Närnaturens alla värden

Ett litet grönområde i trakten där vi bor eller går i skolan gör oss människor gladare och friskare. Det är vardagsnaturen som vi oftast besöker och uppskattar mest. Den används på många olika sätt och har ett speciellt eget värde för varje enskild person. Men den har dessutom ett stort, ofta dolt, samhällsvärde, som är svårt att mäta i kronor.

Också ett litet naturområde kan ge biologiska, pedagogiska, kulturella och folkhälsovärden.

Foto:

Yvonne Berg

Mjuk mossa och stigar under fötter som strosar eller joggar. Buskar att leka och gömma sig i. Vatten som porlar mot stenar. Fåglar som sjunger, hackar och kraxar. En skalbagge som kryper bland barr.  

Vi vill att alla, oavsett ekonomiska, medicinska eller sociala hinder, ska få en chans att vistas i naturen. Med natur nära får fler samma möjlighet att uppleva natur. Vi mår bättre i både kropp och själ. Fler får chans till de upplevelser och den förståelse för naturen som är nödvändig när vi tillsammans bygger det hållbara samhället för framtiden.

Varför är närnaturen så viktig? Det finns många svar på denna fråga - här är några av dem.

Närnaturen är älskad av många
Hela samhället tjänar på naturen
Ekologiska värden - många arter, många funktioner
Vi blir friskare, gladare och snällare av naturen
Vi måste ta hand om naturen

Närnaturen är älskad av många

Av Sveriges befolkning bor 85 procent i tätorter med mer än 200 invånare. Tätortsnära naturområden är med andra ord viktiga för mer än åtta miljoner människor. De grönområden som vi nyttjar mest och har störst glädje av är de som inte ligger längre bort än ett par hundra meter och som dessutom är lätta att ta sig till.

Hur naturen används och vad som gör den värdefull och älskad varierar från person till person. Olika typer av värden hänger ihop, går in i och förstärker varandra. Det finns biologiska, pedagogiska, kulturella och folkhälsovärden bakom alla naturupplevelser. Också ett litet naturområde kan ha stora värden. Biologiska värden är de som oftast lyfts som skäl för att skydda natur. Andra typer av värden glöms lätt bort i debatten om vilka naturområden som det är viktigt att bevara.

Natur och människor i samspel  För att beskriva hur viktigt det är att människor trivs i och får en möjlighet att vara ute i naturen, brukar begreppen ”sociala värden” eller ”upplevelsevärden” användas. Skogens sociala värden är de värden som skapas av människors upplevelser. De innebär helt enkelt att naturen får oss att må bra och finns naturen nära till hands, bidrar den med positiva upplevelser som ökar trivseln där vi bor. 

För barn kan ett litet naturområde i närheten av bostaden, skolan eller förskolan, framstå som en hel värld av äventyr och möjligheter. Att få uppleva och röra sig i natur bidrar till barns utveckling, både kroppsligt och intellektuellt. I naturen får kroppen testa nya rörelser, ta sig fram, klättra och kliva på ojämn mark. Och eftersom naturen aldrig är förutsägbar väcker nya upplevelser både fantasi och frågor. Det finns hur mycket som helst att fundera över: Hur sover myror? Vem bor i hålet? Varför är barren vassa? Kan grodor simma?

Hela samhället tjänar på naturen

Naturens sociala värden har inte bara personlig betydelse för var och en av oss. De bidrar också på olika sätt till att utveckla och berika samhället. I naturens värde för upplevelser och livskvalitet, för hälsa andra ekosystemtjänster finns stora samhällsekonomiska vinster som sällan syns eller värderas i pengar.

Om vi håller oss friskare minskar samhällets vårdkostnader och om boendemiljön är grön, vacker och intressant vill många bo i ett område. Vi tar bättre hand om det vi tycker om. Med natur och människor i samspel följer också företagsverksamhet som på olika sätt är knuten till upplevelser i naturen.

Guidade turer, raststugor med servering, sportevenemang, kurser i foto, akvarellmålning, kajakpaddling eller yoga. Kulturen går hand i hand med naturen. Kreativa entreprenörer ser möjligheter och det finns många sätt att använda naturens resurser för upplevelser och olika verksamheter som inte förbrukar eller förstör.

