Hotade arter vid rinnande vatten

Många djur och växter är beroende av forsande vatten. Bara en liten å kan rymma hundratals arter och tusentals djur per kvadratmeter. Problemet är att vattenkraften stänger av många vattenflöden och torrlägger stora områden. Här är några arter som drabbas hårt.

Lax och öring hindras i leken

Laxar och havsöringar trivs i de vilda forsarna i svenska åar och älvar. Varje vild lax och havsöring har en egen å där den är född och dit den återvänder för att para sig där ynglen växer upp. Därför är varje lax- och havsöringspopulation viktig och unik.

Med sin unika uppsättning gener är Klarälvslaxen anpassad för att klara just de förhållanden som råder Klarälven. Emåns havsöringar – kanske världens största - är i sin tur perfekt anpassade till just Emåns specifika miljö.

Men många laxpopulationer har slagits ut eller minskat kraftigt på grund av vattenkraftverk som hindrar laxars vandring till och från havet och stänger av fiskens lek- och uppväxtområden.

Lekande öringFoto: Mikael Dalman

Flodpärlmusslan liftar med laxen

Det finns sju inhemska arter av stormusslor i Sverige. De sitter nedgrävda i bottensedimentet med rumpan upp och filtrerar material som flyter förbi. Tyvärr har både flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla, flat dammussla och äkta målarmussla minskat kraftigt i landet på grund av olika sorters exploatering av våra vattendrag.

Flodpärlmusslor kan bli enormt gamla, den äldsta kända musslan hittades i Görjeån i Jokkmokks kommun och var 256 år. Men idag består många bestånd i Sverige bara av vuxna musslor eftersom de inte kunnat föröka sig på kanske 100 år.

Många stormusselarters larver behöver nämligen under ca ett år sitta fast som parasiter på vandrande fiskars gälar innan de kan släppa taget och gräva ner sig i sedimenten. När vandrande fiskar minskat i antal på grund av exploateringen av våra vattendrag har också musslornas möjlighet till reproduktion minskat.

Flodpärlmussla

Foto: Joel Berglund, Wikimedia Commons

Uttern saknar boplatser

Uttern är ett nattaktivt djur anpassat till ett liv i vatten. Man kan hitta uttrar i stora älvar och små bäckar, i sjöar, våtmarksområden och längs kusterna. Med sin strömlinjeformade kropp, simhud mellan tårna och stängningsbara näsborrar tar den sig lätt fram genom vattnet och kan vara under vattnet i upp till fem minuter.

En vuxen utter äter cirka 1 kilo fisk per dag. Den mumsar också gärna på grodor, kräftor, insekter, fåglar och mindre däggdjur. Boet bygger uttern i strandbrinken på en plats med mycket mat, skyddande växtlighet och lämpliga ostörda områden där ungarna kan leka. Ibland har boet ingång under vattnet.

Historiskt har uttern funnits i hela Sverige men utterstammen började minska på 50-talet, främst på grund av jakt, förändringar i deras livsmiljöer samt miljögifter. Utdikningar av våtmarker, rensningar av vattendrag samt vattenreglering har bidragit till att många värdefulla uttermiljöer försvunnit.

Utter

Vitryggig hackspett trivs vid älven

I Nedre Dalälvens svämskogar, där de strandnära lövskogarna översvämmas så att granen hålls borta och död ved skapas, där trivs vitryggen. Där finns deras föda, skalbaggar och fjärilslarver, i gamla björkar, alar, aspar och sälgar.

Men svämskogarna hotas, och många arter med dem, av vattenkraftverk som inte släpper ut tillräckligt med vatten i den ursprungliga älvfåran och som dessutom reglerar bort de naturliga översvämningarna.

Det behövs minst 100 häckande par i Sverige för att vitryggen inte ska försvinna från våra skogar. Under de senaste åren har endast ett fåtal par häckat framgångsrikt i Sverige.

Vitryggen behöver lövskogar med både gamla och döda lövträd.

Älvängslöparen behöver älvängar

Älvängslöparen är en skalbagge av familjen jordlöpare som bara finns vid Nedre Dalälven och på några få ställen i Europa där den också är sällsynt och akut hotad. Älvängslöparna är bra på att flyga och så fort vattnet dragit sig undan efter en översvämning flyger de till strandängarna och kalasar på hoppstjärtar. Det är också på ängarna vid älvstränderna de lägger ägg och larverna utveckas till vuxna skalbaggar. 

Att älvängarna är viktiga för älvängslöparna hörs på namnet. Arten är helt beroende av översvämningarna i älven och att det finns skogar i närheten med död ved för skydd och övervintring. Arten kommer att försvinna om inte mer naturliga vattenflöden återskapas vid Nedre Dalälven.

Älvängslöpare. Foto: Olof Hedgren

Foto: Olof Hedgren

Strandskinnlav - beroende av översvämning

Strandskinnlaven är också bunden till svämskogarna. Du hittar den, om du har tur, på gamla lövträd som asp och al som växter längs bäckar, åar och älvar som regelbundet översvämmas. De växer strax under högvattenmärket, och vill alltså bli regelbundet dränkta i en översvämning.

Laven är starkt hotad då den försvunnit eller rödlistats på de platser där den tidigare funnits. I Sverige har vi därför ett globalt ansvar för arten. Strandskinnlaven hotas av brist på översvämningar vid vattenkraftregleringar och om gamla träd längs vattendrag avverkas av missad hänsyn.

Foto: Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen.

Foto: Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen

Gul forsslända - anpassad för starka strömmar

Den unga gula forssländan, nymfen, trivs bäst i snabbt rinnande vatten.  Nymfen är platt, den sitter med huvudet pressat neråt mot strömmen och kan på så sätt sitta kvar också i den starkaste ström. Även benen har en strömlinjeformad profil.

Nymfen kan precis som en krabba röra sig både framåt, bakåt och sidledes, alltid med huvudet mot strömmen. När nymferna ska kläckas simmar de upp till vattenytan och förpuppas.

När naturliga forsar byggts ut har forssländan och många andra ryggradslösa djurs livsmiljöer försvunnit. För dessa arter hjälper inga fiskvägar, här behöver dammarna istället rivas ut. Först då kan vi få tillbaka en högre biologisk mångfald i våra rinnande vatten.

Gul forsslända

Foto: Kenneth Boström

Vill du hjälpa laxen, vitryggen uttern och flodpärlmusslan?

  • Bli medlem i Naturskyddsföreningen så hjälper du oss i vårt arbete med att kräva ny lagstiftning för vattenkraft så att det byggs fler vandringsvägar och släpps mer vatten i vattendragen under rätt period.
  • Köp Bra Miljöval märkt el så avsätts pengar till en fond som betalar för åtgärder i rinnande vatten som ökar den biologiska mångfalden.
  • Hör av dig till din lokala politiker, din länsstyrelse och ditt elbolag och be dem säkerställa att vattenkraften som de ansvarar för, bedriver tillsyn på, eller äger – har tillstånd för verksamheten i enlighet med miljöbalkens bestämmelser.

 

Ge bort en gåva till havet!

Friska hav är en livsviktig fråga för planeten och mänskligheten!