Miljömärkningar

Bra Miljöval 

Naturskyddsföreningens eget miljömärke. Den enda miljömärkning där kraven utformas helt av en oberoende natur- och miljöorganisation. Bra Miljöval är därför den miljömärkning som ställer tuffast krav på sina produkter och tjänster.

Naturskyddsföreningen anser att miljömärkning är ett effektivt redskap att förändra marknaden och med Bra Miljöval påverkar vi även andra märkningssystem. Genom att kontinuerligt skärpa kraven driver vi en utveckling där produkterna successivt utvecklas och blir mindre miljöförstörande.

Svanen

Nordens officiella miljömärkning. Granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. Verksamheten drivs utan vinstintresse på uppdrag av regeringen. Kraven för Svanenmärkningen beslutas gemensamt av de nordiska länderna. 

1992 lämnade vi vår plats i Svanens styrelse och satsade fullt ut på vår egen märkning Bra Miljöval i stället.

EU Ecolabel

Svanens motsvarighet i Europa. I Sverige finns märket ännu bara på textil, lampor och färg. SIS Miljömärkning leder det svenska arbetet med att ta fram kriterier för EU Ecolabel på uppdrag av regeringen.

Krav (livsmedel)

Det svenska miljömärket för mat. Garanterar att maten är producerad utan konstgödning och kemiska bekämpningsmedel. För kött, ägg och mjölk innebär Kravmärket att djuren levt på en ekologisk bondgård, där de fått gå ute så mycket som möjligt och bara ätit foder som odlats utan konstgödsel och bekämpningsmedel. Hönsen är så kallade sprätthöns, med gott om plats att röra sig på, och kalvarna får följa sin mor den första tiden. Krav har även kriterier gällande djurskydd och klimatpåverkan.

Krav, Kontrollföreningen för ekologisk odling, står bakom märket. Föreningen har idag 23 medlemmar som bland annat representerar miljö-, konsument- och producentorganisationer, däribland Naturskyddsföreningen.

EU-ekologiskt (livsmedel)

EU:s märkning av ekologiska produkter. Kemiska bekämpningsmedel och genmodifierade organismer inte får användas.

Kravmärkningens och den EU-ekologiska märkningens miljökrav på produkten liknar varandra, även om Krav har ännu hårdare regler.

MSC (fisk och skaldjur)

MSC – Marine Stewardship Council – är en oberoende, global, icke-vinstgivande organisation som startats för att finna en lösning på problemet med överfiskning. Märkningen är en garanti för att produkten kommer från ett välskött fiske och att den inte bidragit till miljöproblemet med överfiskning.

Organisationen etablerades 1997 av Unilever, som är världens största inköpare av fisk och skaldjur, och Världsnaturfonden. Sedan 1999 är den helt oberoende av dessa båda organisationer och stöds idag av ett stort antal välgörenhetsorganisationer och företag runt hela jorden.

FSC (trä och papper)

FSC – Forest Stewardship Council – är idag det enda oberoende certifieringssystemet för skog. FSC ställer ekologiska, sociala och ekonomiska krav på skogsbruk och plantager.

Skogsägare som brukar skogen enligt FSC:s regler kan certifieras. För att en konsumtionsvara ska få bära märket krävs kontroll även av de som deltagit i framställningen. Märket kan exempelvis finnas på byggmaterial, trämöbler, papper och trycksaker.

Naturskyddsföreningen har uppmärksammat flera allvarliga brister med FSC och anser att det krävs stora förbättringar.

GOTS (kläder och textil)

GOTS – Global Organic Textile Standard – är det nya internationella miljömärket för textil. Märket står för bra beredning och bra råvara.

TCO (IT-produkter)

TCO-märkningen är en helhetsmärkning för IT-produkter. Den TCO-märkta produkten är testad och tredjepartsgranskad för att uppfylla krav som är uppdelade på tre områden;

Användbarhet – krav på bild/ljudkvalitet, ergonomi, säkerhet, emissioner, hälsoskadliga ämnen

Miljöprestanda – energieffektivitet, miljökrav i produktionsfasen, miljöskadliga ämnen och material, livslängd, återvinning samt återtagning av uttjänta produkter

Socialt ansvarstagande – tillverkaren måste arbeta aktivt med att förbättra arbetsförhållandena under produktionsprocessen.