Aktuellt i korthet
Artikel 2017-3 Anders Friström, Beatrice Lindevall, Izabella Rosengren, Ylva Johnson

Först i sitt slag

I ett nytt forskningsprogram investerar Storbritannien nästan nittio miljoner kronor för att se hur olika tekniker ska kunna minska växt-husgaserna i atmosfären. I mitten av århundradet väntas vi behöva binda miljarder ton koldioxid för att nå de nuvarande klimatmålen. Det nya projektet ska titta på vilken kapacitet olika lösningar kan ha och hur de skulle påverka ekonomiskt och socialt. Projektet är det första i sitt slag och ska utforska både tekniska industrilösningar och naturlig bindning genom växter.

”Det finns ingen ekonomi på en död planet.”

Johan Rockström i Dagens Industri.

Övergödning kan minskas

Nya styrmedel för att minska fartygens kväveutsläpp kan minska hälsorelaterade kostnader i Östersjöländerna med cirka 275 miljoner kronor. Forskare har tittat på olika möjligheter att minska fartygens kväveutsläpp och föreslår nu en ny kväveskatt. Skatten bör användas för att betala nya reningstekniker på äldre fartyg samtidigt som forskarna föreslår hårdare miljökrav för nya fartyg.

Från is till björkris 

NÄR JORDEN värms upp blir polarområdena grönare. 

I framtiden kan vi vänta oss mer vegetation och nya arter, men också mer växthusgasutsläpp och sämre reflektion av solstrålarna.

Forskare inom mikrobiologi och geofysik vid två amerikanska universitet har sammanställt hur klimatförändringarna kommer påverka jordens poler. De senaste 60 åren har polarområdena upplevt en drastisk smältning av glaciärer, havsis och permafrost samtidigt som nederbörden förändrats. Resultatet har skapat nya förutsättningar, med grö-nare områden och längre växtsäsonger.

När vattenflödena förändras blir vissa områden torrare medan nya sjöar och floder skapas i andra, samtidigt som nya skogar kan bildas när vegetationen ökar. De nya situationerna förhöjer risken för bränder och väntas ha fördubblat den brandutsatta landytan i Alaska vid slutet av århundradet.

När isen försvinner försämras också jordens förmåga att reflektera solstrålar, och smältningen av tundran väntas släppa ut både mikroorganismer och växthusgaser som tidigare varit fastlåsta i isen. 

Vinner mark

Forskare i Tyskland och Österrike har kommit fram till att antalet etablerade invasiva (främmande) arter har ökat globalt de senaste 200 åren. Mer än en tredjedel av introduktionerna har skett mellan 1970 och 2014.

Enligt studien, som är publicerad i Nature Communications, beror ökningen av invasiva växter på den europeiska koloniala expansionen, då mängder av växter fördes från sina ursprungsländer för att användas vid trädgårdsodling. Vad gäller ökningen av alger, blötdjur och insekter, som steg kraftigt efter 1950, skyller forskarna på globaliseringen och handeln. Enligt forskarna kan vi vänta oss flera nya invasiva arter inom en snar framtid.

94 %

Så mycket av glasförpackningarna återvann vi 2015. Källa: SCB

Katten också 

Katter med struma har ofta höga halter av bromerade flamskyddsmedel i blodet. Nu slår en studie från Stockholms universitet fast att det beror på dammet i deras hem. Flamskyddsmedel används i textiler, möbler och elektrisk utrustning för att förhindra bränder. Forskarna tycker att resultatet är viktigt eftersom små barn, som kryper omkring på golvet och gärna stoppar saker i munnen, utsätts i samma ut-sträckning som katterna för dammet. 

2014 släppte svenskarna totalt ut närmare 11 miljoner ton växthusgaser från internationella flygresor. Här räknas höghöjdseffekter och hela sträckan till slutdestinationen in. Sammantaget motsvarar utsläppen från flygresorna alla personbilars utsläpp i Sverige. Källa: Chalmers 2016:02.

Folkforskning

Om du planerar att besöka Abisko i sommar kan du vara med i ett klimatforskningsprojekt. Du vandrar då längs en stig på det blomrika fjället Nuolja för att fotografera och följa utvecklingen för tjugo arter med din mobil. Forskarna samlar in dina och andras bilder via en app. Data jämförs med en studie som gjordes för hundra år sedan längs samma stig. Då var det 1,5 grader kallare. AbiskoCitizenScience@gmail.com

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.