Bättre biff på tallriken

Foto: Tomas Järnetun /Azote

Biffen på middagstallriken kan vara en riktig miljöbov. Men för den som inte kan tänka sig ett liv utan mammas pannbiff finns hopp. Genom att äta mindre bitar och kött från betande djur och ekologiska gårdar går det att vara en miljömedveten köttätare.

Varför äta mindre kött?

Den storskaliga köttproduktionen är en extrem belastning för klimatet och miljön. Uppfödningen av slaktdjur står för nästan en femtedel av utsläppen av växthusgaser. Det är mer än trafikens utsläpp globalt.

I Sverige köper vi 86 kg kött per person och år. Det är en ökning med 50 procent de senaste 20 åren. För att minska vår klimatpåverkan måste vi äta mindre kött. Men det är också noga med vilket kött vi väljer.

Välj ekologiskt och svenskt naturbeteskött

Det kött vi väljer bör komma från djur som betat i hagmarker, det vill säga naturbeteskött från nöt och lamm. Helst ska det också vara ekologiskt, till exempel kravmärkt.

Det ekologiska jordbruket låter djuren beta ute, använder inte kemiska bekämpningsmedel och utnyttjar gödsel från djuren i stället för energikrävande konstgödsel. Det mår både slaktdjuren och andra arter bättre av; i och omkring ett ekologiskt jordbruk finns cirka 30 procent fler väx­ter, fåglar och insekter än vid konventionell odling. Det ekologiska lantbruket strävar också mot att bli oberoende av fossila bränslen.

Varför välja kött från betande djur?

Om du väljer svenskt naturbeteskött som lamm och nöt så gynnas vilda växter och djur, den biologiska mångfalden och det öppna landskapet. Betande djur har en viktig plats i ett hållbart jordbruk; de omvandlar gräs som vi människor inte kan äta till proteinrik mat. Djuren kan livnära sig på marker som inte går att odla upp och gödseln kan föras tillbaka till jorden som näring.

Det vackra odlingslandskapet med betade hagar och slagna ängar är också en del av vårt levande kulturarv, uppskattat av turister och dessutom levnadsmiljö för många vilda växter och djur.
– Kött från djur som föds upp på naturbete är av hög kvalitet. Det innehåller en bättre sammansättning av fettsyror och har flera gånger högre halt av de nyttiga Omega 3-fettsyrorna, säger Emelie Hansson, jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen. 

Ät färskt lamm på hösten

Den naturliga säsongen för lammkött är hösten. Det är då djuren får bidra med miljönytta för den biologiska mångfalden genom sitt betande i hagar. Om vi konsumenter vill ha färskt lamm året om uppstår flera problem.

Bland annat måste lammen hållas inomhus under hela sin livstid. Istället för att beta gräs får de spannmål, majs och soja som vi människor borde äta själva. När djuren tar människans plats i näringskedjan försvinner cirka tio gånger så mycket energi som redan finns i fodret. Det innebär en extrem belastning för klimatet och miljön.

Om du vill äta lamm under andra delar av året än hösten, välj fryst svenskt lamm och gärna kravmärkt.

Varför äta mindre kyckling och fläsk?

Kycklingar och grisar ger inte samma positiva effekter på landskapet och den biologiska mångfalden, som betande djur. Idag består kycklingar och grisars foder till 80 procent av vete, korn, soja, ärter, vitaminer och mineraler. De får även industriellt framställda proteiner för att växa snabbt.

Soja odlas inte i Sverige, utan importeras från länder där odlingen ofta innebär stora sociala problem och hög miljöbelastning. Sverige importerar runt 300 000 ton soja per år. En stor del kommer från Brasilien, där sojaodlingen bidragit till avverkning av regnskog och kräver stor användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Bland annat används parakvat; ett av världens farligaste bekämpningsmedel som Naturskyddsföreningen bidrog till att förbjuda i Sverige på 80-talet.

En del av djurens mat kommer dock från Sverige. På hela 70 procent av den svenska åkerarealen odlas foder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som minskar antalet vilda växter och djur. Det vill säga den biologiska mångfalden minskar och naturens sårbarhet ökar.

Hur ska vi producera mat i framtiden?

I framtiden kommer vi inte att ha råd att använda så stora områden för produktion av mat till djur. Både den växande befolkningen och klimatförändringar kommer att öka konkurrensen om mark och mat. Odlingsmarken måste användas effektivare genom att odla mer mat till människor, såsom grönsaker och spannmål.

Vi måste också se matens påverkan på klimatet ur en ny synvinkel.
– Matens klimatpåverkan är så mycket mer än bara direkta utsläpp. I framtiden kommer det att handla om hur vi använder hela vår odlingsmark, hur väl ekosystemen kan hantera klimatförändringar och om möjligheten att lagra kol i marken, säger Emelie Hansson, jordbrukshandläggare på Naturskyddsföreningen.

En hög variation av arter är en livförsäkring för att naturen ska kunna fortsätta att ge oss de ekosystemtjänster som vi är så beroende av, som vattenrening och pollinering av växter. En bevarad mångfald gör det också lättare att klara av klimatrelaterade kriser som extrema väderförhållanden kan orsaka.
– I media utgår diskussionen från utsläpp av växthusgaser per kilo kött vilket lätt leder till felaktiga slutsatser, säger Emelie Hansson. Det säger inget om köttet har producerats på ett hållbart sätt, eller gett oss fördelar som biologisk mångfald. Vi måste lyfta blicken och se till helheten. Det behöver inte vara svårt för var och en att bidra med sin egen insats för klimatet. Ät mer grönt, välj ekologiskt och ta till vara på matresterna!