Hoten mot närnaturen

Vi värnar både den storslagna vilda naturen och närnaturen runt hörnet eller bakom skolan. Men just den nära naturen i och intill tätorter, vår vardagsnatur som inte kräver långa resor eller mycket tid att ta sig till, hotas av många olika skäl.

Markägaren och kommunen visste om att en skola använde detta område i sin dagliga verksamhet.

Foto:

Märta Berg

Hoten mot närnaturen ser ut på många olika sätt, men de bottnar i kampen om marken i och kring tätorter. Många olika intressen konkurrerar om marken för bostäder, arbetsplatser, vägar och köpcenter. Hoten beror även på brister av olika slag, till exempel i lagstiftning, ansvar, myndighetsrådgivning, kompetens, fysisk planering, skogsskötsel och skogsbruk, samverkan och skydds- och avtalsformer. 

Människan i skogen – det skogspolitiken glömde >>

Många kommuner och andra markägare har varken en tydlig målsättning, ansvarsfördelning eller genomtänkt skötsel för sin tätortsnära natur. Trots att många är intresserade av att både använda och exploatera närnaturen saknas det i många kommuner tillräckliga underlag för en god planering och skötsel av den. Det finns exempelvis inga exakta siffror på hur mycket tätortsnära skog som finns i Sverige. Det finns inte heller några uppgifter om i hur stor utsträckning som naturområden i och intill tätorter minskar i areal och ersätts med vägar eller bebyggelse, men övergripande statistik visar att grönytorna i våra större tätorter minskar i areal.

Samhället har många mål men färre lagar som styr mot dessa mål

Närnaturen rymmer ofta höga värden av olika slag för människan, exempelvis biologiska, sociala och kulturella värden. För att tätortsnära naturområden som hotas av exploatering ska kunna bevaras, räcker inte enbart engagemang och opinionsbildning. Förutom goda argument behövs det också stöd i statliga och kommunala måldokument och lagar som styr mot målen.

Riksdagen har beslutat om miljökvalitetsmål och regeringen om friluftslivsmål som berör naturens upplevelsevärden. Det finns ett övergripande skogspolitiskt mål om att skogens sociala värden ska värnas. I flera propositioner finns också formuleringar om att skogsbruket ska anpassas efter allmänhetens behov i områden som är viktiga för rekreation och friluftsliv och att markägare ska ta hänsyn till det när skogen sköts.

Enligt plan- och bygglagen har kommunerna ansvar för kommuninvånarnas livsmiljö, liksom för planering och användning av mark och vatten. Kommunen ska också ta ansvar för långsiktig tillgång till naturområden i alla tätorter, enligt propositionen ”Framtidens friluftsliv”. 

Men – det finns ingen lagstiftning som tydligt säkerställer naturens upplevelsevärden. I den skogliga lagstiftningen har sociala värden nästan helt glömts bort. Det finns inget som förhindrar kalavverkning inpå husknuten. 

Bristen på tydlig lagstiftning är en del av förklaringen till att naturen ofta kommer i sista hand när olika intressen konkurrerar om kvarvarande markområden runt tätorter.

Naturen betraktas som ”outnyttjad” mark

Nya bostäder, vägar, golfbanor, köpcentra och sportanläggningar konkurrerar alla om närnaturen i kommunernas planering. Ibland sköts också den natur som finns kvar på ett sätt som förstör mer än uppmuntrar till aktiviteter och upplevelser. Ett exempel är skogsbruk med kalhyggen som går ända in till bebyggelse, skolor och bostäder. Men också alltför ”städade” skogsområden och friluftsanläggningar kan vara hämmande för barn som vill bygga kojor och gömma sig.

Kommunerna kan skydda egenägda naturområden, men även områden som ägs av andra genom att köpa marken, eller komma överens med ägaren om en skötsel som är anpassad för friluftsliv och rekreation. 

