Miljögifter kan orsaka diabetes

AKTUELLT I KORTHET * HÖGA HALTER AV olika miljögifter i blodet är relaterade till en hög risk att få diabetes. Att minska mängden miljögifter i samhället skulle kunna leda till minskat lidande och stora besparingar inom vården.

Artikel 2017-1

Det visar en ny studie vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Utgångspunkten är en studie av förekomsten av miljögifter som PCB, insektsbekämpningsmedel, ftalater och fluorerade ämnen relaterat till diabetes hos 1000 äldre Uppsalabor.

Höga halter av de undersökta ämnena kan förklara 13 procent av diabetesförekomsten, enligt studien. Det kan jämföras med fetma, den vanligaste riskfaktorn, som förklarar 40 procent.

– En minskning av dessa miljögifter med 25 procent skulle enligt våra beräkningar kunna minska diabetesförekoms-ten i Europa med cirka 150 000 individer och leda till en kostnadsbesparing på 45 miljarder svenska kronor per år inom sjukvården, säger professor Lars Lind.

Mot alla odds

Evolutionen verkar jobba hårt för att rädda Atlantic killifish (Fundulus) från sin, på grund av människan, dödliga livsmiljö. För de flesta arter sker antropogena miljöförändringar snabbare än evolutionen, men Atlantic killifish har på kort tid anpassat sig till extremt höga nivåer av gifter. En studie publicerad i Science visar att fisken är 8 000 gånger mer resistent mot gifterna än andra fiskar, vilket bland annat beror på extremt hög genetisk variation - till och med högre än människans. Trots att arten inte är kommersiellt gångbar fungerar den som födokälla åt andra djur, samt som en miljöindikator.

”Varför gråter havssköldpaddor?”

Statistik över de mest googlade varförfrågorna 2016 visar att det svenska naturintresset lever. Frågan om tårar var näst mest vanlig. På första plats kom frågan om varför vissa ägg är vita och andra bruna. Svaren är att skölpaddor gråter för att utsöndra överskottsalt och att färgen på äggen avgörs av hönans ras.

Allt är möjligt!

70 procent av alla som är födda under 2000-talet tycker att världen är full av möjligheter. Hälften tror att de kan aktivt påverka sitt lands utveckling och den fråga de brinner mest för är klimatförändringarna. Mest engagerade i klimatet är ungdomar i Latinamerika och i Syd-ostasien. Detta visar en undersökning bland 26 000 ungdomar över hela världen av World Economic Forum.

Fler är rädda

Motståndet mot varg har ökat på landsbygden. Det visar Max Eriksson i en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Max Eriksson har gjort tre omfattande attitydundersökningar 2004, 2009 och 2014. Resultaten visar att en klar majoritet bland allmän-heten fortfarande är positiv till varg, men att andelen som vill ha en mer restriktiv vargpolitik har ökat från cirka 30 till 35 procent under tioårsperioden. 

Den största ökningen av vargmotståndet har skett på landsbygden, där över 40 procent nu vill se färre vargar.  I städerna har andelen som vill se en minskad vargstam däremot legat relativt konstant kring 20 procent. 

Studien visar också att vargfrågan har blivit något av en symbolfråga som kan kopplas till ett generellt missnöje och en känsla av politisk maktlöshet.

1% 

av invånarna i USA tror inte på klimatförändringarna visar en undersökning gjord efter presidentvalet. Klimatskeptikern Donald Trump befinner sig därmed i tydlig minoritet. 56 procent av invånarna anser att av klimatförändringarna drabbar USA redan nu. Källa: CBS News Poll. 

Apspråk

Makaker besitter de kroppsliga förutsättningarna, men inte den rätta hjärnan, för att producera mänskligt tal. Forskningen visar således att vårt tal inte beror på anatomiska skillnader mellan människor och primater utan på den unika utvecklingen och konstruktionen av våra hjärnor. Forskarna använde röntgen för att undersöka makakernas anatomi - bland annat röntgades tunga, läppar och struphuvud. Resul-tatet är publicerat i Science Advanced.

Tappar mark

Målet för den svenska viltförvaltningen är minst 600 järvar i landet. Efter en topp 2012 har beståndet börjat minska igen. Det är ännu osä-kert vad det beror på, men skyddsjakten på järv har ökat markant de senaste åren. Illegal jakt är också en vanlig dödsorsak bland järvar.

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.