Ny lagstiftning för vattenkraften är här!

Efter många års dialog och debatterande mellan kraftbranschen, miljöorganisationer och myndigheter finns äntligen en ny lagstiftning vars syfte är att alla Sveriges vattenkraftverk prövas enligt miljöbalkens krav. Förslaget vilar på tre ben, en rättssäker och effektiv prövning, en nationell prövningsplan och en finansieringslösning där de storskaliga vattenkraftbolagen solidarisk betalar för åtgärder i de småskaliga vattenkraftverken.

Sikfors kraftverk vid Piteälven

Vattenkraften är bra, men behöver bli bättre

Vattenkraft har många fördelar. Den är förnybar, bidrar till liten klimatpåverkan i våra nordliga ekosystem och kan fungera som reservkraft för andra mindre reglerbara elproduktionsslag som sol och vind. Men som vattenkraften bedrivs i Sverige idag har den också stor negativ påverkan på de akvatiska ekosystemen.

Växter och djur som är beroende av forsar och fall har i många områden försvunnit och den biologiska mångfalden både i vattnet och i floddalarna har minskat. Många fiskarter är i någon del av sitt liv beroende av att kunna vandra mellan sjö, hav och älvar. Dessa drabbas hårt när vattenkraft och dammar skär av deras vandringsvägar. Vattenkraften dödar eller skadar till exempel ungefär 150 000 kilo blankålar varje år när de vandrar ut till havet och fastnar i kraftverkens turbiner. Vissa år motsvarar det cirka 40 procent av de vandrande ålarna.

Kort fakta om svensk vattenkraft

  • Idag finns ca 2100 vattenkraftverk i Sverige. Ungefär 75 procent av den utbyggbara ekonomiskt realiserbara vattenkraften är nyttjad för vattenkraft.
  • Endast cirka två procent av vattenkraftverken har miljöanpassat sin verksamhet med fungerande passager för upp- och nedströmsvandring av fisk. I princip alla vattenkraftverk innebär därmed vandringshinder i våra vattendrag. Den stora merparten av vattenkraftverken har gamla tillstånd och vissa saknar till och med tillstånd. Myndigheterna har svårt att ställa miljökrav på kraftverken eftersom tillstånden är eviga och eftersom både omprövning och produktionsbortfall bekostas av det allmänna.

Fördelning av gamla/nya tillstånd för vattenkraftverk

  • Vattenkraften producerar mellan 50 och 75 TWh per år, det motsvarar mellan 30 och 45 procent av elanvändningen (inkl. export).
  • De allra största kraftverken (över 10 MW) står för 94 procent av vattenkraftproduktionen. Ca 1700 kraftverk står alltså för endast 2,6 procent av produktionen (se tabell).

Tabell vattenkraftverk

En ny lagstiftning

Föreningen har i många år drivit frågan om ny lagstiftning för vattenkraften. De delar som föreningen särskilt betonat behöver finnas med i en ny lagstiftning är:

  • Krav på att alla vattenkraftverk som idag inte har tillstånd i enlighet med miljöbalkens regler ska prövas mot den. Detta är också nödvändigt för att Sverige ska klara miljökraven i EU:s vattendirektiv.
  • Att tillstånd blir tidsbegränsade så att tillstånden kontinuerligt uppdateras med ny teknik för såväl miljöåtgärder som effektivare elproduktion.
  • Att incitament samt huvudsakliga kostnader för att pröva verksamheten enligt miljöbalken ligger hos verksamhetsutövaren i enlighet med principen att förorenaren ska betala, den så kallade Polluter Pays Principle (PPP).
  • Att statens tillsyn och prövningar förenklas genom krav på miljörapportering.
  • Att prövningar ska omfatta hela vattenregleringen om det är befogat.
  • Att ersättningsrätten för produktionsbortfall vid omprövning ska tas bort.
  • Att regeringen ska kunna ta fram generella föreskrifter för vattenverksamheter.

