Bättre än vi trodde - Naturskyddsföreningen om det senaste förslaget på klimatavtal

Uppdaterad 11 december 2015
Just nu pågår FN:s klimatförhandlingar i Paris. Under torsdagskvällen presenterades ännu ett nytt utkast på klimatavtal. Förslaget är nu kortat med två sidor, från 29 till 27 sidor. Några stora framsteg har gjorts, men flera av de centrala frågorna är emellertid fortfarande olösta. Förhandlingarna fortsätter under fredagen och kommer att vara inriktade på att finna kompromisser. Nästa förslag på avtal kommer på lördag.

Artikel

Det nya förslaget som presenterats innehåller två delar. Ordningen på delarna har bytt plats. Nu innehåller den första delen förslag på beslutspunkter om hur avtalet egentligen ska genomföras, och denna del kommer inte att bli legalt bindande. Den andra delen av dokumentet är förslaget på själva klimatavtalet, som kan komma att bli legalt bindande.

– Länderna har enats om att den globala uppvärmningen ska hamna en bra bit under 2 grader med sikte på 1.5. Det är bättre än jag trodde. Men nu behöver länderna enas om alla övriga knäckfrågor för att komma i mål och förhandlingarna fortsätter i natt, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen direkt från klimatmötet.

Nivån på maximal global temperaturökning
Två av alternativen gällande nivån för maximal global uppvärmning - ”under 2 grader” och ”under 1.5 grader” - har strukits. Det enda förslaget som kvarstår i förslaget innebär att nivån ska vara en bra bit under 2 grader, och att ansträngningarna för att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader ska fortsätta (artikel 2). Det är mycket viktigt att denna formulering kvarstår. Den nuvarande lydelsen lyder:

”Hold the increase in the global average temperature to well below 2 °C above pre-industrial levels and to pursue efforts to limit the temperature increase to 1.5 °C, recognizing that this would significantly reduce risks and impacts of climate change”.

Det är positivt att det i förslaget till beslutspunkter står inskrivet att FN:s klimatpanel ska bjudas in för att göra ett ”technical paper” (i tidigare version ”special report”) om ett 1.5 graders scenario och olika utsläppsvägar för det scenariot (beslutspunkt 21). Frågan om en utredning om en global koldioxidbudget har dock strukits sedan den förra versionen.

Det långsiktiga målet för utsläppsminskningar
De olika alternativen på såväl ambitiösa som svaga mål för utsläppsminskningar har försvunnit ur texten. Istället står det nu att länder ska sträva efter att utsläppen av växthusgaser börjar vända nedåt så snart som möjligt. Tydliga och tidssatta mål för utsläppsminskningar är en av de viktigaste delarna i klimatavtalet, och det är därför en stor besvikelse att de är helt borttagna. De måste tillbaka in i texten.

Vi är kritiska till formuleringen om att klimatneutralitet ska uppnås andra halvan av århundradet. Dels är det alldeles för sent, dels öppnar ordet ”neutralitet” för sänkta ambitioner och falska lösningar, såsom omfattande kolsänkor i skog och mark och klimatkompensation (artikel 3). Den nuvarande lydelsen lyder:

"In order to achieve the long-term global temperature goal set in Article 2 of this Agreement, Parties aim to reach the peaking of greenhouse house gas emissions as soon as possible, recognizing that peaking will take longer for developing country Parties, and to undertake rapid reductions thereafter towards reaching greenhouse gas emissions neutrality in the second half of the century on the basis of equity and guided by science in the context of sustainable development and poverty eradication.”

Formuleringarna om flygets och sjöfartens utsläpp av växthusgaser har helt försvunnit ur texten. Det är negativt, då utsläppen från flyg och sjöfart bedöms öka mycket kraftigt, uppskattningsvis med 270 procent till 2050.

Revideringar av ländernas klimatarbete 
Det verkar så gott som färdigt att ländernas ambitioner att minska utsläppen ska ses över vart femte år. Detta står i avtalstexten, vilket är mycket bra. Vi är nöjda över skrivningarna att det blir en allra första utvärdering av alla länders utsläppslöften 2019. Då ska länderna få en chans att bekräfta sina åtaganden, eller höja dem. Dock vill vi tidigarelägga detta till 2018, och anser att en starkare formuleringen med ordet "shall" behövs (beslutspunkt 20). I avtalsutkastet står det också att en global översyn kommer att ske 2023, och därefter var femte år.

Det står också att det kommer att krävas mycket större revideringar av målen för utsläppsminskningar efter 2025 och 2030 (punkt 17).

Klimatfinansiering 
Här har förhandlingarna gått en bra bit framåt. Vi kan konstatera att i-länderna ska leda arbetet att mobilisera källor för klimatfinanisering. Det löftet som gavs i samband med Köpenhamnstoppmötet, om att utvecklingsländer ska bistås med 100 miljarder dollar per år fr.o.m. år 2020, bekräftas i den nya texten. Det uttrycks som ett golv, vilket är bra. 

Differentieringen av ansvar är fortsatt en svår fråga i förhandlingarna. Hur olika länders ansvar formuleras kan fortfarande få stor betydelse för både finansiering och utsläppsminskningar.

Anpassning
Texterna om klimatanpassning är nästintill färdiga. Frågan om ”loss and damage” kommer som det ser ut nu att finnas med i avtalet, men här finns flera olika alternativ som länderna får fortsätta att förhandla om. Här har fler alternativ tillkommit i texten sedan det förra utkastet. Utvecklingsländer vill att avtalet inkluderar rika länders ansvar att ge stöd till de som drabbas av klimatrelaterade skador och förluster.

Marknadsmekanismer
Hela texten om marknadsmekanismer står i en parantes (artikel 3 ter). Det finns inga klara grundläggande principer formulerade för hur utsläppshandel och flexibla mekanismer ska gå till eller om det ska finnas någon maxgräns för hur mycket av ett lands utsläppsåtaganden som ska kunna nås med flexibla mekanismer i förhållande till sina egna utsläppsminskningar. 

Läs det senaste utkastet på nytt klimatavtal här.

För kommentarer i media, kontakta: 
Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, 070-728 25 85
Anna Havula, press- och PR-chef, Naturskyddsföreningen: 070-870 37 00