Liten blir stor

JÄTTEPANDAN är symbolen framför andra för utrotningshotade djur, men nu börjar läget vända. Ett skäl är att kinesiska forskare lyckats med fortplantning i fångenskap och utsättning i det vilda.

Artikel 2017-3 Mats Hellmark

I HÖSTAS ÄNDRADE Internationella naturvårdsunionen (IUCN) jättepandans status från hotad till sårbar. Genombrottet beror på att Kina lyckats bättre med att stoppa tjuvskytte och skydda livsmiljöer. Två tredjedelar av världens pandor lever i bambu­rika naturreservat i Sichuan i centrala Kina.

Men vändningen är också ett resultat av många års forskning kring pandans gåtfulla fortplantning och metoder för att sätta ut ungar födda i fångenskap i det vilda. 

De kinesiska forskarna lade ett komplicerat pussel för att återskapa miljöer som passar det känsliga djuret. Dofter är avgörande, liksom valet av träd för bobygge och menyn av olika bambusorter, som varierar med säsong. Ungarna anpassas gradvis till vildare miljöer där de lär sig att klättra och skaffa föda. De som bedöms klara sig bäst får prova på det vilda livet i naturreservaten Bifengxia, Dujiangyan och Wolong.

Även om siffrorna pekar åt rätt håll är det långt ifrån läge att blåsa faran över. Färre än 2 000 pandor lever vilt, sko-garna är fragmenterade av jordbruk och IUCN beräknar att klimatförändringen kommer att slå ut 35 procent av jättepandans livsmiljöer inom de närmaste 80 åren.

Fotograf med pandadräkt

Amerikanskan Ami Vitale byggde en världskarriär som fotograf med dramatiska bilder från konfliktzoner. Hon har fotograferat i över 75 länder.

– Gradvis insåg jag att alla konflikter handlar om resurser, så jag började växla över till berättelser om naturen och vår koppling till den. 

Att rädda naturen är också att rädda oss själva.

Pandorna var ett inspirerande exempel, en glimt av framtidshopp i en region med mycket miljöförstöring.

– Den största utmaningen var att få komma nära ett av världens mest hotade djur. Pandorna är nationalsymboler och mycket sårbara, så varje djur är noga övervakat. För att inte störa fick jag bära pandadräkt indränkt med pandaurin, precis som personalen. Det var speciellt.

Bilderna har blivit belönade vid World Press Photo Awards 2017. 

UTRUSTNING:

Oftast Nikon D5 med 24-70mm.

Bildtexter

Jättepandan Xi Mei, 15, gungar sin unge i Wolongs naturreservat. Genombrotten för återutsättning av jättepandor ger hopp i en region där miljönyheter ofta varit dåliga nyheter.

Förstagångsmamman Min Min, sju år, och hennes unge. När jättepandor föds är de små, blinda och rosa med lite päls. Genom-snittsvikten är 100 gram, bara en 900-del av moderns vikt. En mänsklig baby väger ungefär en tjugondel av moderns vikt.

En pandaunge flyttas i en korg i Bifengxia, Sichuan.

Dags att prova om benen bär. Det tar ungefär tre månader innan en pandaunge blivit stark nog för att kunna gå några steg.

Pandaskötaren Liu Juan ser efter pandaungar i kuvösrummet i Bifengxia.

En pandaskötare gör en hälskontroll av en pandaunge i naturreservatet Wolong. Att bära pandadräkter indränkta med pandaurin är ett sätt att minimera störningen.

En panda släpps ut i reservatet Wolong. Utmaningarna i projektet var flera: inte bara att få pandorna att fortplanta sig utan också att återanpassa djuren till det vilda livet i Sichuans bergsskogar. Det tog över 30 år för de kinesiska forskarna vid China Research and Conservation Center for the Giant Panda att hitta lösningar.

Bergen i naturreservatet och nationalparkaen Jiuzhaigou i norra Sichuan. Området är världsarv sedan 1997.

Sextonåriga pandan Yeye utforskar sin inhägnad i natur­reservatet Wolong.

Jättepandan Zhaung Mei och hennes ettåriga unge Bao Bao klättrar uppför ett träd. Jättepandor är extremt skygga djur och trots att de funnits i miljoner år fångades den första 1927.

 

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.