Klimat & Energi

Frågor och svar om kärnkraft

Sverige behöver inte ny kärnkraft. Foto: Scanpix

Naturskyddsföreningen anser att det är ett steg bakåt att öppna för ny kärnkraft.

Energieffektivisering och förnybar energi är både säkrare, snabbare och billigare framtidsval.

Behövs mer kärnkraft?

Nej. Enligt Energimyndigheten har Sverige ett elöverskott redan idag och under kommande år. Elen kommer från energislag som redan har låga koldioxidutsläpp (dessa är inte heller noll, sett till hela livscykeln, från kärnkraft som ibland felaktigt påstås).

Är det inte bra att vi kan exportera mer energi med mindre utsläpp så att den t ex kan ersätta kolkraft i övriga Europa?

Det går snabbare att uppnå en ökad energiexport genom effektivisering och utbyggnad av vindelkapaciteten (detsamma gäller om en övergång ska ske till plug-in hybridbilar).

Är det inte viktigt att stärka konkurrenskraften i näringslivet genom att mer kärnkraft leder till lägre elpriser?

Idag bestäms elpriset på den nordiska elbörsen, Nordpool. Ett tillskott av el från nya svenska kärnkraftsverk skulle inte påverka prisbilden nämnvärt. Att elpriset stiger idag beror på att Sveriges nät knyts till andra nät, där priserna är högre. Det är en utveckling som varit förutsägbar sedan elmarknaden omreglerades på 1990-talet och som inte går att stoppa. På grund av att dessa förhållanden är det bättre för företag att satsa mer på effektivisering. Det gäller särskilt de företag som är beroende av mycket el och som har en produktion som konkurrerar internationellt.

Men är inte kärnkraft bra för klimatet och för en trygghet i energiförsörjning i de länder som idag har ett större beroende av fossila bränslen än vi har?

Nej, det är inte alls givet. Tydligast framgår det av bedömningarna av Storbritanniens kommission för hållbar utveckling, som i en rapport konstaterar att kärnkraft inte är svaret på hur man ska tackla klimatförändringarna eller behovet av säker energiförsörjning.

Läs mer på webbplatsen för UK Sustainable Development Commission (www.sd-commission.org.uk/pages/060306.html). Rapporten identifierar fem nackdelar med kärnkraften:

1. Avfallet
Det finns ännu ingen säker lösning på långtidsförvaring för kärnkraftavfall. Det är omöjligt att garantera en total säkerhet för långtidsförvaring.

2. Kostnaderna
Ekonomin för nybyggnad av kärnkraftverk är väldigt osäker. Det finns ingen försvarbar ekonomisk argumentation för samhällsstöd till kärnkraften. Om de planerade kostnaderna ökar finns det en stor risk att skattebetalarna får betala.

3. Brist på flexibilitet
Kärnkraften låser fast Storbritannien i ett centraliserat energisystem för de närmaste femtio åren, i en tid när möjligheterna för småskaliga lösningar och uppbyggnaden av lokala distributionssystem är större än någonsin.

4. Energieffektiviseringen undermineras
Ett nytt kärnkraftsprogram ger fel signaler till såväl konsumenter som industri. Det ger intrycket att allt som behövs är en enda central tekniklösning. Det försvagar all den viktiga och brådskande effektivisering som behövs.

5. Internationell säkerhet
Om Storbritannien utvecklar ett nytt kärnkraftsprogram så kan de inte förneka andra länder att använda och utveckla samma teknologi. Med lägre säkerhetsregler så ökar risken för olyckor, radioaktiva utsläpp och terroristattacker.

Dessa argument från Storbritannien är i hög grad giltiga också för svensk del. Utifrån dessa överväganden kan man säga att satsningar på kärnkraft vore ett sätt att svika klimatarbetet i världen, dvs det skulle innebära satsningar som sällan skulle ha någon större betydelse för utvecklingen av klimatsäkrade energisystem i alla de länder där kol idag är huvudalternativ.

Hur stor roll kan energieffektivisering egentligen spela?

Naturskyddsföreningen uppdrog åt SWECO att undersöka effektivisering i Sverige till 2030. Resultatet är att energianvändningen ungefär kan halveras fram till dess. En rad andra rapporter visar att effektiviseringspotentialen är stor, även i elintensiv industri (se rapporten "Halva energin - hela välfärden" till höger).

Energieffektivisering minskar alla typer av säkerhetsmässiga och ekonomiska problem. Den sänker kostnaderna för enskilda och företag. Inte heller vindkraft medför några av de problem som kärnkraften har. Det är av dessa skäl som både FN:s klimatpanel IPCC och Internationella Energimyndigheten IEA (t.ex. i World Energy Outlook 2008) bedömer effektivisering och förnybar energi som viktigare än kärnkraft i klimatarbetet.

Behöver verkligen ny svensk kärnkraft innebära några stora problem?

Också ny kärnkraft drivs med icke-förnybara råvaror. Miljöproblem vid uranbrytning kvarstår. Man kan aldrig helt undvika risker för allvarliga olyckor, fortlöpande driftsutsläpp av radioaktivitet, risker för kärnvapenspridning och svåra avfallsproblem.

