Vaccinering mot stelkramp och difteri biter inte lika bra på barn som utsätts för stora mängder perflourerade ämnen. Det visar en vetenskaplig uppsats, vars resultat publicerades i Journal of American Medical Association tidigare i veckan.
Forskaren Dr Philippe Grandjean från Harvard School of Public Health har följt över 600 barn på Färöarna, där fisk och skaldjur är en viktig del av kosten. Ett stort intag av fisk och skaldjur är en känd orsak till hög exponering av perflourerade ämnen,PFCer, men ämnesgruppen är också vanligt förekommande i en stor mängd vardagsprodukter som stöter bort smuts och fett.
Dr Philippe Grandjean studie visar att exponering för perflourerade ämnen, före och efter födseln, kan försvaga barns förmåga att tillverka antikroppar mot stelkramp och difteri senare i livet. Immunsystemet blir trögare och får svårare att bekämpa infektioner.
– Detta nya potentiella hot mot immunförsvaret bör snabbt tas upp i reglerings- och riskbedömningsprocesser för PFCer, till exempel inom EU:s kemikalieförordning Reach och i Stockholmskonventionen, säger Markus Johansson, sakkunnig miljögifter, Naturskyddsföreningen.
Vanligt i vardagen
Perflourerade ämnen har blivit vanligt i en mängd vardagsprodukter på grund av sin smuts- och vattenavstötande effekt. De används som beläggning på papperstallrikar, i livsmedelsförpackningar, regnkläder, skor, möbler, non-stick stekpannor och mikrovågspopcornspåsar. De är också ofta mycket svårnedbrytbara och lagras i organismer, som äts av till exempel av fisk och djur, som sedan äts av människor. Vi kan sedan föra vidare ämnena till våra barn under graviditet och amning. Människan kan också ta upp PFCer direkt genom mat, dricksvatten, inandning av damm och från de behandlade produkterna.
– Resultaten i studien är ytterligare ett bevis för hur problematisk och tveksam användningen av PFCer är, i synnerhet i konsumentnära produkter. Förutom att människor och djur påverkas negativt, bryts de i princip inte ned i naturen. Därför kommer vi få dras med konsekvenserna av användningen av PFCer inom överskådlig tid, säger Markus Johansson.
Vi vill införa försiktighetsprincipen
I början av 2000-talet blev det känt att PFCer är globalt spridda och finns i mätbara halter hos både människor och djur. Fler studier, liknande den aktuella om barn från Färöarna, så kallade epidemiologiska studier, samt i djurstudier har visat att perfluorerade ämnen kan påverka immunsystemet, hormonsystemet, födelsevikten samt leda till missbildningar.
Naturskyddsföreningen arbetar för att försiktighetsprincipen ska genomsyra kemikaliepolitiken. Det vill säga att kemikalier ska tillåtas på marknaden först när tillverkare och producenter kan bevisa att användningen inte skadar människor och miljö. Idag tillåter lagstiftningen att många kemikalier kommer ut på marknaden utan tillräcklig riskbedömning. Om man vill se en hårdare reglering för samma kemikalier krävs däremot en svår och kostsam riskbedömning. Vi anser att det borde vara precis tvärt om.
Läs artikeln i Journal of American Medical Association.