Länge leve skogen – skydd och skogsbruk för framtiden

Med ökat skydd, hyggesfria metoder, mer hänsyn och mindre stora kalhyggen ökar möjligheterna för Sverige att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar och våra skogar kommer att kunna användas hållbart av alla de som lever av och i och intill skogen. Här berättar vi hur och varför.

Framtidens skogsbruk har mindre hyggen, stärkt naturvårdshänsyn, hyggesfria metoder och mer skyddad areal.

Trycket på skogen ökar allt mer, inte minst för att trä är en efterfrågad råvara i omställningen till ett fossilfritt samhälle, men också för att natur- och kulturmiljövårdens anspråk på skogen ökar i och med att stora delar av skogslandskapet har omvandlats i grunden. 

Tyvärr räcker inte nuvarande skogspolitik och lagstiftning att värna skogens alla värden och uppfylla våra nationella mål och internationella åtaganden. Därför har vi tagit fram ett förslag på ny skogspolitik som blickar framåt och möter de utmaningar som samhället och naturen står för.

Vi vill i framtidens skogsbruk:

  • att 20 procent av skogen skyddas för att värna skogens biologiska, sociala och kulturella värden. 
  • att hyggesfria metoder används på cirka 30 procent av den produktiva skogsmarken. 
  • att högst 50 procent av landets skogsmark brukas med trakthyggesbruk med kalhyggen. På dessa hyggen ska större hänsyn tas till biologiska, sociala och kulturella värden än vad som görs idag.

20% – Skydda mer av den produktiva skogen

Sverige behöver ett aktivt hållbart skogsbruk. I rätt skogar. Forskare* menar att en kritisk tröskel, när det gäller tillgång på livsmiljöer för arter, ligger vid cirka 20 procent – för vissa arter ännu högre. När livsmiljöerna minskar, och hamnar under denna gräns, ökar risken för att arter dör ut avsevärt. Risken kan öka genom att livsmiljöerna dessutom är skilda från varandra.

För att främja skogens sociala och kulturella värden är det viktigt att skydda eller bedriva en hållbar skötsel av de mest värdefulla skogarna. Här vet vi att särskilt de tätortsnära skogarna har stor betydelse. De utgör några få procent av den totala andelen skog i Sverige och att bevara och tillgängliggöra dessa skogar skulle bidra rejält till att uppfylla ett flertal av de samhällsmål som finns inom områden såsom exempelvis miljö, friluftsliv, folkhälsa, skola och landsbygdsutveckling.   

Därför bör minst 20 procent av den produktiva skogen skyddas, eller undantas från skogsbruk långsiktigt. De områden som skyddas ska naturligtvis vara de som har störst värden ur naturvårdssynpunkt, det vill säga både ur ett biologiskt och ett socialt perspektiv.

Idag är endast cirka 4 procent av den produktiva skogen formellt skyddad. Formellt skydd innebär att skyddet är långsiktigt, har höga kvaliteter och att det finns dokumenterat både på papper och i naturen. Vi vill också att bidragen till markägarna ökar för ersättningar vid reservatsbildning och att ingen ska behöva vänta oacceptabelt länge på att få ersättning.

Ytterligare cirka 5 procent av den produktiva skogen är idag frivilligt avsatt av markägare. Skogsbrukets egna avsättningar är ett mycket bra verktyg för att bevara skogens värden, men det är viktigt att dessa är långsiktiga, transparenta och kvalitetssäkrade. För att vi ska kunna uppnå de miljökvalitetsmål och internationella åtaganden som rör skogen, behövs mycket mer långsiktigt skyddad skogsmark än idag. 

* Hanski, I. 2011: Habitat Loss, the dynamics of Biodiversity, and a Perspective on Conservation och Angelstam, P. et al. 2010: Landskapsansats för bevarande av skoglig biologisk mångfald. Skogsstyrelsen

30 % – Möjliggör en mångfald av metoder 

Regler och praxis inom skogsbruket har lett till att få markägare idag väljer andra metoder än hyggen. Men det finns andra sätt att bruka och använda skogen, som tar större hänsyn till alla skogens värden. De handlar framförallt om olika hyggesfria metoder, som låter skogen förbli skog från år till år, trots att det bedrivs ett aktivt skogsbruk. 

