Annons

Liten blir stor

JÄTTEPANDAN är symbolen framför andra för utrotningshotade djur, men nu börjar läget vända. Ett skäl är att kinesiska forskare lyckats med fortplantning i fångenskap och utsättning i det vilda.

Skribent Mats Hellmark

I HÖSTAS ÄNDRADE Internationella naturvårdsunionen (IUCN) jättepandans status från hotad till sårbar. Genombrottet beror på att Kina lyckats bättre med att stoppa tjuvskytte och skydda livsmiljöer. Två tredjedelar av världens pandor lever i bambu­rika naturreservat i Sichuan i centrala Kina.

Men vändningen är också ett resultat av många års forskning kring pandans gåtfulla fortplantning och metoder för att sätta ut ungar födda i fångenskap i det vilda. 

De kinesiska forskarna lade ett komplicerat pussel för att återskapa miljöer som passar det känsliga djuret. Dofter är avgörande, liksom valet av träd för bobygge och menyn av olika bambusorter, som varierar med säsong. Ungarna anpassas gradvis till vildare miljöer där de lär sig att klättra och skaffa föda. De som bedöms klara sig bäst får prova på det vilda livet i naturreservaten Bifengxia, Dujiangyan och Wolong.

Även om siffrorna pekar åt rätt håll är det långt ifrån läge att blåsa faran över. Färre än 2 000 pandor lever vilt, sko-garna är fragmenterade av jordbruk och IUCN beräknar att klimatförändringen kommer att slå ut 35 procent av jättepandans livsmiljöer inom de närmaste 80 åren.

 


Den här artikeln kommer ur Sveriges Naturs artikelarkiv för artiklar som publicerats i den tryckta utgåvan av Sveriges Natur mellan 1998 och 2017.

Skribent Mats Hellmark
Artikeln publicerades i