Skydd för stormen

FRÅGOR & SVAR * Vart tar alla sjöfåglarna vägen när det stormar? Och varför är det dyrare att åka tåg än flyg? Läs svaren på våra läsarfrågor om natur och miljö.

Artikel 2017-1 Redaktör: Mats Hellmark

DYRARE MED TÅG

Varför är det så ofta dyrare att ta tåget än att flyga inrikes? Borde det inte vara tvärtom?

∕ Hans Johansson, Stockholm

SVAR: Det finns en rad olika skäl till att tåget oftast är dyrare än flyget på populära sträckor. För det första betalar flyget nästan ingen koldioxid-

skatt, bara några ören per kilo, jämfört med bilisterna som betalar mer än en krona per kilo. Därtill har banavgifterna för tåget höjts kraftigt under senare år. SJ har också höga avkastningskrav på sig från staten. Många kommunala flygplatser är olönsamma och subventioneras med skattepengar.

∕ Jens Forsmark, sakkunnig hållbara transporter, Naturskyddsföreningen.

FÅGLAR SÖKER SKYDD

Idag var jag i Barsebäck vid havet. Havet låg alldeles spegelblankt och stilla. Där var massor av gäss, svanar och andra sjöfåglar i havet. I strandlinjen såg jag uppspolade saker av diverse slag efter stormen Urd. Jag undrar vart alla sjöfåglarna tar vägen när stormen rasar som värst?

∕ Anette Falck

SVAR: I en artikel i tidskriften Current Biology beskriver amerikanska forskare hur sändarförsedda guldvingade skogssångare förflyttade sig 150 mil flera dagar innan en orkan drabbade området. Forskarna tror att hårda vindar och vågor alstrar infraljud, en vågrörelse på under 20 hertz. En del fåglar och djur kan i förväg känna på sig att ett oväder är på gång och söka skydd innan stormen når fram. Ett annat exempel är att när tsunamin drabbade Sydostasien 2004 hade redan många djur sökt skydd i bergen. Sjöfåglarna i ditt område har troligen förflyttat sig till en lugn vik utanför det område som drabbades av stormen.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen.

VAD ÄR GELÉKLUMPEN?

Hittade den här geléklumpen hängande på ett rönnblad ovanför vattenkanten vid Ockran i Rättvik i går kväll. Vi har försökt lista ut vad det är men inte lyckats.

∕ Madeleine Uppman

SVAR: Det är en äggsamling från en nattslända. Nattsländor, Trichoptera = hårvingar, har stora och behårade vingar som ligger som ett tak över kroppen. De har också långa antenner. När de svärmar flyger de sidledes fram- och tillbaka över vattenytan. En del arter fäster sina äggsamlingar på blad nära vatten. Äggen sköljs sedan ned i vattnet där larverna utvecklas. Larven tillverkar ett fodral av växtdelar, grus- eller sandkorn (kallas populärt för husmask). Fodralet sammanfogas sedan av silke från larvens spinnkörtlar. Mer än hälften av maginnehållet i en öring kan bestå av rester från nattsländor. Flugfiskare binder därför ofta flugor som imiterar nattsländor i olika utvecklingsstadier.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen.

VÅGAR VI ÄTA BÄR?

För några år sen hörde vi talas en del om dvärgbandmask. Det skulle inte vara bra att äta bär som var smittade. Hur förhåller det sig med detta? Då var det endast på några få orter som man hade hittat dvärgbandmask. Hur har det gått? Vågar vi låta våra barn äta bär utan att bli smittade?

∕ Angela Wallin, Lidköping

SVAR: Rävens dvärgbandmask har rävar som huvudvärd. De smittas genom att äta upp inälvorna av en smittad smågnagare (sork). Människan kan smittas genom att få i sig de mikroskopiskt små äggen. Centraleuropas bergstrakter (Alperna) är högriskområden. Första fyndet i Sverige gjordes hos en skjuten räv 2011. Sedan dess har man hittat dvärgbandmask på några fler platser i landet, också i rävkroppar. Sammanfattningsvis kan man säga att den har mycket liten förekomst hos räv i Sverige. Men lösgående hundar som får äta sork eller rullar sig i rävträck bör avmaskas. Detsamma gäller hundar som förs in i Sverige från utlandet. Människan verkar ha en viss inneboende immunitet mot masken och studier som gjorts visar inte att bärplockning i skog innebär ökad risk för smitta. Livsmedelsverket har heller inte utfärdat några speciella rekommendationer när det gäller att äta bär eller svamp. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida, sök på dvärgbandmask.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

VILKEN BANK ÄR GRÖNAST?

Jag har läst om vad som händer vid Standing Rock i North Dakota. En pipeline håller på att byggas som om den färdigställs kommer att motsvara utsläpp av 30 kolkraftverk. Jag har sett uppgifter om att svenska banker är med och finansierar den med 100-tals miljoner. Det fick mig att fundera på om det finns någon aktuell ranking om vilka banker som är “grönast”?

