FAQ - Vad tycker vi om skogsbruk?

Hur står det egentligen till med skogen idag? Hur ska vi ta vara på skogens alla värden? Varför finns det inte lagar som styr? Här svarar Naturskyddsföreningen på vanligt förekommande frågor kring skogsbruk och vårt engagemang för Sveriges skogar.

Skogen är hem för tusentals olika växter och djur. Den är också en mycket värdefull resurs för oss människor, både för avkoppling och friluftsliv, och inte minst heller för att vi kan bruka den fantastiska råvaran trä.

Hur tycker Naturskyddsföreningen att skogen ska se ut?

Skogen är viktig för oss alla på många olika sätt. Skogen binder kol och hjälper till att skydda mot klimatförändringar.  Skogen är vårt största landbaserade ekosystem och bidrar till många av de ekosystemtjänster vi tar för givna. Skogen är hem för tusentals olika växter och djur. Den är också en mycket värdefull resurs för oss människor, både för avkoppling och friluftsliv, och inte minst heller för att vi kan bruka den fantastiska råvaran trä. Det är därför viktigt att använda skogen med hänsyn till skogens mångfald och alla de värden den håller för både människor, djur och växter.

  • Vi vill att det ska vara lätt för markägare att göra rätt och att bruka skogen på många olika sätt och med tillräcklig hänsyn till alla dess värden, oavsett om de är biologiska, ekonomiska eller sociala. 
  • Skogen ska fungera som skydd mot klimatförändringar och torka. Den ska producera allt från blåbär till timmer och ge oss upplevelser, inspiration och vila. 
  • Skogens myllrande värld av olika levande varelser, vanliga och sällsynta, ska få finnas både för sin egen skull, som del i ekosystemet, och för att vi ska må bra. 
  • Alla barn ska ha möjlighet att vistas i en skog nära sig.

Hur står det till med skogen i dag?

Sveriges skogslandskap håller på att omvandlas från ett landskap som 1950, åtminstone i vissa delar av landet, var ganska lite påverkat av stora kalhyggen. Det gamla skogslandskapet bestod i avgörande högre grad av olikåldriga skogar, skogar som var flerskiktade, skogar med betydligt mer död ved, mer lövinslag och skogar som generellt var äldre. Den typen av skogslandskap hade betydligt bättre förutsättningar för en rik biologisk mångfald, jämfört dagens biologiskt mer monotona produktionsskogar, alltså skogar avsedda för kommersiell produktion genom avverkning.

Sedan 1950 har minst 60 procent av Sveriges produktiva skog kalavverkats. Den långa perioden av obrutenhet som skogsbärande mark bröts i och med kalavverkningen. Att skogarna stod opåverkade av kalavverkning så länge innebar att en rik biologisk mångfald utvecklats, men i och med kalavverkningen försvann mångfalden och ekosystemet måste byggas upp från början. ArtDatabanken menar att denna omvälvande omvandling innebär att tillståndet för skogens biologiska mångfald fortsatt kommer att bli sämre, trots att det avsätts allt mer skogsreservat och trots att skogsbruket sedan 20 år tar viss miljöhänsyn och oftast är certifierat (läs mer i ArtDatabankens rapport Tillståndet till skogen). 

Den senaste fördjupade utvärderingen från Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen av miljömålet Levande skogar visar, bland annat, att vi har brist på gammal skog som stått en lång obruten period  och att hänsynskrävande livsmiljöer skadas i hög omfattning vid avverkningar. Skogsstyrelsens uppföljningar visar en mer eller mindre negativ påverkan på hänsynskrävande livsmiljöer vid 36 procent av de uppföljda avverkningarna. Det råder brist på skogar med ålders- och artvariation i landskapet, brist på tillgång till död ved, bristande hänsyn leder dessutom till att skogslevande arters livsmiljöer splittras och blir mindre livskraftiga. 

Produktionsskogar hinner inte bli riktigt gamla och är oftast mindre variationsrika än äldre skogar med lång kontinuitet, det vill säga att marken har burit träd obrutet under lång tid. Variation i skogarna är en förutsättning för många av skogens växter, svampar och djur. 

Trots att det tas mer hänsyn i skogsbruket idag, och att andelen gammal skog och död ved ökar, så räcker inte detta för att vi ska klara våra miljömål. Att skogar med hög biologisk mångfald under lång tid har avverkats har lett till ett uppdämt behov av mer naturvård i skogen. 

Så ska det väl inte vara, varför finns inte lagar som styr det här?

Dagens skogspolitik utformades i början av 1990-talet. På drygt 20 år har mycket hänt som ändrat förutsättningarna för hur skogen kan och borde användas. Skogspolitiken har inte hängt med i förändringarna. Den har blivit omodern. Regler för hur skogsmarken ska brukas behöver tydliggöras och skärpas.

En ny politik behöver utformas, som uppmuntrar till olika slags skogsbruksmetoder, så att brukandet blir så bra det kan bli, med tanke på samhällets olika mål för skogen. En sådan politik ger även större möjligheter att tillvarata markägarnas egna initiativ, intressen och erfarenheter.

