Välj rätt knölar

Välj rätt potatissort för kastrullen och för den egna potatisåkern. Sveriges Natur guidar dig balnd sorterna.

Artikel lotta brinck

Välj rätt i butiken

Bintjepotatisen i din butik kan ha besprutats upp till tio gånger. Genom att välja andra sorter kan vi konsumenter hjälpa till att minska giftanvändningen i jordbruket.

Närmare 450000 ton potatis äter vi i Sverige varje år, drygt 50 kilo per person. Det är en rejäl mängd som kunde vara större. Potatis är gott, billigt, hälsosamt …

Men - och det är ett stort men - potatisen är den enskilda gröda som besprutas mest. Potatisodlarna står för mer än hälften av jordbrukets totala användning av bekämpningsmedel.

Besprutningen av potatis är i första hand ett arbetsmiljöproblem. Dessutom är det problem med stora punktutsläpp. Vid rengöringen av tankar och sprutor kan bekämpningsmedlet läcka till yt- och grundvatten. Giftrester i själva knölen däremot är mycket ovanligt när det gäller svenskodlad potatis.

Genom att välja bort vissa potatissorter kan vi konsumenter minska användningen av bekämpningsmedel. Välj bort Bintje och King Edward. Välj i stället Matilda, Asterix, Appell, Escort eller Sava som är motståndskraftiga mot många sjukdomar.

Bintje, den i särklass vanligaste sorten besprutas också allra mest. Bintje odlad i sydvästra Sverige en regnig och varm sommar kan ha sprutats tio gånger! Även en Bintje odlad i norr under gynnsamma förhållanden besprutas kraftigt.

Att Bintje och King Edward besprutas så mycket beror på att de är känsliga för bladmögel och brunröta. Bladmögel dödar blasten och därmed stoppas tillväxten av knölen. Svampen som orsakar bladmögel kan också ge brunröta i själva knölen. En brunröteangripen knöl blir oätlig. Bintje är även mycket känslig för skorv och mottaglig för potatiskräfta, nematoder, badrullsjuka.

Välj rätt i täppan

Nästan alla som har ett trädgårdsland odlar potatis. Det handlar inte om ekonomi - potatis är verkligen billigt - utan om lust. Ingen potatis är som den första vita tunnskaliga som man själv försiktigt gräver upp ur den svarta feta myllan. Den är inte bara färsk, den är nyupptagen och den ska avnjutas inom en timme.

Det kan inte den mest välsorterade livsmedelsbutik eller eleganta saluhall erbjuda.

Odla potatis är väl ingenting. Vem har inte hört det, rodnat och tänkt på sin egen skrala skörd, gröna knölar och bruna potatisblast.

Som i all annan odling handlar det om en välskött jord, rätt utsäde och god omvårdnad. Och planering. Börja inte för sent.

Jag vände mig till Jannie Hagman, forskningsledare på institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU Uppsala, där man bland annat provodlar olika sorters potatis för ekologisk odling och bad om råd.

- Timate är en ny god sort som har bra motståndskraft mot bladmögel, som är det största problemet i ekologisk potatisodling.

- Den ger stora och långa potatisar. Vilket gör den svår att sortera och inte passar industrin men för hemmabruk har det ingen betydelse.

Escort och Matilda är också bra sorter. Men som alla potatissorter har de någon svaghet. Matilda mörkfärgas lätt vid kokning särskilt om den odlats i kaliumfattig jord.

- Escort är en mycket bra potatis, men ta upp den försiktigt. Den skadas lätt.

Appell är en annan av Jannies favoriter. Den har god motståndskraft mot bladmögel och därför växer den länge, vilket ger en större skörd. Däremot är Appell känslig mot brunröta. Brunröta gör potatisen oätlig medan bladmögel "bara" stoppar tillväxten.

- Ser man den minsta fläck bladmögel måste man omedelbart ta bort blasten. Vänta också 2-3 veckor innan du skördar så att inte knölarna smittas.

När det är fuktigt ser bladmöglet ut som vitt ludd, som mögel. Är det dessutom varmt gulnar blasten och vissnar ner.

Asterix, en sort med rött skal som blivit mycket populär på senare år är en god och bra potatis. Men den passar inte i ekologisk odling eftersom den lätt angrips av bladmögel.

- Den riktigt suger åt sig bladmögel men utvecklar inte brunröta. Och det sista kan väl i och för sig vara bra. Men andra sorter runt om kan drabbas på köpet!

