Vattenkriget

Hur ska vattenkraftverken miljöanpassas för fisk och en mer LEVANDE NATUR? Kring Untra i Nedre Dalälven utspelar sig en segsliten och prestigeladdad miljöstrid.

Artikel 2016-4 Carl-Axel Fall

ÅRET ÄR 1918. Stolta politiker från Stockholm inviger en imponerande tegelbyggnad över Dalälven som beskrivs som ingenjörskonstens triumf. Vattenkraftverket i Untra ska ge huvudstadsborna, bara 15 mil bort, möjlighet till nymodigheter som ellampor och kylskåp. 

Dalälven, strax väster om nuvarande E4:an, rinner här i ett ganska flackt landskap. Området består av ett sammelsurium av öar, flodfåror och strömmar. Ingenjörerna lyckades få till en fallhöjd av 12 meter för kraftverket genom att dämma och stänga till mellan några öar. 

I århundraden hade vårfloder och högvatten påverkat landskapet. Stränderna översvämmades regelbundet. Det gjorde området svårtillgängligt. Växter, fåglar och insekter fanns i en unik mängd. Här möttes Norrland och Svealand. Och här lekte laxen, harren och många andra arter i strömmarna. 

Kraftverket förändrade naturen kraftigt. 

När ingenjörerna ritade kraftverket fanns knappt ordet miljöhänsyn. Men nu, snart hundra år senare, utspelar sig här en av de mest segslitna miljöstriderna i modern tid i Sverige.

Fortum, som i dag äger verket, har ansökt om att få renovera. Ärendet har varit uppe i domstolar sedan 2007. Ett slutligt avgörande väntas inom kort.

Innan vi ger oss in i juridiken tar vi oss in i Båtfors naturreservat beläget intill kraftverket, klassat som Na-tura-2000-område. Pär Eriksson möter upp i skogen nära det gamla skogstorpet Båtfors. Han är biolog på Upplands-stiftelsen och har arbetat för att bevara och restaurera området i mer än 30 år.

Snart kommer vi till en torr flodfåra i skogen. Rena stenbumlingar i botten talar om att det här ibland går rejält mycket vatten.

– Det kan skilja två till tre meter mellan lägsta och högsta vattennivå här, säger Pär Eriksson, och pekar högt upp på ett träd för att visa var en viss lav börjar växa. Laven kan inte växa på en översvämmad stam.

Dagens översvämningar är dock för små och kortvariga. Innan kraftverket byggdes varade de i längre perioder och skapade en unik näringsrik lövskogsmiljö med gott om stora ekar och ett rikt djur- och insektsliv. 

 

PÄR SKRAPAR FÖRSIKTIGT på barken på en död asp och visar snart upp en larv från cinnoberbaggen – en art som är starkt hotad. 

– Sverige är dåligt på att ta hand om den här naturtypen. Vi har inte förstått vattnets funktion på land, säger han. 

Men det är inte bara larver det handlar om. Mer vatten här skulle göra gott för ett landskap som är åtskilliga kvadratkilometer stort. Vida strandängar skulle hållas öppna och de unika svämskogarna skulle få vara i fred. Dessutom skulle mer vatten i strömmarna gynna fisken, varav laxen – om den tilläts vandra upp i systemet – är den ekonomiskt viktigaste. 

– Laxen, baggen och strandängen – allt hänger ihop i ett unikt och stort ekosystem, säger Pär Eriksson som just får in en havsörn med kritvit stjärt i kikaren.

I området häckar alla Sveriges hackspettsarter, även den vitryggiga som tack vare utplantering ser ut att klara sig.

När vattnet svämmade naturligt kunde inte granen etablera sig. Sedan länge bedriver länsstyrelsen regelbunden uthuggning av gran. Mycket av pengarna kommer från Fortum via försäljning av Bra Miljövalsmärkt el. Pär Eriksson är tacksam för allt stöd som Fortum gett till vården på land. 

– Men mer vatten genom naturreservatet är nödvändigt för att upprätthålla det unika ekosystemet och minska skötselbehovet. Det skulle ge fler och längre översvämningar. Vi skulle få en öppnare skog med mer löv, fler solbe-lysta bryn och fler arter. 

Pär Eriksson anser att knappast något kraftverk i Sverige har så stor biologisk betydelse som detta. 

– Drog man ner lite på regleringen i Untra och även uppströms i Söderfors skulle de biologiska vinsterna bli väldigt stora.

Och inför en stundande renovering är det många som ser en möjlighet att åstadkomma en lösning som ger både kraft- och miljövinster. Vårdbehovet av naturen i Båtforsområdet är argumentet som fått Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, de tre länsstyrelser som berörs, biologer och miljöorganisationer att försöka förmå Fortum att inte tappa mer vatten genom kraftverket än vad miljön här tål. Men företaget gör allt för att undvika en prövning av just själva regleringen.

