Framtidens antibiotika?

AKTUELLT * Antibiotikaresistensen ökar och oron växer för att vanliga infektioner kan bli svåra ­eller omöjliga att behandla. Lösningen kan finnas i honungsbiets mage.

Artikel 2017-1 Maria Backman

WHO bedömer att antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot människors hälsa och modern sjukvård. Allt fler dör av antibiotikaresistenta infektioner.

I folkmedicinen är honung inget nytt – den har använts i årtusenden mot en lång rad sjukdomar och krämpor. Men för tio år sedan upptäckte forskarparet Tobias Olofsson och Alejandra Vásquez vid avdelningen för medicinsk mi-krobiologi på Lunds universitet vad som ligger bakom honungens dunderkrafter. I biets honungsmage, där det förvarar nektar från blommor, fann de 13 dittills okända arter av mjölksyrabakterier.

Genom att använda bakterier från färsk honung har forskarna i flera studier visat att mjölksyrabakterierna klarar att ta död på alla kända sjukdomsbakterier. De har stora förhoppningar om att bakterierna i binas magar kan komma att ersätta antibiotika på olika områden, både invärtes och utvärtes.

– Jag är övertygad om att vi med binas hjälp kan bota allt från infekterade sår till problem med öron, näsa och hals till vaginala infektioner. Vi har gjort labbtester med färsk honung på alla möjliga bakterier som är resistenta mot antibiotika. Mjölksyrabakterierna har haft 100 procent effekt, även mot mördarbakterier. Vi har inte stött på någon bakterie där det inte har funkat, säger Tobias Olofsson.

Bland annat har en salva bestående av binas mjölksyrabakterier och honung använts på hästar med en svår hudin-flammation där antibiotika inte hjälpt, liksom på sjukdomsbakterier som orsakar juverinflammation hos kor.

Salvan har med stor framgång testats på bakterier från människor med kroniska sår, även på svåra sårbakterier som resistenta gula stafylokocker och resistenta tarmbakterier.

– Vi har även en studie klar på kronisk bihåleinflammation tillsammans med läkare på Helsingborgs lasarett, berättar Tobias Olofsson, som snart också hoppas få testa effekten vid urinvägsinfektioner. 

En tredjedel är rödlistade

 De 13 arterna av mjölksyrabakterier (nio laktobaciller och fyra bifidobakterier) i honungsbinas honungsmage spelar en viktig roll i nektarns förvandling till honung. Dels är de binas immunförsvar, dels skyddar de nektarn från att jäsa när den omvandlas till honung. Mjölk-syrabakterierna förekommer hos alla sorters bin i hela världen.

 Bakteriearterna har olika egenskaper som sätts in där det behövs. De samarbetar och kan bilda femtio olika antibiotikaliknande ämnen när de kommer i kontakt med sjukdomsbakterier. Detta gör det svårt för sjukdomsbakterier att utveckla resistens.

 Levande mjölksyrabakterier finns främst i färsk vild honung med hög vattenhalt. De överlever bara under den tid honungen produceras. Ett gram färsk honung kan innehålla 100 miljoner levande mjölksyrabakterier. 

 En tredjedel av Sveriges 285 olika arter av vilda bin är rödlistade, 13 arter har redan utrotats. Främsta orsakerna är gifter, sjukdomar och ett förändrat landskap.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.