Gör dig lycklig
Artikel 2017-2 Ylva Johnson och Mats Hellmark

AKTUELLT I KORTHET * BOR DU NÄRA fåglar och grönska? Då löper du mindre risk att drabbas av depression, ångest och stress, skriver Natursidan.

Forskare har studerat samband mellan hälsa och hur många fåglar vi ser under en dag respektive hur många buskar och träd som finns där vi bor. Resultatet visar att ju fler fåglar desto bättre mår vi. Vilka sorts fåglar spelar ingen roll utan det är antalet som räknas. Samma sak när det gäller grönska i närheten av bostaden. Det märktes också att de som spenderat mindre tid utomhus än normalt senaste veckan var mer deprimerade och hade mer ångest.

Studien var utförd på 270 personer och resultaten berodde enligt forskarna inte på ålder, inkomst eller etnicitet. Den utfördes av forskare vid universiteten i Exeter och Queensland.

– I takt med att växande städer fortsätter att hota både skyddandet av arter och folks relation med naturen kan fågelmatning vara ett viktigt verktyg för att engagera folk i naturen och dessutom gynna både människor och beva-randet av naturen, skriver forskarna i sin slutsats. 

Vi påverkar evolutionen

Människan påverkar evolutionen hos andra arter och förändringarna märks snabbt.

Forskare vid Lunds universitet har sammanställt den senaste forskningen.

— Evolutionen kan gå väldigt snabbt, så snabbt att förändringar kan ses bara på några få generationer, säger Erik Svensson, professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.

Förändringar inom djuraveln är ett exempel, ett annat är urbaniseringen. Många fåglar och däggdjur anpassar sig snabbt till vår flytt från landsbygd till städer och utvecklar nya val av föda, tidpunkter för reproduktion och nya ställen att bosätta sig på.

”Viktigaste frågorna från 2017 och framåt: 1) miljön, 2) miljön, 3) miljön, 4) miljön, 5) miljön. Och resten kommer handla mest om miljön.”

Malena Ernman på Twitter.

Plågar fattiga

Långvarig exponering för marknära ozon kan leda till andnings- och lungsjukdomar. Genom att studera effekten av sänkta utsläppsnivåer i USA har forskare vid MIT kommit fram till att hårdare utsläppsregler är dubbelt så bra för låginkomsttagare som för höginkomsttagare, detta eftersom de som tjänar mindre oftare bor i närheten av industrier och trafik som genererar marknära ozon.

Navigerar bäst

Myror slår alla andra insekter när det gäller att navigera, enligt ny fransk-brittisk forskning publicerad i tidskriften Current Biology.

Experiment med ökenmyror visar att de använder sig av solens position kombinerat med visuell information om omgivningen. Myrorna går i rätt väderstreck oavsett hur kroppen är riktad. Användbart till exempel när de släpar med sig mat baklänges till boet.

Trots liten storlek är myrornas hjärnor kapabla till avancerade synergier mellan olika delar. Professor Barbara Webb vid universitetet i Edinburgh jämför myrornas navigering med datoralgoritmer som styr själv­körande bilar.

– Att förstå myrornas beteende har gett oss ny insikt i hjärnfunktioner och inspirerat oss att bygga robotsystem som härmar dem, säger hon.

250 000 000 000

250 miljarder ton kemiska substanser spottar mänskligheten ur sig varje år. Europeiska kemikaliemyndigheten beräknar att människan har tillverkat omkring 144 000 olika kemikalier och 2000 tillkommer varje år. 

Källa: Surviving the 21st Century

Överraskade bin låter 

Ny forskning visar att honungsbin ger ifrån sig ett litet tjut när de blir överraskade. Ljudet har tidigare antagits vara ett slags stoppsignal som används när ett bi försöker hindra ett annat bis svärmande, möjligen för att varna mot fara. I en studie publicerad i PLOS One fram-kommer dock att ljudet förekommer alldeles för ofta och vid fel tidpunkt på dygnet för att kunna vara ett varnings­läte bin emellan.

Läskiga utsläpp

Under en tioårsperiod har utsläppen till luft av några av de giftigaste ämnena för människor och djur minskat i Sverige, men de är fortfa-rande ganska stora. Källa: Statistiska centralbyrån.

Mörkare skog

De svenska skogarna har blivit tätare och mörkare. Jämfört med 1950-talet har dagens skogar i motsvarande ålder 40–80 procent större virkesförråd, skriver tidningen Skogseko. Jämfört med när Rikskogstaxeringen började mäta virkesförråden i landets skogar 1923 handlar det nästan om en fördubbling.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.