Ekonomiska värdet – större än yta eller stammar  Naturen berör många olika aspekter och delar av våra liv. Därför är hela det sammantagna ekonomiska värdet svårt att mäta. Värdet av att ha tillgång till närnatur – för såväl den enskilda som för samhället – går inte att översätta till priset på marken när ett område ska exploateras för vägar och bebyggelse. Det är inte heller detsamma som priset för virket om träden huggs ner. 

Det stora värdet ligger i själva närheten, att naturen får finnas kvar och är tillgänglig, full av möjligheter och upplevelser.

Trots att det är svårt, och ibland rent av olämpligt, att sätta en prislapp på alla naturens värden, är det viktigt att åtminstone beskriva naturens alla olika funktioner som ger samhällsekonomisk nytta. Alla de insekter och fåglar som pollinerar frukt och grönsaker, det skydd mot stormar och översvämningar som träden ger, musslorna som filtrerar vattnet – det är några exempel på naturens ”arbete” eller ”gratistjänster” åt samhället. För att förstå värdet kan man vända på resonemanget och värdera de kostnader som samhället förorsakas av brist på natur. Vi mår sämre både till kropp och själ utan gröna områden att både röra oss i eller få ro av. Avsaknaden av natur blir kostnader när samhällets vård ska ”reparera” bristen.

Det finns numera gott om forskning som visar på hälsovinsterna av att ha närhet till natur och att vistas i natur. En finsk studie uppskattade att cirka 2,5 procent av statens kostnader för hälsovård var kostnader för brist på motion, det motsvarade 2008 200-250 miljoner euro. En norsk undersökning visade att om 10 000 människor promenerar 10-15 minuter extra per dag skulle det motsvara välfärdsvinster på 250 miljoner NOK per år. Siffrorna ger en fingervisning om vilka samhällsvinster som finns i att människor rör sig och bedriver friluftsliv – och den inspirerar naturen till.

Naturens gratistjänster kostar när de försvinner  Naturen förser oss med olika nyttigheter genom att göra oss tjänster i det tysta. De är gratis, kostar oss ingenting när de fungerar, men priset kan bli högt när de sätts ur spel av miljöförstöring och exploatering. 

Ekotjänster eller ekosystemtjänster är begrepp som egentligen beskriver alla de naturens funktioner som ytterst håller oss vid liv. De är grunden både för allt levande och de samhällen vi bygger. För att skapa det hållbara samhället måste vi förstå både hur omfattande och komplicerade naturens tjänster är, samtidigt som vi måste inse hur sköra och känsliga de kan vara för störningar och ingrepp.

Även i ett litet naturområde pågår tjänstvilliga processer utan att vi märker dem. Barrträd bidrar till att vi får bättre luft. Stoft och damm fångas på barr och sköljs bort med regnet, så att vi slipper andas in partiklarna. Gröna växter producerar syre som vi andas och binder koldioxid, och motverkar på så sätt växthuseffekten. Träd och buskar dämpar buller och ger skugga.

Växternas rotsystem bidrar till att rena vatten från kväve och tungmetaller som annars hamnar i sjöar och vattendrag. Rötterna håller också marken fuktig och bevuxen mark ger större motståndskraft och buffringsförmåga mot översvämningar och häftiga regn.

Ekologiska värden - många arter, många funktioner

Små tätortsnära naturområden kan både innehålla ovanliga och hotade arter och en stor mångfald av växter och djur. Ett enda stort och riktigt gammalt träd är i sig en hel egen värld med hundratals olika invånare.

Små kilar och insprängda vatten- och naturområden mellan vägar, asfalterade gårdar och hus kan fungera som länkar mellan flera små områden eller till större grönområden, våtmarker, ängar och skogar.

Ett litet område kan ha större värde än ytan avslöjar  Både frön och djur kan förutom att flytta sig av egen kraft också ”lifta” med andra djur eller människor eller svepas med vind och vatten. Men det kan vara helt avgörande att avståndet mellan livsmiljöerna inte är för stort. När miljön som omger ett naturområde har få möjligheter att skaffa skydd och mat för fåglar, däggdjur och kryp, får en liten bit natur ett mycket större ekologiskt värde lokalt än om man ser till områdets storlek.