∕ Tommy Svensson, Åryd

SVAR: Det stämmer att Nordea investerat 359 miljoner i Dakota Access Pipeline och att de flesta andra svenska banker har mindre investeringar i den kontroversiella oljeledningen. Hur de svenska bankerna sköter sitt hållbarhetsarbete granskas regelbundet av initiativet Fair Finance Guide. Deras rankning för 2016 toppas av alternativbankerna JAK och Ekobanken. Långt därefter kommer i en fallande skala SEB, Swedbank, Handelsbanken, Skandia, Länsförsäkringar, Nordea och sist Danske bank. Granskningen avser bankernas hållbarhetsriktlinjer och går inte in på enskilda olämpliga investeringar. Men bankerna hade överlag ändå förbättrat sig rätt mycket jämfört med året innan.

∕ Anders Friström, Redaktör, Sveriges Natur.

SVARTA FLÄCKAR PÅ LÖV

Bladen på våra lönnar i parken ner mot centrum har svarta fläckar. Vi går och undrar över vad det beror på. Om det är någon sjukdom så kanske de dör så småningom.

∕ Inga Tillman, Hallunda 

SVAR: Det är en parasitiskt levande säcksvamp som på svenska heter lönntjärfläck. Den börjar synas som små gröna fläckar på bladen på våren. Så småningom bildas en gul ring runt fläckarna som under sommaren blir bruna och under hösten svarta, därav namnet ”tjärfläck”. Svampen beskrevs i Europa första gången 1794 av mykologen Christiaan Hendrik Persoon. Svensken Elias Fries, ”svamparnas fader”, gav den namnet Rhytisma acerinum, efter Acer, lönn, 1819. Troligen gynnas lönntjärfläck av fuktiga eller torra perioder som ger ökad stress för trädet. Den gör ingen skada, men vill man minska spridningen av sporerna ska man kratta bort löven på hösten.

∕ Isak Isaksson, biolog Naturskyddsföreningen

UTSLÄPP FRÅN VEDELDNING

Har precis flyttat till ett villakvarter där många eldar med ved. Det luktar brandrök om man går ut, framför allt på kvällen. Ibland läcker det in röklukt genom ventilationen. Nu funderar jag på hur hälsofarligt detta är. Om det kommer in lite röklukt följer det då även farliga partik-lar från vedröken?

∕ Therese Sandberg, Göteborg

SVAR: Ja, småskalig vedeldning kan enligt Naturvårdsverket lokalt vara en betydande källa till hälsofarliga luftföroreningar, exempelvis bensener, olika former av polyaromatiska kolväten (PAH) och mikroskopiska partiklar. Och ja, dessa ämnen kan komma in genom ventilationen. Vedröken kan potentiellt leda till problem med andningsvägarna, hjärt- och kärlsjukdom och även cancer. Astmatiker är särskilt drabbade. Moderna högeffektiva vedpannor med ackumulatortank och rätt typ av skorsten kan minska utsläppen väsentligt. Moderna braskaminer har likaså väsentligt lägre utsläpp än äldre. Det är också viktigt att elda med torr ved och på rätt sätt. Pellets ger renare förbränning än ved. Prata med dina grannar om du störs och tipsa dem om vad de kan göra för att modernisera sina eldstäder och minimera problemen.

∕ Anders Friström, Redaktör, Sveriges Natur.

BYTA GAMMAL FRYS

Vi har ett fristående kyl- och frysskåp som installerades 1992 när huset byggdes. Bägge fungerar fortfarande utmärkt. Jag har hört att gamla kylar och frysar drar mycket mer el än de nya och att man därför borde byta. Men det måste ju också kosta från miljösynpunkt att skrota och bygga nya. Lönar det sig att byta när de gamla skåpen fortfarande fungerar?

∕ Ann Engström, Sundsvall

SVAR: Själva tillverkningen är i det här fallet en liten del av miljöpåverkan jämfört med användningen. Kylar och frysar drar ström 24 timmar om dygnet, år ut och år in. Utvecklingen mot högre energieffektivitet har varit så snabb att det verkligen lönar sig, både för miljön och för din egen plånbok, att byta ut gamla vitvaror. Byter du ut ditt gamla 90-tals skåp mot ett kvalitetsskåp i energiklass A+++ har du enligt en aktuell livscykelanalys tjänat in miljöpåverkan för att producera skåpet på bara två-tre år.

∕ Anders Friström, Redaktör, Sveriges Natur.

Skicka dina konsument- och miljöfrågor till: anders.fristrom@naturskyddsforeningen.se

Natur- och trädgårdsfrågor skickas till:
mats.hellmark@naturskyddsforeningen.se

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.