När det gäller miljö- och hälsoproblemen vid uranbrytningen beskrivs dessa väl i boken ”Uran i Sverige” av Olov Holmstrand och Jan Lindholm (se hemsidan www.Nejtilluranbrytning.nu).

Det finns också flera studier som visar att barncancer är vanligare nära kärnkraftverk än längre bort från kärnkraftverk, ett samband som dock inte kunnat förklaras av strålningsbiologiska eller andra teorier.

För det högaktiva kärnavfallet i Sverige, som kommer att vara problematiskt i hundratusentals år, har inga beslut fattats om slutförvarsmetod. Den metod som kärnkraftsindustrins avfallsbolag (SKB AB) förordar har visat sig behäftad med en rad problem. Se vidare på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, www.mkg.se.

Hur stor betydelse kan vindkraften ha?

Vindkraften växer snabbast av alla energislag. 2008 tillfördes i världen lika mycket ny effekt (på ett år) som den effekt som tillförts från kärnkraften under hela 2000-talet. 2008 var första året under kärnkraftens hela historia som det inte startade någon ny reaktor.

I Sverige har Energimyndigheten föreslagit att ett så kallat planeringsmål för utbyggnaden på 30 TWh är möjlig till år 2020. Naturskyddsföreningen menar att det går att utveckla upp emot 30 TWh, och att det med god planering kan ske utan att höga naturvärden hotas.

Utbyggnad av vindkraft ger mer el snabbare än vad utbyggnad av kärnkraft skulle göra ens i ett drömscenario utan överklaganden mm i tillståndsprocesser.
Som jämförelse ger kärnkraften idag cirka 70 TWh el.

Vilken betydelse har andra förnybara energislag?

Även andra förnybara energislag har en stor potential. Biobränsle i kraftvärmeverk ger både värme och el, och ytterligare tiotals TWh el är möjliga att få fram. Runt hörnet väntar expansion av både solvärme och solel, liksom av vågenergi i stor skala.

Är ändå kärnkraften det billigaste alternativet?

Nej. Kärnkraften är dyr och kräver stora subventioner som inte platsar i en marknadsekonomi.

Ett ekonomiskt exempel finns i Finland där man gav förmånliga lån mot omkring två procents ränta till det nya finska reaktorbygget Olkiluoto 3. Bygget har därför anmälts för olovligt statsstöd. Det finska bygget har under en tid dragits med en nästan konstant försening på några år, och är i dagsläget ungefär 50 procent dyrare än man först beräknade.

Internationellt finns helt andra kostnads- och marknadsbedömningar än vad som cirkulerar i Sverige. Kärnkraftslobbyn anger ibland bedömningen 27 öre/kWh (utan skatter och avgifter). Den siffran baseras på väldigt gamla siffror om vad ny kärnkraft kommer att kosta att bygga. Bedömningar av de väl ansedda kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standards&Poor anger 3-5 gånger så höga byggkostnader som de som tas som utgångspunkt av kärnkraftslobbyn.

Eftersom kreditkostnaden är en stor del av kostnaden för kärnkraftsel blir en mer realistisk siffra med en sådan beräkningsgrund upp mot 60-70 öre per kWh.

Den 17 juni 2010 sade riksdagen ja till regeringens förslag om att ägare till kärnkraftsreaktorer ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid kärnkraftsolyckor. Det medför att ett bolags alla tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas. Bolagen ska också vara skyldiga att ha en försäkring eller en annan ekonomisk säkerhet som täcker skadeståndsansvaret upp till 1 200 miljoner euro, cirka 12 miljarder kronor. I dag uppgår skadeståndsansvaret och kravet på säkerhet till cirka tre miljarder kronor.

Vill svenska folket ha kärnkraft?

Opinionen sägs ibland vara kärnkraftspositiv, men svenskarna föredrar förnybar energi framför uran och kol. Opinionsundersökningar i frågan görs av bl.a. SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Ofta refereras till Sören Holmbergs undersökning med fokus på människors ställningstaganden för eller emot kärnkraft. Frågan visar en positiv opinion, men eftersom frågan är mycket avgränsad ger den missvisande svar.

Per Hedbergs arbeten på SOM-institutet visar att när människor får välja fritt bland olika energislag för investeringar i framtiden, så väljer många fler förnybar energi än kärnkraft.

Naturskyddsföreningen gjorde en Sifo-undersökning i slutet av 2005 som visade att bara 13 procent vill satsa på kärnkraft och fossil energi, medan över 70 procent förespråkade förnybara energikällor.

Är kärnkraft farlig i ett internationellt perspektiv?

Internationell säkerhet är en av de aspekter som tas upp i boken "Secure Energy? Civil Nuclear Power, Security and Global Warming"
(www.oxfordresearchgroup.org.uk/publications/briefing_papers/secureenergy.php), från Oxford Research Group. I boken finns bland annat frågorna om hur farlig kärnkraft är, med det enkla svaret “mycket, jämfört med andra energikällor”. Frågan om kärnkraft kan hjälpa till att minska koldioxidutsläppen besvaras med ”inte tillräckligt mycket och inte tillräckligt snabbt”.

Genom att jämföra säkerhetsproblemen med civil kärnkraft med dess möjlighet att tackla klimatförändringen kommer Oxford Research Group fram till att kärnkraften: