Vill du också kunna äta fisk i framtiden? Så synd då att värdens fiskeflotta nästan har tömt haven på liv. Idag är hela 85 procent av alla kommersiella fiskebestånd maximalt fiskade eller överfiskade. Tittar vi i europeiska vatten är siffrorna ännu mer beklämmande. Ändå ökar konsumtionen av fisk i västvärlden. Detta kan ske eftersom odling av fisk och skaldjur ökar explosionsartat - en odling som ofta är beroende av fiskmjöl och fiskolja som utvinns ur fiskarter som vi förut inte fiskat på men som är livsviktiga för hela det marina ekosystemets funktion. Vi fiskar också djupare och på allt mer otillgängliga platser. Nu tror forskarna att det inte längre finns några fiskevatten eller djup kvar dit fisket kan expandera. Det betyder att tillgången på fisk kommer att minska. Vissa forskare menar till och med att haven kan vara helt tömda på matfisk inom 40 år.
Även om Sverige är ett litet land och vår fisk- och skaldjurskonsumtion i ett globalt perspektiv är begränsad är vi på Naturskyddsföreningen övertygade om att enskilda val vid fisk- och frysdisken kan göra stor skillnad. Genom att visa att konsumenter (och väljare) bryr sig om frågorna ger vi mandat till politiker att ta de ibland tuffa beslut som krävs för att begränsa fisket. Ett tydligt exempel på när konsumentmakt fungerat är Östersjötorsken. I och med att det inhemska trycket blev så stort pressades svenska politiker till en ambitiös hållning på EU-nivå och det påverkade förvaltningen av hela Östersjöns torskbestånd. Genom att köpa produkter med miljömärkningar är vi också med och skapar en större efterfrågan på sådana produkter och påverkar utbudet i butikerna.
Bland de mest hotade arterna i svenska vatten kan nämnas hälleflundra, pigghaj och ål. Hälleflundra är idag listad som starkt hotad av Artdatabanken, ändå har svenska fiskare tillåtits fortsätta med ett riktat fiske efter denna art. Eftersom den blir könsmogen sent fångas den oftast innan den hunnit föröka sig. Hälleflundror som kan bli över 4 meter långa och väga 300 kg fångas nu som fiskbarn. Pigghaj var tidigare en relativ vanlig haj på västkusten och den har funnits också i Östersjön. Beståndet beräknas dock ha minskat med över 90 procent på tjugo år. Precis som för hälleflundra är en del av problemet att pigghajarna tas upp innan de hunnit bli könsmogna. En pigghajshona föder inte sina första ungar innan 12 års ålder. Situationen för den europeiska ålen är om möjligt ännu sämre. Mängden ålyngel som kommer simmande från Sargassohavet utanför Mexiko till europeiska vatten uppskattas av forskare nu vara mindre än 1 procent av 1950-talets nivåer. De ålar som lyckas ta sig tillbaka till Sargassohavet för att föröka sig befarar man nu vara så få att de har svårt att hitta en partner.
Men hur ska man kunna ha koll på vilka fiskar och skaldjur man bör och inte bör äta? Jo det finns ett väldigt enkelt sätt - välj fisk och skaldjursprodukter som är miljömärkta med KRAV- eller MSC (Marine Stewardship Council). Numera finns det gott om dem, framförallt i frysdisken. Här runt Hjälmaren har vi tex den MSC-märkta hjälmargösen. MSC och Kravmärkta produkter kommer från livskraftiga fisk- och skaldjursbestånd med god förvaltning och från odlingar där man försökt begränsa miljöpåverkan. Du kan också ladda ner Naturskyddsföreningens mobilapplikation med listor på vilka fiskar och skaldjur som alltid är OK och vilka du absolut bör undvika. Att köpa schysst fisk är lättare än man tror och gör skillnad!
Maria Hellström, Naturskyddsföreningen Örebro Handla miljövänligtnätverk Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen, sakkunnig marina ekosystem och fiske