Odlingar ingen lösning på fiskkrisen

I takt med den globala utarmningen av vilda fiskbestånd har vattenbruk, det vill säga odling av fisk och skaldjur, ökat dramatiskt. I många fall har dessa odlingar inneburit katastrofala ekologiska och sociala konsekvenser som i fallet med odlingar av jätteräkor i Sydostasien och Latinamerika.

Men även i de fall där de negativa konsekvenserna av odlingarna inte varit lika uppenbara är det mycket tveksamt om vattenbruk i dagens form kan ha någon del i en varaktig lösning på den globala matkrisen.

Odling av rovfisk kortsiktig lösning

Ett av grundproblemen är att de flesta arter som odlas är beroende av animalisk föda. Detta innebär i praktiken att för varje kilo odlad fisk behöver flera kilo vild fisk fångas, fisk som antingen skulle kunna tjänat som mänsklig föda eller som föda åt vilda rovfiskar.

Fisket efter foderfisk har ökat dramatiskt i takt med det ökade vattenbruket. Ett bättre långsiktigt miljöalternativ skulle kunna vara odling av växtätande fiskarter, något som än så länge inte förekommer i Sverige.

I väntan på bättre konsumentalternativ

I väntan på långsiktigt hållbara alternativ finns KRAV-märkt odlad fisk som bland annat ställer krav på att foderfisken ska komma från miljöcertifierade  fisken, alternativt från bärkraftiga bestånd av arter som normalt inte används som humankonsumtion. Dessutom finns vissa krav på att en andel av fodret ska komma från biprodukter från fisket.

Att äta Krav-odlad fisk är därmed ett avgjort bättre konsumentval än att äta fiskar från hotade bestånd, även om mycket återstår att göra om fiskodlingar ska bli ett långsiktigt bra grönt konsumentalternativ.