Så slipper du gift i trädgården

Många känner till jordbrukets giftspridning. Men visste du att vi använder lika mycket gift i våra trädgårdar, räknat per kvadratmeter? Varje år sprids tusentals ton bekämpningsmedel i Sverige. Trots att det finns smarta sätt att slippa använda dem.

Den helt sjukdomsfria trädgården finns inte, vare sig man odlar med eller utan bekämpningsmedel. Behovet av bekämpningsmedel i trädgården är till stora delar skapat av lockande reklam från kemikalieindustrin. Det går att ersätta användningen av bekämpningsmedel med olika metoder.

Innan du använder bekämpningsmedel i trädgården bör du ställa dig några frågor:

Kommer barn, vuxna eller djur att komma i kontakt med det besprutade området? Vilka metoder kan jag ta till istället för använda kemikalier? Kanske är de både billigare och mindre tidskrävande i längden? Kan jag acceptera att den helt sjukdomsfria trädgården inte finns, vare sig med eller utan kemikalier? Hur ser jag på trädgården - som en plats för rekreation och vila, där även naturen får vara i balans? Eller som en plats som ska ge mig stora grönsaker och perfekta blommor, så snabbt som möjligt?

Vanliga kemikalier i våra trädgårdar

Några av de vanligaste bekämpningsmedlen innehåller järnsulfat, glyfosat eller pyretriner.  Trots att både glyfosat och pyretriner klassificeras som miljöfarliga, bedöms inte själva bekämpningsmedelsprodukterna som farliga - om man använder dem rätt. Frågan är bara om gifterna är så smarta att använda, när det finns så många miljöschyssta alternativ?

• Pyretriner – motverkar bladlus och svamp

Ämnets klassificering: Miljöfarlig och hälsoskadlig. Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring. Mycket giftigt för vattenlevande organismer som fisk, kräftdjur och insekter. Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Kan även döda andra insekter, det vill säga bladlössens naturliga fiender.

Så blir du av med bladlus: Spola bort bladlössen med en hård vattenstråle. Du kan också doppa eller spruta de angripna växtdelarna med varmt vatten (cirka 50 grader). Att spruta med såplösning (en halv deciliter såpa per deciliter vatten) eller såpsprit (en deciliter per tre liter vatten) är ett bra alternativ. Upprepa behandlingen efter några dagar. Det finns också ett Kravmärkt medel som heter ”CurEra Bladlus”.

• Glyfosat – motverkar ogräs

Ämnets klassificering: Miljöfarlig. Risk för allvarliga ögonskador. Giftig för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön.

Glyfosat används ofta på grusgångar och stenbelagda eller asfalterade ytor. När det sköljs med regnvattnet ned till grundvattnet kan det förorena närliggande drickbrunnar, samt vegetation.

Så blir du av med ogräs: Lägg markduk under gruset i gången. Plocka för ogräset hand. Om du ändå vill använda bekämpningsmedel är medel med ättiksyra och pelargonsyra bättre alternativ, eftersom de bryts ned till koldioxid och vatten snabbt.

• Järnsulfat – motverkar mossa

Giftinformationcentralens bedömning: Irriterande på hud, slemhinnor och ögon. Symptom vid förtäring av en mindre mängd är magproblem, diarré och kräkningar. Allvarlig förgiftning vid större mängd. 

Så blir du av med mossa: Gödsla med naturgödsel – gräs gillar näringsrik jord, mossa näringsfattig. Är gräsmattan fuktig och skuggig är det just mossa som kommer att trivas allra bäst. I den miljön är det ofta mer effektivt att strunta i gräset helt och anlägga ett mjukt, frodigt mossparti istället – mossan håller sig grön hela vintern och behöver aldrig klippas.  

Svenskar sprider cirka 200 ton järnsulfat i sina trädgårdar varje år. 

Innan du använder bekämpningsmedel, tänk på att:

• Gifter kan framkalla allergi, eksem och irritation av slemhinnor. Några misstänks vara cancerframkallande. Rester av gifter kan finnas kvar i din mat.
• Det går inte att exakt bestämma en undre gräns, där ett giftigt ämne inte längre är skadligt. Giftresternas inverkan på vårt hälsotillstånd är inte klarlagt. Verkningar på könscellerna kan till exempel framträda först efter flera generationer.
• Bin och humlor drabbas – de är livsviktiga för växternas fortplantning och därmed för oss. Gifterna mot skadeinsekter dödar blint, även deras naturliga fiender stryker med.
• Skadeinsekterna utvecklar med tiden motståndskraft och då måste marknaden tillverka nya sorters gifter. Det gör att utvecklingen av de giftfria metoderna bromsas och vi fastnar i "giftsamhället".