Att kommunen själv äger ett naturområde är emellertid ingen garanti för att det skyddas eller avsätts för friluftsliv. Även på kommunens egen mark hanteras natur ibland som områden som ”blivit över” och som får ett värde först när de exploateras. Naturen borde istället värderas utifrån alla de användningsområden som är möjliga bara genom att den får finnas som den är.

Läs mer om närnaturens alla värden >>

Den mark som betraktas som ”outnyttjad” kan vara den mest omtyckta och använda naturen, utan att beslutsfattare känner till det. Därför är det så viktigt att påminna om  och på olika sätt bilda opinion kring närnaturen och visa hur den används och hur viktig den är för att vi ska må bra, särskilt för barn och alla som har begränsad möjlighet att resa eller röra sig.

Tolv tips för naturräddare >>

Fysisk planering utan helhetssyn

Kommunerna har ett stort ansvar för att den tätortsnära naturen ska finnas kvar för framtida invånare. Även privata markägare, som äger större delen av den tätortsnära skogen, har ett stort ansvar. Men ansvaret för den tätortsnära naturen ligger ofta på flera olika förvaltningar inom kommunen. Samarbetet mellan olika tjänstemän med olika ansvarsområden, såsom naturvård, park, skogskötsel, friluftsliv, exploatering och stadsplanering, är ofta bristfällig. Man ser inte grönstrukturen i dess helhet. 

Kommunen har sällan önskemål på hur andra skogsägare ska sköta sin skog. Få kommuner avsätter tätortsnära mark för framtida rekreationsbehov och bevarande av biologisk mångfald, på samma sätt som man avsätter mark för framtida exploatering. Man räknar inte med de samhällsekonomiska fördelarna, i form av exempelvis bättre hälsa hos kommunens invånare, som närnatur kan ha. 

Läs mer om vad kommunen kan göra för att förbättra planering och organisation inom naturvården >>

Nyexploatering och förtätning

Nyexploatering och förtätning i och nära tätorter innebär ofta att avståndet mellan bostäder och naturområden ökar och att mängden närnatur minskar. Med minskad areal ökar slitaget på den natur som är kvar. Det får negativa konsekvenser inte bara för den biologiska mångfalden utan även för möjligheten till rekreation och friluftsliv. Det är lätt hänt att den tätortsnära skogen förvandlas till park med mängder av olika anläggningar och gångvägar. Då har skogen förlorat sin karaktär av skog.

Ett mindre skogsområde kan ofta inte erbjuda lika stor variation och lika hög biologisk mångfald som ett större område. Bebyggelse och infrastruktur skapar också barriärer som hindrar eller försvårar spridningen av organismer, både människor, växter och djur. Även detta leder till en minskad biologisk mångfald och försämrade förutsättningar för friluftsliv och rekreation. Även buller kan vara en faktor som kraftigt försämrar ett områdes värde för rekreation.

Fakta: Samhällets mål som berör närnatur 

Måldokument och lagar som direkt berör närnaturen

  • Miljökvalitetsmål
  • Friluftslivsmål
  • Miljöbalken
  • Plan- och bygglagen
  • Skogsvårdslagen

Miljökvalitetsmål som är direkt kopplade till naturens upplevelsevärden

  • Levande sjöar och vattendrag
  • Hav i balans samt levande kust och skärgård
  • Myllrande våtmarker
  • Levande skogar
  • Ett rikt odlingslandskap
  • Storslagen fjällmiljö
  • God bebyggd miljö
  • Ett rikt växt- och djurliv

De tio friluftslivsmålen 

  • Tillgänglig natur för alla
  • Starkt engagemang och samverkan
  • Allemansrätten
  • Tillgång till natur för friluftsliv
  • Attraktiv tätortsnära natur
  • Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling
  • Skyddade områden som resurs för friluftslivet
  • Ett rikt friluftsliv i skolan
  • Friluftsliv för god folkhälsa
  • God kunskap om friluftslivet

Läs mer om miljömålen >>

Läs mer om friluftslivsmålen >>

 

Bli medlem rädda skogens liv

Var med och rädda skogens liv. Bli medlem. Tillsammans kan vi göra världen bättre.