I dag saknas tydliga regler för lägsta acceptabla nivå för miljöhänsyn i skogsbruket regelverket. Reglerna finns istället ofta beskrivna som allmänna råd utan möjlighet till att utdela sanktioner i de fall markägarna bryter mot dem. För att de markägare som i dag följer de allmänna råden inte ska missgynnas krävs därför en tydlig lagstiftning med tydliga hänsynskrav.

Läs mer om vad vi tycker om skogspolitiken >>

Hur tycker föreningen att vi bör hantera skogen så att vi tar till vara alla de värden som skogen har?

Vi driver på för utvecklingen och användandet av nya skogsbruksmetoder som kan vara ett komplement och ett möjligt alternativ för skogsägaren till trakthyggesbruket. Eftersom trakthyggesbruket och kalhyggen har dominerat totalt under drygt 60 år så saknas viktig erfarenhet och forskning kring andra metoder. Alternativa metoder brukar med ett samlingsbegrepp benämnas hyggesfritt bruk. Den ökade användningen av hyggesfritt, som nu äntligen uppmuntras av såväl regeringen som av Skogsstyrelsen, leder till ökad kunskap och erfarenhet. 

Det vore rimligt att använda hyggesfria metoder på 30 procent av den produktiva skogsmarken och att avsätta ungefär 20 procent till naturvård. Denna tumregel kan inte tillämpas på alla skogar rakt av utan möjligheterna till det beror på områdets förutsättningar och storlek.

Vår policy kan sammanfattas i stort så här:

  • 20 procent av den produktiva skogsmarken ska avsättas långsiktigt för naturvårdsändamål, och det ska utgöras av de områden som har störst värden ur naturvårdssynpunkt, 
  • 30 procent ska brukas med hyggesfria metoder,
  • 50 procent kan brukas med trakthyggesbruk med en naturvårdshänsyn som ligger på en nivå som ligger över vad skogsvårdslagstiftningen kräver, det vill säga i linje med de förväntningar som skogspolitiken ställer på skogsbruket.

Det samlade värdet av olika ekosystemtjänster kan också vara större om man tillämpar ett skogsbruk med ett ökat antal trädslag snarare än enbart virkesproduktion med ett trädslag.

Det finns gott om goda exempel på skogsbrukare som sköter sina skogar på ett utmärkt sätt. Vi försöker lyfta det bra arbetet för att visa att det är möjligt att tjäna pengar och visa hänsyn till andra värden, till exempel valde vi att 2016 dela ut Skogspriset, som går att läsa mer om här.

Är det dyrt att driva skogsbruket på det sätt som Naturskyddsföreningen förespråkar?

Det är viktigt att komma ihåg att det även finns en samhällskostnad för det skogsbruk vi har i dag. Ett naturvårdsanpassat skogsbruk kan gynna många andra värden, som i sin tur ger indirekta ekonomiska vinster. En vacker stig, ett trattkantarellställe och en behaglig miljö som möjliggör friluftsliv och turism måste också värdesättas. Det finns också forskning som visar att människor blir både friskare och gladare av natur. Dessutom kan inte värden som skogens växt- och djurliv värderas i pengar. Det gäller även andra värden i naturen.

Skogsägare har ett ansvar att ta tillvara på skogarna och att förebygga och åtgärda den negativa miljöpåverkan som bruket eventuellt kan leda till. Det finns i dag ett stort behov av miljöåtgärder, inte minst ett stort behov att återställa livsmiljöer och andra kvaliteter som gått förlorade i skogslandskapet. Det är rimligt att skogsägarna får bära en del de kostnaderna för restaurering och avsättning för naturvårdsändamål. Det är också rimligt att staten står för en betydande del genom ersättningar till markägare vid till exempel reservatsbildning. Därför arbetar vi för att anslagen till sådana ersättningar ska öka så att markägarna snabbare och enklare kan få ersättning. Många markägare får i dag vänta oacceptabelt länge på att få ersättning på grund av att anslagen är för små. Kort sagt: det är ett delat ansvar mellan det offentliga (även kommuner bidrar till reservatsbildning) och skogsnäringen att över tid säkra skogens alla värden. 

Är ni emot trakthyggesbruk? 

Nej, inte generellt. Men i nuläget är det i praktiken den enda metod som används på nästan all skogsmark. Om trakthyggesbruk ska användas måste tillräcklig naturhänsyn tas vid avverkningarna och det görs inte i dag. Trä är en viktig råvara och därför behöver vi också ha ett aktivt skogsbruk, men inte i fel skogar. Vi kräver att minst 20 procent av skogen behöver skyddas, eller åtminstone undantas långsiktigt från skogsbruk, för att behålla den biologiska mångfalden och många andra värden. I brukade skogar kan mindre trakthyggen med tillräcklig naturhänsyn användas, men trakthyggesbruk ska inte vara enda metod som det i praktiken är i dag. 

