Oekologisk ananasodling på Filippinerna

Vår samarbetsorganisation Masipag har gjort undersökningen från Filippinerna på uppdrag av Naturskyddsföreningen. Här följer en sammanfattning.

Kontraktsarbetare på en av Filippinernas oekologiska ananasplantager.

Foto:

Masipag.

Ananas är en av de viktigaste exportgrödorna i Filippinerna – landet producerar näst mest ananas i välden efter Costa Rica. Större delen exporteras och utgör nära en femtedel av världshandeln med ananas. 85 procent av Filippinernas ananasproduktion drivs av multinationella företag som Del Monte och Dole. 

Masipags rapport fokuserar på plantager på Filippinerna och som drivs av Dole Philippines INC, eller Dolefil som företaget kallas. Undersökningen baseras på intervjuer i fokusgrupper med tio lantarbetare som arbetar eller har arbetat åt Dolefil. Undersökningen hämtar också stöd i tidigare studier och rapporter. Dessutom har försäljare av bekämpningsmedel intervjuats.

Användning av kemiska bekämpningsmedel

I rapporten framkommer att innan plantering doppas bladkronorna i svampmedlet Aliette, med aktiv substans fosetyl-Al, då svampangrepp är den vanligaste växtsjukdomen inom ananasodlingen på Filippinerna. Aliette är ett giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka andningssvårigheter och astma hos människor. Det kan även orsaka svåra skador på huden och ögonen för den som handskas med medlet (Bayer Environmental Science, 2002). 

Intervjupersonerna berättar att både manuell och kemisk ogräsbekämpning tillämpas på Dolefils egna plantager och även på arrenderade arealer. De kemiska ogräsbekämpningsmedlen innefattar Ametryn, Hyvar och Karmex. Ametryn har den aktiva substansen triazine och är förbjudet inom EU sedan 2002 och utgör ett stort hot mot både däggdjur, fåglar och vattenorganismer (EU, 2015). Hyvar, med den aktiva substansen bromacil, också förbjudet i EU, kan hos människor orsaka bland annat leversvikt och cancer. Även Karmex är farligt för människor och kan orsaka hormonrubbningar och påverka nervsystemet. Karmex har den aktiva substansen diuron.

Enligt lantarbetarna som intervjuats sprutas i regel ogräsmedel en gång i månaden under odlingssäsongen. Totalt kan det bli upp till 12 besprutningar under en odlingssäsong. Ett annat medel, diazinon, appliceras en till två gånger per odlingssäsong för att förebygga angrepp av skedeinsekter. Inte heller diazion är tillåtet inom EU och är akut giftigt för fåglar, fisk och andra djur. Exponering för höga doser kan ge nervpåverkan hos människor.

Ananasen skördas

För att avgöra hur långt ananasen kommit i mognadsgrad skickas experter ut på fältet för att kontrollera frukterna. Medel som får ananasen att mogna, etefon och gibberellinsyra, sprutas före skörd för att skörden ska bli jämn.

Ananasen skördas efter 17-18 månader. Frukten skördas antingen manuellt eller maskinellt. De som arbetar manuellt bör använda skyddsutrustning som handskar, täckande kläder, solhatt och ordentliga skor. I undersökningen berättar arbetarna på plantagerna att så sällan är fallet.

De nya bladkronorna sorteras ut och behandlas med svampmedelet Aliette innan de planteras ut för en ny säsong. Frukten i sin tur sorteras och transporteras till konservfabriken eller förpackas i lådor. Den ananas som ska säljas färsk läggs i vattenbad. I vattenbadet tillsätts klor, saltet kalciumklorid och kaliumaluminiumsulfat. Slutligen vaxas och blåstorkas ananasen.

Hantering av spillvatten

Enligt intervjupersoner vid en av plantagerna leds spillvattnet från konservfabriken på platsen till en vattendamm som ligger bakom fabriken och som sedan rinner ut i allmäningens vatten och till närliggande bostadsområden. Det finns även en station där kemiska bekämpningsmedel blandas med vatten, den blandning som sedan sprutas på plantagerna. Även på denna station bildas spillvatten som samlas upp i en annan damm. 