Föreningen har genom åren deltagit i ett antal dialogmöten med vattenkraftsbranschen och myndigheter och tillsammans med dem också enats om att det, förutom ett effektivt prövningssystem, också finns ett behov av en nationell prövningsplan samt att näringen själv ska stå för kostnaderna av miljöanpassningarna. Nu finns dessa tre delar på plats.

1.    Prövning

I april 2018 kom regeringens proposition (http://www.regeringen.se/4971fa/contentassets/ab2816f44748490081220950ef024861/vattenmiljo-och-vattenkraft-prop.-201718243) med ny lagstiftning som ska förbättra och effektivisera prövningen av vattenkraftverk och dammar. Den nya lagen är en kompromiss och innehåller både bra och mindre bra delar. En viktig del är dock att den ger de så kallade miljökvalitetsnormerna större genomslag, dvs. de mål som finns för varje vattenområde i fråga om kemisk och biologisk status. Dessa kommer att i högre grad få styra vilka verksamheter som kan tillåtas och vilka miljöanpassningar som krävs. Detta är ett krav från EU för att nå målen i vattendirektivet.

2.    Nationell plan

Prövningarna ska ske enligt en nationell plan som dels gör avvägningar mellan elproduktion och miljövärden i varje avrinningsområde, dels ger en prioriteringsordning för när i tiden prövningarna ska göras. Föreningen hoppas att den kommer att bli ett bra verktyg i myndigheternas arbete men anser att det är viktigt att planen inte blir alltför detaljerad och att den utvärderas och uppdateras med jämna mellanrum. Det är också viktigt att planen träder i kraft snarast så att prövningarna av de miljöåtgärder som behövs kan påbörjas omgående.

3.    Solidarisk finansieringslösning

Beräkningar visar att det kommer att kosta ca 15 miljarder kronor att miljöanpassa svensk vattenkraft om man räknar med miljöanpassningar, processer och produktionsförluster. Av dessa 15 miljarder har de största kraftverksbolagen solidariskt avsatt 10 miljarder kronor till en fond för miljöanpassningar. Detta är pengar som de fått efterskänkta av staten genom Energiöverenskommelsen i juni 2016 när fem riksdagspartier kom överens om att fastighetsskatten för vattenkraft skulle sänkas.

Föreningen välkomnar denna finansieringslösning, den är viktig för att hjälpa alla de småskaliga vattenkraftägare som i dagsläget har svårt att klara kostnaderna för såväl miljöanpassningar som utrivningar och restaureringsåtgärder. Det är också rimligt att de storskaliga kraftverksägarna, som tjänar mest pengar på vattenkraften och ställer till stor skada i ekosystemen, men sannolikt kommer få lägre ställda miljökrav, bidrar till finansieringen. Den storskaliga vattenkraften är också den som kommer att tjäna mest på sänkningen av fastighetsskatten.

Ur ett nationellt perspektiv är det dock viktigt att komma ihåg att kostnader inte bara ska ses  som kostnader utan också som investeringar i glesbygd, jobb och turism. Läs mer i rapporten: Rikedomar runt rinnande vatten.

Viktigt att värna kulturvärden

En del, men långt ifrån alla gamla dammar och kraftverk, hyser höga kulturvärden i form av byggnader och synliga spår av tidigare verksamheter. Det är givetvis viktigt att bibehålla dessa när man säkerställer fria vandringsvägar för fisk.

Föreningens erfarenheter genom Miljöfonden är att biologisk levande kulturlandskap lockar mer människor och besökare till kulturmiljöerna. Viktigt är dock att kulturvården finns med vid beslut om fiskvägar och utrivningar. Detta säkerställs genom länsstyrelserna som har ett ansvar att göra avvägningar mellan kulturmiljöfrågor och restaureringsåtgärder.

 

Gå med i havsnätverket

Genom havsnätverket kan du vara med och arbeta för friskare hav och kuster.