En enda tidigt blommande sälg förser både yrvakna humlor och bin med livsviktig frukostmat på våren när det är ont om blommor. Insekterna ser i sin tur till att bärbuskar, träd och plantor i närmaste trädgård eller balkonglåda blir befruktade.

Vilda ätliga växter som fläder, smultron, blåbär och små knubbiga kantareller kan växa och trivas mellan stigar och vägar, erbjuda ”skattjakt” och förgylla vår vardagsmat alldeles gratis. 

Träd är viktiga också för att de formar ett områdes karaktär. Runt en öppen plats som en äng eller en våtmark har träd och buskar betydelse som vindskydd och tillflykt för fåglar och andra djur. Finns det flera olika sorters träd och buskar så ökar också förutsättningarna för en mångfald av andra arter som lever i, av och omkring träden.

Vatten piggar upp och skapar ro  Bäckens porlande eller den glittrande sjöns yta kan både pigga upp och skapa ro. Om det finns en strand i närnaturen öppnar sig naturligtvis ännu fler möjligheter och äventyr. Den som gillar att fiska har många spännande och fina stunder framför sig. Precis som många friluftsaktiviteter är det bra att ha ett ”ärende” som gör att man kommer ut. Det viktigaste är inte att få fisk alla gånger, utan att hitta en aktivitet ute som man tycker om, och som man kan göra tillsammans, vuxna och barn.

Medan man väntar på fisken hinner mycket hända i och omkring vattnet. Vid vatten är mångfalden av växter och djur - stora och små - både spännande och omväxlande. Hela vår natur är beroende av ett levande vatten där allt från små plankton till stora gäddor är viktiga faktorer som påverkar livet både över och under ytan.

Också i små vattensamlingar landar förvånade gräsänder, kläcks insekter och badar kråkor. I fukt och grunda vatten kan både igelkottar, småfåglar, humlor och fjärilar få vätska. Där kan barkbåtar ta sig ut på seglatser och speglingen av sol och himmel sprida gnistrande ljus.

Strandskyddet är till för att spara och göra vattenbrynen tillgängliga för människor och djur. Det är viktigt att inte mark intill vatten asfalteras eller stensätts, utan att jord och växter får finnas kvar och fungera som en buffert för gödande ämnen och andra föroreningar som följer med smält- och dagvatten.

Många arter står sig bättre mot förändringar  Natur som är rik på mångfald av arter står bättre emot snabba och tillfälliga förändringar. Torra år blommar vissa växter, regnrika andra. När en viss sorts buskar angrips av insekter eller parasiter, finns det andra som behåller och breder ut sina blad och fungerar som skydd och bon för kryp och fåglar. Ensamma träd som utsätts för starka vindar blåser lättare omkull, än om de omges av skyddande dungar av mindre träd och buskar.

Många arter gynnar och inspirerar också upplevelser som är knutna till kultur och praktiska handlingar: Chansen ökar att hitta ett bra klätterträd, spännande hål, kottar att leka med, svampar och bär till saft och sylt eller pinnar och döda grenar för att bygga kojor.

Även en liten tätortsnära skog kan rymma många växter och djur och innehålla många småbiotoper och variationer: Gläntor, hällmarker, kärr, buskage, stigkanter och stenblocksterräng – alla har olika karaktär där olika växter och djur trivs.

Hitta arter, en skattjakt som ger kunskap  Att ”kryssa” fågelarter, blommor eller fjärilar på tomten eller i närnaturen är ett billigt nöje som kan roa både barn och vuxna. ”Tomtkryssning” eller ”fågelbordskryssning” har blivit väldigt populärt. Det går lika bra att samla, eller ”kryssa” i skolskogen eller runt joggingstigen.

Många, både barn och vuxna, älskar att samla. Numera är det också möjligt att med telefonen enkelt ta bilder på de arter av fjärilar, skalbaggar, svampar och blommor som man inte känner igen och ta med hem eller till skolan. Att samla är bland de roligaste sätten att lära sig mer om mångfald och naturens sammanhang. Varje ny art = ny kunskap.

