavtal runt 1,10 inklusive rörlig överföringsavgift.

Ditt solelsystem

Du behöver ett antal solcellspaneler som monteras på taket i soligt och skuggfritt läge, sydläge är bäst, sydväst och sydost kan fungera, öst och väst också om du sprider panelerna på båda sidor av taket. En växelriktare gör om solcellernas lågspända likström till trefas växelström som matas in på elnätet. Därtill behövs en ny elmätare som håller koll på flödena av el åt båda hållen i ledningarna. Brytare på ömse sidor om växelriktaren gör det möjligt att serva systemet vid behov. 

Enkel solelskalkyl

Investering: 80 000 kr (20 % solelstöd) utan banklån. 30 års livslängd.

Årsproduktion: 4 700 kWh.

Årskostnad: 2 700 kr.

Värde egen+såld el: 5 500 kr. 

Återbetalningstid: 14 år.

 

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.