– Fortum vill ha nya turbiner i sin renovering. De anser inte att frågan om mängden vatten ska prövas i kommande process. Men den frågan vill vi pröva, säger Torgny Norberg, jurist på Kammarkollegiet som för tala i målet för att tillvarata miljöintresset.

Fortum hävdar att mängden vatten som avleds inte kommer att öka, men Torgny Norberg tror inte att så är fallet.

– Fortum vill avleda mer vatten i en älv som är förbjuden att vidareexploatera. Detta måste utredas på allvar, säger Torgny Norberg.

Inför en ny domstolsförhandling pågår nu en segdragen skriftställning mellan Fortum på ena sidan och de miljövår-dande instanserna på den andra sidan. 

Rättsprocesserna kring Untraverket sätter fingret på den föråldrade lagstiftningen som gäller kring vattenkraften.  

– Gamla tillstånd handlade i princip bara om rättigheter, där fanns inte en bokstav om miljön. Då hade vi inte kun-skaperna om miljön, de har vi i dag, men de kommer inte till gagn, säger Nils Leine, jurist på Kammarkollegiet.

Processen kring Untra kan bli avgörande för andra vattendrag. På många håll i Sverige pågår diskussioner om att öppna fiskvägar runt gamla kraftverk. Motala ström, Svartån, Ljusnan och Nyköpingsån är några exempel. I Testeboån, Mörrumsån och Ätran har man redan genomfört framgångsrika åtgärder.  

 

FORTUM AVFÄRDAR farhågorna om att mer vatten skulle ledas från Untra om kraftverket renoveras.

– Vi kan använda turbinerna mer optimalt, inte ta mer vatten räknat på helår, men mer vatten tidvis för att samre-glera med vindkraften och samtidigt ha vatten till faunapassagen. Vi har ett bra förslag, säger Toni Kekkinen, chef för Fortum vattenkraft.

Fortum har gjort beräkningar som visar att effekten av kraftverken i älvarna, också i Dalälven, skulle kunna öka upp till 40 procent och i så fall ersätta kärnkraften. 

Nedre Dalälven är utpekad som prioriterad för miljöhänsyn?

– Ja, och där tror jag att det finns att göra för både den lokala miljön och produktionen. 

Era jurister verkar vara tuffare i domstolarna än vad du är? 

– De är inte tuffa, de följer lagen. Även om diskussionen är polariserad i dag måste man se till hur man kan hitta en väg framåt, men det handlar också om att värna vattenkraften. Vi behöver se på detta som en gemensam utmaning. 

Dom i EU kan få stor betydelse

Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Energimyndigheten tagit fram ett förslag till nationell strategi för hur miljökrav ska vägas mot ekonomiska krav vid vattenkraftverk. Förslaget säger att miljökraven ska väga tyngre i de vattendrag där energiproduktionen och regleringsförmågan är låg. Det skulle i praktiken innebära att många av de små kraftverken inte får tillstånd att fortsätta sin verksamhet. Vidare föreslås att de stora Norrlandsälvarna, som svarar för merparten producerad el, ska undantas från miljöåtgärder. 

Vattenverksamhetsutredningen har lagt ett förslag om att ett kraftverks miljöpåverkan ska bedömas som helhet, inte bara i små tillägg som oftast är fallet i dag. Förslaget säger också att gamla kraftverk ska nyprövas enligt miljöbalken och att kraftbolagen själva ska stå för kostnaderna för de miljöskador de åsamkar, inte staten.

Förra sommaren kom en dom som tolkar EU:s vattendirektiv. Saken gällde en muddring i floden Weser i Tyskland. Där fastslog EU-domstolen att de nationella domstolarna har en skyldighet att inte släppa fram åtgärder som kan innebära en försämring av vattnets status eller äventyra en förbättring av statusen. Den domen kan komma att väga tungt också i Sverige.

Partierna bakom regeringens energikommission är eniga om att Sverige ska ha moderna miljökrav på vattenkraft och säger att EU-rätten kring vattendomar ska följas. 

Naturskyddsföreningens jurist Rebecca Nordenstam, som driver frågan för föreningen, förväntar sig att Weserdomen blir prejudicerande framöver.

– Svenska domstolar är skyldiga att följa den praxis som EU-domstolen slagit fast, säger hon.

Vad tycker naturskyddsföreningen?

Vattenkraften är en viktig källa till förnybar energi. Vattenkraften måste dock förses med moderna krav på miljöanpassning, exempelvis fiskvägar förbi kraftverken, minimitappning i torrfårorna och fingaller med avledningsanordning som hindrar fisk att sugas in i turbinerna. Gamla vattendomar behöver prövas enligt miljöbalken. Vattenverksamhetsutredningens förslag är bra och bör bli ny lagstiftning.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.