Vi blir friskare, gladare och snällare av naturen

Människor blir både friskare och gladare av natur – och till och med snällare, om man får tro amerikansk forskning. Forskarna lät deltagarna i ett försök titta på olika filmer och sedan spela spel. De som tittat på en naturfilm agerade snällare i spelsituationen efteråt!

Även om ett sådant forskningsresultat ska tas med en nypa salt, så visar många forskningsresultat på att vi mår bra av natur och många vill bo med natur nära bostaden. Att se träd och ha natur nära får många att känna sig friare och mindre instängda. Att inte ha möjlighet att ta sig ut i naturen gör människor mer olyckliga. Vistelse i natur minskar stress och gör oss snabbare friska när vi varit sjuka.

Våra sinnen har utvecklats i natur  En förklaring till att vi mår så bra av natur och att skog och träd hjälper så mycket bättre mot stress än miljön i städer kan vara att våra sinnen under årtusendena har utvecklats i samspel med naturen. Städer och täta bostadsområden i den form som finns idag har bara funnits i ungefär hundra år. 

I ett intressant engelskt forskningsprojekt undersöktes hälsan hos personer som bor i väldigt likartade sociala miljöer, men har olika tillgång till närnatur. De som bor nära natur var friskare. Om det finns natur att tillgå, så använder vi oss av den, rör oss mer - och mår bättre.

Bättre folkhälsa sparar pengar åt samhället  Forskning både i Sverige och internationellt visar också att barn som får vara i naturen har lättare att koncentrera sig i skolarbetet. De utvecklar sin motorik och mår bättre på många olika sätt. Både förbättrad fysisk och psykisk hälsa blir ekonomiska samhällsvinster eftersom det får följdverkningar för skolans resurser, sjukvård och socialvård. 

Att vara ute i naturen löser naturligtvis inte alla sociala problem eller botar alla sjukdomar, men allt som får oss att må bättre minskar samhällets kostnader.

Att leva är inte bara att ha en bostadsyta

I större städer är det ofta ont bostäder. Grönområden betraktas ofta som mark som ”inte används” eller ”blivit över” och hotas ofta av olika byggprojekt. Men att bo på en plats är inte samma sak som att få tillgång till en viss bostadsyta. Det är att växa, utvecklas, ta ansvar, ha roligt, samspela och bidra till hela samhällets stämning och utveckling.

Att bo i en miljö där det finns djur och växter bidrar till barns utveckling och alla samhällsmedborgares upplevelser och vardagsliv. Naturen är på många sätt en nyckel till värdiga och vänliga samhällsmiljöer för alla åldrar. Miljön omkring oss påverkar vårt inre. Ogästvänliga, sterila miljöer skapar lätt frustration, instängdhet och sysslolöshet bland barn och unga. Känslor som i förlängningen genererar samhällskostnader.

I områden med god tillgång till gröna miljöer stiger priser på lägenheter och hus. Människor vill bo där och gör ett aktivt val. Det kanske till och med kan vara så att det är bättre att exploatera de ytor som används för bostäder ännu hårdare, utnyttja dem för högre eller tätare bebyggelse om de vetter mot grönområden och natur som i gengäld får vara kvar och vara tillgängliga för dem som bor runt omkring.

Naturupplevelser, avkoppling, bättre hälsa och gemenskap  Upplevelser i naturen betyder mycket för både barns och vuxnas vardag, också små händelser överraskar och tillför något extra. En skata som badar i en pöl, en konstig larv på stigen eller svampar som slår upp över en natt. Små upplevelser och vädrets skiftningar som också speglar sig i naturen är samtalsämnen som kan bryta ensamhet.

Naturen är allmän och inbjuder till samtal, att vilja dela med sig. Naturens betydelse för social gemenskap glöms ofta bort i debatten. Det är en dold samhällsekonomisk tillgång. På promenaden i naturen minskar stressen, sänks blodtrycket och pulsen, men uppstår också möten med djur och andra människor. Närnatur är ofta mer gemensamhetsskapande än barriärskapande, som ibland hävdas som argument för att förtäta och exploatera små naturstråk.

Leken ute ger fantasi och frihet  Växter och djur väcker nyfikenhet. Att uppleva dem på nära håll ökar lusten att lära och förstå hur naturen fungerar. Upplevelser i naturen stimulerar barns utveckling på flera olika sätt. Skogen lockar till lekar som sätter både kropp, känslor och fantasi i rörelse.

