Så bör den svenska vargstammen förvaltas

Här listar vi våra förslag för en hållbar rovdjursförvaltning. Grundbulten för en sådan är bra samarbeten mellan de aktörer i samhället som berörs av vargfrågan och på sikt hoppas vi att det ska leda oss till bättre samexistens med varg, människa och andra rovdjur. Det är dags att se till att vi får en vargförvaltning som hjälper både varg och fårägare.

Foto:

Viltskadecenter

Trots att vi vet att vargen har en viktig roll i ekosystemen och att denna hotade art är rödlistad och skyddad av EU:s art- och habitatdirektiv, så råder en konflikt i samhället kring bevarandet av arten. Förekomst av rovdjur medför inte sällan friktion med andra intressen och i viss mån yrkesgrupper i samhället. Det kan handla om konsekvenser för rennäring, fäbodbruk, klövviltsjakt, eller att en del personer helt enkelt inte är bekväma med förekomsten av rovdjur. Skepsisen beror framför allt på de skador vargen ger upphov till på tamdjur och vanligtvis är det fåren i djurhållningen som drabbas. 

Skadorna bör emellertid inte överdrivas, årligen skadas eller dödas mindre än en tiondels procent av landets får (0,066 % år 2014). Statistiken visar att skadorna stabiliserats och till och med gått ner något under de senaste åren. Det har skett trots en ökning av vargstammen, vilket kan tyda på att rovdjursstängsel och andra insatser från tamdjursägarna faktiskt fungerar. 

Vi anser att bidragen till förebyggande åtgärder och ersättningar till dem som drabbas av rovdjursangrepp måste förstärkas, inklusive bidrag till skötsel av rovdjursavvisande stängsel. Statens rovdjurspolitik måste backas upp bättre än den har gjorts hittills. 

Myndighetsutövningen i samband med rovdjursjakt måste följa lagar och regler och myndigheternas beslut måste tåla en överprövning i domstol, någonting som är en självklarhet för att systemet ska vara rättsäkert. Under de senaste åren har domstolarna tolkat lagarna i en rad fall som rör vargen. Det har lett till att rättsläget blivit klarlagt på en rad områden, och ger en tydligare plattform för beslutsfattarna att utgå ifrån. 

Vi tror att det går att hantera vargstammen på ett bra sätt och att en hållbar förvaltning ligger inom räckhåll. Men det förutsätter politisk vilja och att olika aktörer i samhället är beredd att medverka konstruktivt till fungerande lösningar.

Innehåll för en hållbar rovdjursförvaltning

Naturskyddsföreningen vill sitta ner med berörda parter från alla intressen och diskutera en rovdjursförvaltning som vi kan enas kring. Det kommer att krävas ansträngning och pengar, men framför allt att alla är beredda på att ge och ta i denna process. Här är Naturskyddsföreningens syn kring vad vi ser som nödvändiga delar i en hållbar förvaltning av vargstammen: 

  1. Vargstammen ska överleva på sikt. Ansvaret för denna fråga och metoder för att inventera och bedöma vargen i Sverige måste utformas utifrån detta mål. I detta ingår inte bara antalet individer, utan även knäckfrågan hur vi ska kunna bryta det skandinaviska beståndets geografiska och genetiska isolering. Den svenska vargpopulationen behöver bättre kontakt med de olika vargbestånden i norra delen av Europa. 
  2. Bra och generöst system av förebyggande åtgärder. Vi behöver satsa på rovdjursstängsel och andra förebyggande åtgärder och detta förutsätter gott samarbete mellan berörda aktörer. Vi vill ha ett fortsatt och utökat stöd till stängsling, skötsel av stängsel och ökad kunskapsöverföring. (Läs mer om rovdjursstängsling).
  3. Bättre ersättningar och stöd ska ges till de som drabbas av skador. Principen om full ersättning för skador orsakade av rovdjur ska gälla.
  4. Tillåt en naturlig invandring. För att en vargstam ska vara långsiktigt livskraftig krävs tillräcklig genetisk variation över tid. Detta sker lämpligast genom en naturlig invandring. Detta är en nyckelutmaning. Vi vill att politikerna ska våga ta i denna fråga och samarbeta lyhört med berörda grupper i samhället, framförallt med samerna som måste vara part i denna lösning. Riksdagens beslut om den toleransnivå som rovdjurstrycket för rennäringen ska hålla sig inom måste också respekteras, liksom effektiva ersättningsnivåer. 
  5. Skyddsjakt ska fortsättningsvis användas som ett sätt att ta bort de individer som dokumenterat utgör problem. Vi ser anledning att se över rutinerna för att fastställa vilka individer som bör tas bort och att detta även sker i samband med förebyggande åtgärder.
  6. Licensjakt. Med en tillräckligt stor vargstam, samt invandring och genetiskt utbyte som stärker vargstammen, kan vi se att det i framtiden finns möjligheter att ha en viss licensjakt. Licensjakten ska beslutas inom ramen för den undantagsmöjlighet som regelverk och rättspraxis ger. 

Vi ser också fram emot en skyndsam översyn av Viltförvaltningsdelegationernas sammansättning och arbetssätt. Dess funktion är mycket viktig i rovdjursförvaltningen. Bristen på vetenskapligt förhållningssätt och efterlevnad av artskyddsreglerna är exempel på problem i delegationernas arbetssätt som måste förbättras. Läs mer i en debattartikel skriven tillsammans med BirdLife Sverige och Svenska Rovdjursföreningen >> 

Naturskyddsföreningen ser fram emot att återuppta konstruktiva diskussioner med alla berörda aktörer för att hitta en lösning som vi alla kan skriva under på för att rädda vargen, men också för att hålla landsbygden levande och landskapen öppna. Vi klarar att förvalta vargen – och andra topprovdjur!

Låt rovdjuren leva

Stöd vårt arbete för att de fyra stora rovdjuren ska få finnas i vår natur.