Ett trakthygge, mer eller mindre kalt, är en kraftig förändring av ekosystemet på platsen och medför att en del arter får sina livsmiljöer förstörda, eller kraftigt försämrade.  Det är svårt för många skogslevande arter att finnas kvar efter att skogen avverkats, och ofta hinner många känsliga arter inte tillbaka innan det är dags för nästa avverkning. 

Men har inte trakthyggesbruket blivit bättre ur miljösynpunkt sedan införandet av FSC-certifieringen? Nu lämnas väl mer träd kvar?

Det har hänt en hel del positivt sedan 1990-talet. I dag lämnas mer naturhänsyn på hyggena än tidigare, samtidigt som skogsägare även avsätter områden frivilligt. Det är bra. Detta räcker dessvärre inte för att nå de miljömål som riksdagen har lagt fast och som rör skogen. 

Hur kan vi använda statens egna skogar för att nå riksdagens fastlagda mål?

Statens skogar kan spela en viktig roll. Val av skogsbruksmetoder, restaurering av såväl skogstyper som våtmarker, är några exempel på hur den statligt brukade skogen kan bidra till samhällets mål. Skogar med höga biologiska, sociala och kulturella värden måste dessutom undantas skogsbruk och ges en ändamålsenlig förvaltning. Lämpliga delar av den brukade skogen bör användas som ersättningsmark för att underlätta möjligheterna att driva politiken, till exempel att uppnå etappmål i miljömålssystemet. Det handlar om att:

  • Skydda statligt ägda värdefulla skogar.
  • Använda statlig ägd skog som ersättningsmark, inklusive i trepartsbyten, i syfte att underlätta reservatsbildning på privat skogsmark. 
  • Restaurera och bygga upp värden på den statligt ägda skogsmarken, till exempel genom att återskapa lövinslag och våtmarker.

Är inte träproduktion klimatsmart?

Skogens roll i klimatsammanhang är mångfacetterad och därmed komplicerad. Skogen påverkar klimatet på flera sätt. Skogen utgör ett lager för kol, det vill säga det finns stora mängder kol bundna i träden, och ännu mer i marken. Om man avverkar eller minskar virkesförrådet på annat sätt släpper man ut kol i atmosfären, ibland med viss fördröjning. Nedbrytning av hyggesrester ger också utsläpp av kol. Dikning – dikesrensning eller skyddsdikning – på mullhaltiga jordar ger ett kraftigt utsläpp av växthusgaser från nedbrytning av torv i marken. 

Råvaran från skogen har potential att ge klimatnytta genom substitution, det vill säga att skogsprodukter ersätter fossila material och bränslen eller som alternativ råvara till material med stor klimatbelastning. Det bör dock påpekas att detta är en klimatåtgärd som endast fungerar om förnybart bränsle och material verkligen ersätter de fossila. 

Råvaror från skogen ger sannolikt den bästa klimatnyttan när man bygger in kol i långlivade träprodukter, till exempel i byggnader. Skogen kan dock endast vara en del av lösningen på klimatproblemet. I första hand måste vi minska vår energianvändning, driva fram förnybar energi och minska utsläppen av växthusgaser från berörda samhällssektorer.

För att skogen ska räcka till mer krävs minskad resursförbrukning, en ökad hushållning och effektivisering. Om exempelvis kartongkonsumtionen minskar kan en större del av det klenare virket användas till biobränsle och därmed minska andelen fossil energi i energisystemet. Att minska papperskonsumtionen till förmån för biobränsle skulle dessutom ha positiv effekt i dubbel bemärkelse då tillverkning och användning av papper generellt är negativt ur klimatsynpunkt.

Läs mer i rapporten Hugga eller skydda – Boreala skogar i ett klimatperspektiv >>

Äger ni egna skogar? 

Ja. Riksföreningen äger bland annat skogs- och jordbruksfastigheten Osaby som testamenterades till oss för 50 år sedan. Läs mer om Osaby säteri här. Vissa lokala föreningar har också fått skogsfastigheter testamenterade till sig eller har köpt skog med syftet att skydda den. 

Jag tycker att ni motarbetar landsbygden med era förslag. Varför sitter ni i storstan och bestämmer det här?

Naturskyddsföreningen består av 224 000 medlemmar spridda över hela landet och långt ifrån alla bor i städerna. Vi vill att hela Sverige ska leva. Utan hela vårt lands resurser fungerar inte samhällsekonomin. Naturens tjänster är grunden för gröna näringar, energiproduktion och människors välmående. För att det verkligen ska våras för landsbygden vill vi att det ska tillsättas en ny landsbygdskommission

Värt att veta är också att en studie visar att svenska folket lyfter betydelsen för folkhälsan på första plats bland de intressen som ska styra den svenska skogens användning. Efter det kommer hänsyn till biologisk mångfald, behov att värna kulturmiljöer och behov för att bedriva friluftliv. Först därefter kommer efterfrågan på skogsråvara. (Kairos Future AB 2005: Allmänhetens syn på och relation till skogen. Kund- och intressentanalys. Skogsvårdsstyrelsen.)

Bli medlem – rädda skogens liv

Var med och rädda skogens liv. Bli medlem. Tillsammans kan vi göra världen bättre.