2030-målen avgörande för klimatet

Under hösten 2023 har regeringens utredare genomfört vad regeringen kallar en ”snabbutredning av svensk klimatpolitik”. Det är sedan tidigare känt att utredaren John Hassler är kritisk till bland annat det nationella målet till 2030 om transporternas utsläpp. Utredningen, som presenterades 18 oktober, ska användas som underlag för regeringens kommande handlingsplan för klimatet.

Läs mer: Regeringen ger inte svar om hur utsläppen ska minska tillräckligt

Vi är kritiska till utredningens förslag om att Sveriges klimatmål till år 2030 ska göras om, och att en utredning om nya inleds. Det skulle skapa en stor osäkerhet i den politiska styrningen, resultera i att Sverige tappar tempo i klimatomställningen, och innebära en risk för sänkningar av målen. Regeringens fokus bör i stället ligga på genomförande av åtgärder som ger snabba utsläppsminskningar.

Naturskyddsföreningen är också starkt kritisk till utredningens förslag om att överge målet om att minska transporteras utsläpp med 70 procent åren 2010-2030, och att ersätta det med ett mål om elektrifiering av transportsektorn. Det är även djupt beklagligt att utredaren vill att Sverige ska avstå från att införa ett nationellt konsumtionsbaserat utsläppsmål, trots att det finns ett färdigt förslag på ett sådant från en enig parlamentarisk utredning.

Det finns också delar i förslaget som Naturskyddsföreningen är positiv till. Det är bland annat förslagen om att klimatbiståndet behöver stärkas, och att internationella klimatinvesteringar inte bör användas för att nå Sveriges nationella klimatmål. Vi är också positiva till förslag om ökad kolsänka, utsläppsbudget, att ersätta klimatskadliga subventioner till jordbruket och glesbygden med exempelvis transportstöd som inte leder till ökade utsläpp, och om att införa ett kompensationssystem till kommuner för vindkraftsetablering.

Läs mer: Naturskyddsföreningen kommenterar klimatutredning.

Utsläppen från våra transporter, framför allt från vägtrafiken, tillhör de största i Sverige. Samtidigt är transporterna den sektor som har en av de största möjligheterna att relativt snabbt ställa om. Många förslag på hur finns redan.

Tidigare hade Sverige bättre förutsättningar att klara 2030-målet om 70 procent minskade utsläpp från transporter. Men med regeringens nya politik, som till exempel förändrat reseavdrag, sänkt bensinskatt och minimerad reduktionsplikt, kommer transporternas utsläpp öka drastiskt.

Läs mer om transporternas påverkan: Bryt bilberoendet.

I kommande klimathandlingsplan måste regeringen berätta hur de ska leva upp till de nationella klimatmålen och visa på när och exakt hur det ska ske. Naturskyddsföreningen kräver en stark handlingsplan, med utsläppsberäkningar och tidsuppskattning för åtgärderna som säkerställer att de svenska utsläppen minskar tillräckligt mycket och får effekt i tid.

Vi behöver bland annat:

Här kan du läsa fler förslag i vår checklista till regeringen för den klimatpolitiska handlingsplanen.

Vi pratar inte om mål som en siffra på ett papper, vi pratar om möjligheterna till liv, hälsa, matförsörjning, rent vatten, friska skogar, livsmiljöer för arter på land och i vatten och mycket mer.

Att minska utsläppen innan 2030 är helt avgörande för att undvika de allvarligaste konsekvenserna och därmed högsta kostnaderna av klimatkrisen. Både när, hur och i vilken takt avgör chanserna och hur stor mängd utsläpp som faktiskt släpps ut och samlas i atmosfären, där de stannar under många årtionden. Mål och utsläppsminskningar i närtid gör också omställningen rättvisare och mer trovärdig.

Här i illustrationerna nedan ser du varför det spelar roll:

De här tre kurvorna slutar på samma sätt, med nollutsläpp 2045.

Men vägen dit ser helt olika ut. Det som spelar roll är utrymmet under kurvan – de samlade utsläppen. Ju tajtare kurva och mindre utrymme, desto lägre utsläpp. Varje ton koldioxid räknas.

Närtida mål är alltså nödvändiga för att minska risken för två enorma problem:

Om utsläppen fortsätter på höga nivåer några år till är det inte ens säkert att möjligheten finns kvar längre fram att ställa om till ett samhälle som klarar förvärrade klimatförändringar. Därför måste utsläppen minskas nu när vi fortfarande kan.

Det är bra att EU har skärpt sin klimatlagstiftning, men många av besluten ger inte effekt förrän om många år. Målen är långt ifrån tillräckliga för vad som krävs enligt vetenskapen, Parisavtalets 1,5-gradersmål och global klimaträttvisa. Det som Sverige däremot bör ta till sig från EU:s klimatmål är att basera våra egna mål på en årlig utsläppsbudget och ha mål om att öka kolsänkan i skog och mark.

EU:s klimatmål är kort sagt ett golv, där enskilda medlemsländer kan och bör ha skarpare klimatarbete än så. Sverige har – som ett rikt land med goda samhälleliga och tekniska förutsättningar och part i Parisavtalet – ett internationellt ansvar att leda vägen och visa hur vi kan skapa en snabb och rättvis omställning.

Sverige måste alltså fortsätta ligga på inom EU och stå upp för stärkta klimatambitioner, speciellt i närtid. Det gäller både utsläpp som sker inom Sveriges och EU:s gränser, och de som sker utomlands på grund av vår stora konsumtion. Att visa vägen är det bästa sättet att påverka resten av världen.

Näringslivet och andra samhällsaktörer behöver tydlighet från politiken för att kunna planera. Klimatmålen har beslutats om i en lång demokratiskt förankrad process, och många företag räknar med målen i sin egen framtidsplanering. Många av investeringarna och möjligheterna att plocka fördelar av att ligga i utvecklingens framkant riskerar att försvinna om det skapas osäkerhet kring målen.

Mer om vikten av närtida mål för näringsliv och ekonomi kan du läsa om i den här debattartikeln som Naturskyddsföreningen skrivit under tillsammans med över 200 företag och organisationer.