Annons

Ljusa nätter

Solceller revolutionerar nu vardagen för många fattiga människor i Afrika och Asien. Snabbt och billigt lyser de småaliga SOLSYSTEMEN upp tidigare mörka kvällar.

Skribent Anders Friström

MER ÄN EN MILJARD människor i världen saknar tillgång till elektricitet. De är beroende av stea-rinljus och fotogenlampor för att lysa upp den mörka halvan av dygnet. Att dra fram elnät till Afrikas alla byar skulle med dagens expansionstakt ta runt 65 år. El från småskaliga solcellssystem på hustaken kan nå många fler på betydligt kortare tid. I Bangladesh har redan över två miljoner små solelsystem installerats utanför elnätet. I Indien och Afrika söder om Sahara tar nu samma ut-veckling fart. 

Solcellerna blir allt billigare och de flesta finansieras med mikrolån. Stearinljus, batterier och fotogen är mycket kännbara utgifter för fattiga hushåll. Solelen är en lönsam investering för de allra flesta, om man bara klarar att betala av på lånet.

På landsbygden i tropikerna är det kolmörkt halva dygnet. Solelen gör det lättare att se, att laga middag, umgås, arbeta, läsa läxor, ladda den livsviktiga mobilen eller kanske lyssna på radio. 

Skolor och sjukstugor kan också ha stor nytta av solel. Ett kylskåp för känsliga ­mediciner och vac-ciner kan göra stor skillnad. Även mobilmaster kan med fördel drivas av solceller.

Bildtexter:

  •  I Odisha fångar byborna fisk med hjälp av solcellsdrivna lampor. Mindre än hälften av den indiska delstatens 42 miljoner invånare är anslutna till elnätet. Den här bilden är tagen med solcellslampor som enda ljuskälla.
  • Ny teknik har förändrat vardagen för fiskaren Ko Win Zaw Oo och hans familj i byn Lui Pan Sone i den burmesiska delstaten Kayah.
  • Solcellslamporna lyser upp den tropiska natten för Ko Ba Aye och hans ettåriga son Sai Kaung Htet Mon i byn Lui Pan Sone, Burma.
  • Varde ljus i Lui Pan Sone! Arbetsdagen för bonden Mg Ko, som tillhör minoritetsfolkgruppen shan, begränsas inte längre av solens upp- och nedgång.
  • Nyi Min Htut och Cho Cho Win har en kiosk i en förstad till Rangoon. Tack vare solcellslampor kan de sälja sina varor, bland annat betelnötter, efter mörkrets inbrott.
  • I den indiska byn Pevre Badhai har man varken ledningsvatten eller elektricitet indraget i husen. Men den pension-erade statstjänstemannen Guru Din Shukla och hans barnbarn klarar sig med en manuell vattenpump och solcell-slampor.
  • Kvällsjobb på Amits tegelbruk i staden Saipur i indiska delstaten Uttar Pradesh. Här förlitar man sig på solcellslam-porna som är pålitligare än det ofta strömavbrottsdrabbade elnätet.
  • Burmesiska grundskoleelever gör läxan på sitt solcellsupplysta fritids i stadsdelen Dala i utkanten av storstaden Rangoon.
  • I solcellslampans sken. Byggarbetare gräver en latrin i burmesiska Pa Dan Kho nära gränsen mot Thailand.
  • Prins Siddharta Gautama nådde insikt och upplysning och blev Buddha. Den buddistiska abboten U Ku Tha La i Nang Mal Khon Phoe Pyar-klostret i Burma nöjer sig tills vidare med att bli upplyst av solcellslampor. 

 


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Anders Friström
Artikeln publicerades i