Anställda och deras rättigheter

Dolefil har 4 600 fast anställda utöver säsongsarbetare under arbetstoppar. Säsongsarbetarnas lön kan antingen vara fast eller baseras på ett styckpris (per ton, per box eller per hektar). Trots att den statliga minimilönen är 35 kr per dag berättar arbetare i undersökningen att de betalas mindre än 3 kr per dag. Andra anställda betalas med upp till 40 kr per dag. De anställda och före detta anställda på plantagerna berättar om dåliga arbetsförhållanden, uteblivna förmåner, bristande säkerhetsutrustning och att deras rättigheter kränks. Till exempel vittnar de om att arbetare hindrats att organisera sig. 

Anställa berättar också hur de utsätts för stora mängder bekämpningsmedel. Bland annat ska arbetare på Dolefil ha drabbats av hudsjukdomar, magåkommor och fertilitetsproblem. Ordföranden i arbetarfacket på Dolefil informerar om att de medicinska rapporterna från sjukhuset (som ägs av Dolefil) visar att några av de vanligaste sjukdomarna är olika hjärtkärlsjukdomar, giftstruma, ledinflammation och för tidigt inträde i klimakteriet.

Undersökningen stärker bilden av en omfattande användning av kemiska bekämpningsmedel i den oekologiska ananasproduktionen på Filippinerna liksom svåra förhållanden för arbetarna på plantagerna.

Kemikalier som används 

  • Aliette (aktiv substans fosetyl-Al). Giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka andningssvårigheter, astma och bronkit hos människor. Kan även orsaka svåra skador på huden och ögonen för den som handskas med medlet (Bayer Environmental Science, 2002).
  • Ametryn (aktiv substans triazine). Ej tillåtet inom EU sedan 2002 (EU, 2015:2). Effekter från exponering kan innefatta andnöd, muskelspasmer och skador på det centrala nervsystemet (PubChem, 2015).
  • Diazinon (aktiv substans diazinon). Förbjöds inom EU 2007 (EU, 2015:1). Akut giftigt för fåglar, fisk och andra djur. Exponering för höga doser kan ge nervpåverkan som illamående, svaghet, diarré, muskelryckningar och viktförändring. Kan även orsaka psykiska störningar som depression, förvirring och minnesluckor (National Pesticide Information Center, 2015).  
  • Hyvar (aktiv substans bromacil). Ej tillåtet inom EU sedan 2002 (EU, 2015:3). Potentiellt cancerframkallande. Kan hos människor orsaka andningsproblem, skador på lungor och förändrade blodvärden (Dupont, 2010).
  • Karmex (aktiv substans diuron). Kan vara hormonstörande och påverka nervsystemet (Cox, 2003).

>> Till vår granskning av ananasodling i Kenya och Filippinerna.

Referenser

Byer Environmental Science (2002) Aliette WDG Brand Fungicide. [http://www.kernred.com/kern-agcomm/products/ALIETTE%20WDG%20FUNGICIDE.pdf]

Cox (2003) Herbicide Factsheet – Diuron, journal of Pesticide Reform, Spring 2003, vol. 23, no. 1. [http://www.pesticide.org/get-the-facts/pesticide-factsheets/factsheets/d...

Dupont (2010)Material Safety Data Sheet Hyvar X Herbicide. [http://www.cdms.net/ldat/mp913010.pdf]

EU (2015:1) EU Pestecide Database [http://ec.europa.eu/sanco_pesticides/public/index.cfm?event=activesubsta...

EU (2015:2) EU Pestecide Database.http://ec.europa.eu/sanco_pesticides/public/index.cfm?event=activesubsta...

EU (2015:3) EU Pestecide Database. [http://ec.europa.eu/sanco_pesticides/public/index.cfm?event=activesubsta...

PubChem (2015) PubChem, Open Chemistry Database,  Compound summary Ametryn. [http://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/Ametryn#section=Top]

National Pesticide Information Center (2015) Technical Fact Sheet – Diazinon. [http://npic.orst.edu/factsheets/diazinontech.pdf]

 

Gillar du också ekologiskt? Ge oss mer muskler!

Vi kämpar för att maten du äter ska vara fri från miljögifter. Hjälp oss i kampen med en slant.