Med hyggesfria metoder kan människor och djur fortsätta leva av och vistas i produktionsskogen. Möjligheterna för utveckling av den lokala ekonomin, till exempel turism, ökar och vissa känsliga arter får bättre förutsättningar att överleva. I norra Sverige skulle även renskötseln vinna på sådana metoder.

Hyggesfria metoder ska vara möjligt och attraktivt alternativ för skogsägaren. Forskning, rådgivning och kunskapsspridning om hyggesfria metoder behöver därför också öka och en ny skogspolitik och förändrade regler behöver stimulera denna utveckling.

Ökad användning av hyggesfria metoder skulle dessutom främja fler blandskogar. Blandskogar är mer resistenta mot stormar och skadegörare än dagens ensidiga skogar med i princip bara gran eller bara tall. Mer hyggesfritt skulle även kunna ta tillvara skogens sociala värden bättre. Skogar med kontinuitet är också viktigt för många av skogens djur, växter och svampar. 

50% – Minska de negativa effekterna av hyggen

Skogsbruket i Sverige idag är baserat på så kallat trakthyggesbruk. Det innebär mer eller mindre kala hyggen där marken bereds för plantering. För att få ny skog att växa, återplanteras hyggena oftast med nya träd av en och samma art. 

Men det finns en samhällskostnad för det skogsbruk vi har i dag. De omfattande hyggena har stora negativa effekter på skogens värden för friluftsliv och andra näringsgrenar som turism och renskötsel. Ett ännu mer naturvårdsanpassat skogsbruk värnar istället dessa värden, som i sin tur kan ge indirekta ekonomiska vinster. En vacker stig, ett svampställe och andra miljöer som möjliggör friluftsliv och turism måste också värdesättas.

Dagens skogsbruk har lett till att det råder brist på livsmiljöer för en stor mängd arter och detta är den, utan jämförelse, största orsaken till krisen för skogens biologiska mångfald. Många skogsarter har svårt att överleva på ett hygge. Ofta hinner de inte återetablera sig innan det är dags för nästa avverkning. Dessutom är ofta avstånden långa mellan livsmiljöerna, vilket försvårar för arterna att sprida sig. Ingen kan veta med säkerhet hur effekterna av trakthyggesbruket, som varit det normala sättet att bruka skogen under flera decennier, kommer att påverka skogens ekosystem på sikt. Trots det fortsätter hyggen vara den helt dominerande metoden att skörda skog. 

Om större naturhänsyn tas vid avverkning kan de negativa effekterna av hyggen minskas. Särskilt i kombination med fler och större hyggesfria områden samt ett ökat skydd av skog kommer skogens livsmiljöer både bli fler, större och ligga närmare varandra.

Länge leve skogen!

För att skogen ska kunna ge oss allt det naturen och vi behöver måste den brukas med hänsyn till den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Därför vill vi att det ska vara lätt för markägare att välja mellan olika skogsbruksmetoder och att lagen ska vara tydlig med vilken hänsyn som behöver tas, oavsett om de är biologiska, ekonomiska, kulturella eller sociala. Vi vill också att samhället tar ett ökat ansvar när det gäller skydd av värdefull skog.

Med en kombination av mindre och färre kalhyggen, större naturvårdshänsyn, ökad användning av hyggesfria metoder och långsiktigt skyddad skog, kommer förutsättningarna att förbättras markant för alla arters överlevnad i skogslandskapet. Ett sådant skogsbruk ger också mer utrymme för skogens alla sociala och lokal-ekonomiska värden än vad som görs idag. 

Det är dags för en ny skogspolitik >>

Faktaruta: Skogens biologiska mångfald hotas

Skogen är också en livsmiljö för växter och djur, men idag är cirka 1 800 av dem rödlistade, och av dem är cirka 900 hotade. Sverige har under internationella konventioner förbundit sig att hejda förlusten av biologisk mångfald. Vi har, bland annat, förbundit oss att halvera förlusten av viktiga naturliga miljöer. Det är därför extra brådskande att skydda livsmiljöerna i den produktiva skogen, eftersom det är där majoriteten av de rödlistade och hotade skogslevande arterna finns. I Sverige styrs arbetet med att leva upp till dessa åtaganden framförallt av det nationella miljökvalitetsmålet Levande skogar. 

Bli medlem rädda skogens liv

Var med och rädda skogens liv. Bli medlem. Tillsammans kan vi göra världen bättre.