När det gäller de tidiga sorterna rekommenderar Jannie Hagman Minerva. Den är visserligen mycket känslig för bladmögel, men man brukar hinna skörda den innan de stora bladmögelangreppen kommer.

Potatisen kan drabbas av andra sjukdomar, men dem skyddar man sig emot med växelbruk. Man ska inte odla potatis på samma plats oftare än vart tredje eller vart fjärde år.

En fruktad sjukdom som kräfta slipper man genom att välja resistenta sorter. Samtliga sorter som Jannie Hagman föreslår är kräftresistenta. De flesta är också resistenta mot nematoder.

Förgroning är också ett sätt skydda sig mot bladmögel. Ungefär 3-4 veckor innan det är dags att sätta potatisen i jorden lägger man den ljust och svalt, 8-12 grader.

Jannie Hagman föreslår även att man ska låta analysera sin jord innan man sätter i gång och odlar potatis.

Potatis är en ganska krävande gröda och vill ha en lagom blandning av kalium, fosfor och kväve. Kalium brukar det finnas för litet av, med undantag för lerjordarna i Mälardalen. En lista på några bra jordlaboratorier finns i faktarutan. På laboratorierna ger de förslag på hur du kan förbättra din jord.

Det finns ett antal bra och kalirika gödselmedel för ekologisk odling. Biokali som görs på jäst, och Binadan, ett hönsgödsel, är två. Även stallgödsel innehåller en hel del kalium. Olika sorters stenkross använder man om man vill ha en långsam och långvarig tillförsel av mineraler.

Välj mångfald i potatislandet

Gamla sorter av köksväxter är en viktig del i vår kulturhistoria - och en del av den biologiska mångfalden. Att samla och bevara dem är också en satsning på nya kommande sorter. Genom att använda dem i växtförädling kan man ta till vara värdefulla egenskaper och gener och få fram nya sorter med gamla goda värden.

Merja Veteläinen arbetar på Nordiska Genbanken i Alnarp och ansvarar för det nordiska arvet av olika potatissorter. En riktig guldgruva för gourméer, trädgårdsintresserade och kulturvetare. Här finns det mesta i knölväg.

- Vi fördelar gamla sorter för odling och växtförädling. Ibland har vi ett överskott av knölar som vi delar ut till hobbyodlare. Den som är intresserad av någon gammal sort kan höra av sig till oss så kanske vi kan hjälpa till.

- Och har någon en sort som man vet odlats mycket länge är vi glada om man kontaktar oss.

I handeln hittar man inga riktigt gamla och lokala sorter. För att få säljas som utsäde måste sorten vara upptagen på landets officiella sortlista. I och med inträdet i EU har emellertid handeln rätt att sälja alla sorter som är upptagna på något EU-lands sortlista. Dansk sparrispotatis finns inte på den svenska listan, men däremot på den danska och kan därför säljas i Sverige.

Populärast bland de gamla sorterna är Gammal svensk röd, berättar Merja Veteläinen. En vackert rödskalig potatis vars skal visserligen bleknar i tillagningen men rödfärgen försvinner inte helt.

- Den anses vara riktigt gammal och liksom Leksands vit stamma från Jonas Alströmers tid.

- Som så många andra gamla potatissorter kallas Leksands vit för något annat i en annan bygd. Tågpotatis, Råneåpotatis är några andra namn.

- Blå mandel kallas också för Tysk blå. Kanske efter den ursprungliga mandelpotatisen, som vi tror kommer från Tyskland.

- En annan populär är Dalslands blå som till skillnad från Blå Kongo inte är blå i köttet utan bara i skalet. Jämtlands vit är också mycket populär.

Blå Kongo kommer för övrigt på växtsortnämndnes lista snart.

Den mest speciella potatis som Merja stött på är svensk sparrispotatis. Den liknar en långsmal kotte och har en kraftig potatissmak. Över huvud taget smakar ofta de gamla potatisarna mycket potatis.

- Att de är goda är ett tungt vägande skäl för att bevara dem, tycker Merja Veteläinen.

Om Sveriges Natur

Det här är en artikel från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur. Artiklarna speglar inte nödvändigtvis föreningens åsikter.

Ansvarig utgivare: Ylva Johnson

Besök även vår webbplats www.sverigesnatur.org där vi uppdaterar regelbundet med nytt material. 

 Här hittar du Sveriges Naturs arkiv där finns alla artiklar som publicerats i tidningen från 1998 och fram till i dag.