Utomhuslek är mera jämställd och mindre könsstereotyp. Leken blir friare – material som barnen hittar ute är inte låst till egenskaper som ofta är könsspecifika hos leksaker, som dockorna i dockvrån eller leksaksbilarna i parkeringshuset. Flickor och pojkar leker mer tillsammans utomhus än inomhus.

Läs mer om naturens värde för hälsan i Naturvårdsverkets rapport Naturen som kraftkälla.

Vi måste ta hand om naturen

Vi har var och en och alla tillsammans ett ansvar för att ta hand om och förvalta naturens resurser, allt som lever och allt vi lever av. Men ansvar för naturen blir tomma ord utan träd, fritt vatten, blommor och fjärilar, små kryp, dofter och fågelsång. Vi behöver natur på nära håll i vardagen för att verkligen bry oss.

Att få uppleva natur nära är en unik möjlighet att knyta känsloband till en plats och till levande växter och djur. Känslorna för den natur som barn får leka och vistas i, följer ofta med som starka minnen upp i vuxen ålder. Ett enda träd som man kan följa genom årstider, blir en ”bekanting” eller till och med ”vän”. En plats som man kallar och upplever som ”sin egen” blir en symbolisk värld i det lilla formatet att värna och ta hand om.

Vänner för livet i naturen  Växter eller djur får en annan betydelse ute i ett område som man kan återkomma till. Att känna till ett namn på ett träd - eken, björken, asken – och samtidigt se trädet, ta på det, känna barkdoften, samla blad, mäta, rita av, beskriva – använda alla sinnen - är ett steg mot att få en egen relation till naturen.

Ett träd som man kan följa - ”min”, ”vår” eller ”klassens” tall eller ek - genom årstider och upplevelser gör trädet speciellt. Om ett träd eller naturområde, en stig eller en skog, blir så bekant att den/det får ett alldeles eget namn, kan det vara början på en kunskap – och en vänskap - för livet.

Att ta ansvar, vårda och värna  Överallt finns träd eller naturområden med namn som inte står på kartor, men som är påhittade av barn eller vuxna som blivit vän med knöltallen, håleken, dykudden eller Bagisskogen. Träd som Kungsträdgårdens almar och ”TV-eken” blev rikskända när de skulle fällas. ”TV-eken” fick en vänförening och egen Facebooksida. Platser som enskilda karaktäristiska träd, stigar, bäckar, badklippor, utsiktsplatser står för trygghet och igenkänning. När de hotas kan det kännas som att förlora en fast punkt, en vän som är viktig.

Det finns många likheter mellan att bygga upp en relation, en vänskap till natur och till en människa. Om man ger ”sin” plats i naturen ett namn, blir det lättare att både prata om och bry sig om den. Vänskapen, känslorna, väcker ofta en vilja att ta ansvar, vårda och värna, alla viktiga grunder i det hållbara samhället.

Kunskap, upplevelse och handling  Mänsklig påverkan på naturen kan både vara på gott och ont. Att anlägga en stig kan öppna naturen för många som annars har svårt att ta sig fram och fler får chansen att lära känna naturområdet, höra fåglarna, se en ekorre och känna doften av jord och löv. Och samtidigt blir det fler som är beredda att kämpa när naturen hotas.

Att i den lilla skalan bry sig om det levande i naturen, är en viktig del av det som i grunden gör oss mänskliga. Det starka bandet mellan människa och natur finns kvar från den tid när vi var direkt beroende av den närmaste naturen för vår överlevnad. Idag, när mat och vatten kommer i paket och genom kranar, har vi ofta så stora barriärer mellan vardagslivet och naturen, att banden måste knytas på nytt många gånger om. Det är en viktig del av naturpedagogikens uppgift.

Det behövs både kunskap, intellektuell förståelse, känslor och engagemang för att värna och dela den enda jord vi har. För att skapa en hållbar utveckling behövs både ”huvud, hjärta och hand”. Med andra ord kunskap, upplevelser och förmågan att omsätta dem i handling.

Bli medlem rädda skogens liv

Var med och rädda skogens liv. Bli medlem. Tillsammans kan vi göra världen bättre.