Grön guide

Frågor och svar om mat och klimat

Går det att vara en klimatsmart köttätare? Är det bra att storhandla? Här ger vi svaren på några vanliga frågor om mat och klimat.

Måste man vara vegetarian för att vara klimatsmart?

En vegetarian har mindre än hälften så stor klimatpåverkan som den genomsnittliga konsumenten. Produktionen av kött kräver alltid mer energi än produktionen av vegetabilier.

Men när man pratar om klimatet bör man inte bara ta hänsyn till det faktiska utsläppet av växthusgaser; det finns även andra aspekter. Kommande klimatförändringar och en ökad befolkning kommer att öka konkurrensen om åkermarken. Därför bör djuren så långt som möjligt äta foder som vi människor inte kan tillgodogöra oss som gräs eller restprodukter av livsmedel. Naturen bör också vara tålig med hög artrikedom för att kunna hantera kommande klimatförändringar.

När man slår samman alla dessa aspekter visar det sig att vi alla bör minska ner på köttet och välja ekologiskt kött eller svenskt naturbeteskött. Det är alltså inte önskvärt att vi alla helt slutar äta kött. 

Vilket kött kan jag äta med gott samvete?

Det viktigaste är att vi alla minskar ner på köttkonsumtionen. Det räcker inte att bara byta kött. Men när vi äter kött ska vi tänka på att äta det kött som bidragit till andra miljönyttor.

Ekologiskt kött och svenskt naturbeteskött från nöt och lamm bidrar till en hög biologisk mångfald vilket minskar naturens sårbarhet för kommande klimatförändringar.

Lamm och kor kan också äta gräs som omvandlas till högvärdigt protein vilket inte konkurrerar med produktionen av vegetabilisk mat. Vi bör däremot minska konsumtionen av gris och kyckling eftersom dessa djur idag till största delen äter spannmål – som vi människor kan äta direkt – och inte tillför andra nyttor för miljön.

Hur mycket kött per person kan jordens befolkning äta med hänsyn till växthuseffekt och miljö?

Det är en omöjligt att ge ett exakt svar på denna fråga. Men Naturskyddsföreningen anser att vi måste utgå från den vegetariska maten och sedan toppa med miljömärkt fisk och kött.

Först är det viktigt att konstatera att vi via vegetarisk mat kan få en näringsmässigt fullgod kost. Men precis som med en köttdiet måste man ha lite koll på vad man äter. Att få en fullvärdig kost är dock mycket lättare för oss som går till butiken och handlar än för många i Syd där köttet står för en ovärdelig närings- och inkomstkälla. Men med västvärldens enorma och ständigt ökande överkonsumtion av kött så blir en rättvis fördelning viktig.

Våra svenska djur äter också enorma mängder foder från till exempel Brasilien. Denna sammanställning av LRF, Svenska Kyrkan och Naturskyddsföreningen beskriver hur vi kan försörja världen med mat.

Dessa fakta kommer från Sveriges Lantbrukskuniversitet:

• För en globalt hållbar nivå på växthusgasutsläpp kan du till exempel äta följande mängder: 200 g nöt- eller lammkött (1-2 portion i veckan) eller 800 g griskött eller 16 kg baljväxter i veckan. Idag äter genomsnittssvensken ca 500 g nötkött och 700 g griskött i veckan.
• Kött från idisslare ger störst utsläpp av växthusgaser och övergödande ämnen. Men genom att välja kött från djur som betar naturbeten kan du hjälpa till att bevara känsliga arter i odlingslandskapet. Ca 350 gram kött i veckan per person skulle kunna produceras på naturbetena i Sverige.
• Köttproduktion kräver mycket mark. Av svensk åkermark används 70% till att odla djurfoder. Vilt, som inte stödutfodras, samlar själva in sin mat och tar ingen odlingsmark i anspråk. Cirka 40 gram vilt i veckan per person finns att tillgå från våra svenska marker.
• Kombinationen spannmålsprodukter (bröd, pasta och ris) och baljväxter (linser, ärtor och bönor) är ett näringsmässigt fullgott alternativ till kött.

Är det bra att storhandla?

Det är inget problem att man handlar mycket mat. Det handlar mera om att köpcentrum är placerade så att man är tvungen att åka ganska långt med bilen för att handla istället för att butikerna finns där man bor.

Sen har det visat sig att man ofta köper mer mat i stora förpackningar vilket leder till att man kastar mer. Den egna transporten till butiken är av betydelse om man ser till livsmedlets transporter eftersom man inte packar hela bilen full med mat.

Är det transporterna till butiken som står för den största klimatpåverkan?

Det är en myt att transporterna står för den största klimatpåverkan. Det som har störst påverkan är produktionen av livsmedlen. Därför gör det också stor skillnad vad vi stoppar i matkassen. Vi skulle kunna halvera vår klimatpåverkan från mat genom att välja rätt produkter och slänga mindre mat. 

Vilka grönsaker är smartast att köpa – och vilka ska jag undvika?

Generellt kan man säga att rotsaker, kålväxter, bönor och linser är bra, medan isbergssallad, tomat och gurka är sämre eftersom de ofta odlas i växthus som kräver mycket energi och ofta värms med fossila bränslen.

Det är smart att välja säsongens grönsaker eftersom man kan få mindre miljöbelastning och ibland även bättre kvalitet. De är dessutom ofta godare och smakar mer när de inte har rest så långt och inte är växthusodlade.

Närproducerat är också bra. Ekologiska grönsaker ger hälften så mycket klimatpåverkande gaser som konventionellt odlade. 

Vilka livsmedelskedjor är mest klimatanpassade?

Det finns ingen rankinglista över de klimatbästa butikerna. Men butiker som är miljömärkta med Bra Miljöval eller Svanen måste uppfylla en del krav som också är bra för klimatet. Sen bör inte butiken ligga för långt bort så att du behöver ta bilen. Det finns även affärer som kör hem maten på ett klimatsmart sätt.

Kan jag göra en klimatinsats hemma i köket?

Självklart, och det är ofta en billigare, enklare och godare åtgärd än många andra. Börja med att minska storleken på köttbiten och öka mängden grönsaker, det är hälsosamt och klimatsmart.

Sen kan man leta efter vegetariska recept och testa sig fram till några rätter i veckan. Klimat handlar även om att naturen ska kunna hantera kommande klimatförändringar och då blir det viktigt att behålla den biologiska mångfalden.

Så när du väljer kött kan du välja ekologiskt eller naturbeteskött som bidrar till en ökad biologisk mångfald.