Ny rapport: Finn fem fel på kärnkraften

Listan på kärnkraftens tillkortakommanden kan göras lång. Kärnkraft är inte är ett hållbart alternativ, vare sig för miljö, säkerhet eller ekonomi. I rapporten ”Finn fem fel på kärnkraften” granskar vi kärnkraftens brister.

Ny rapport från Naturskyddsföreningen: Finn fem fel på kärnkraften
Kärnkraft är inte är ett hållbart alternativ, vare sig för miljö, säkerhet eller ekonomi. Dagens svenska kärnkraft är gammal och de reaktorer som finns behöver ersättas inom en snar framtid.
Artikel

Kärnkraft är inte är ett hållbart alternativ, vare sig för miljö, säkerhet eller ekonomi.  I rapporten ”Finn fem fel på kärnkraften” granskar vi kärnkraftens tillkortakommanden. Listan är lång enbart med de senaste årens konsekvenser: olyckan i Fukushima, avbrott och larm om brister i säkerhetsrutiner vid svenska kärnkraftverk, problemen med hur det radioaktiva avfallet ska slutförvaras, miljöproblemen med uranbrytning, förseningar och ekonomiska svårigheter för pågående och planerade byggen t ex i Finland, Frankrike och England.

Bygget av finska Olkilouto 3 är till exempel nu försenat med cirka sju år och beräknas kosta nästan tre gånger så mycket som planerat. Att kärnkraften inte är flexibel och inte så lätt kan regleras för att samspela med andra energikällor riskerar även att sänka lönsamheten och skapa problem i takt med att förnybara energikällor byggs ut.

Dagens svenska kärnkraft är gammal och de reaktorer som finns behöver ersättas inom en snar framtid. Exempelvis dras Oskarshamn 1 med stora problem och har bara varit igång några dagar de senaste åren. Ägarna har börjat förbereda för att ansöka om avstängning av reaktorn.

Kärnkraft är onödig – förnybart är framtiden

Hur ska dagens kärnkraft ersättas? Vi vill ha ett långsiktigt perspektiv på energiförsörjningen. De investeringar som görs nu kommer att prägla Sveriges energisystem under många år framöver. Dagens kärnkraftsteknik är inte en långsiktig lösning. Uran är en ändlig resurs och reserverna beräknas räcka i 50-100 år. De kan med andra ord ta slut redan innan den tekniska och ekonomiska livslängden löper ut för nya kärnkraftverk som byggs.

Studie efter studie har dessutom bekräftat att ett 100 procent förnybart energisystem är möjligt. På europeisk nivå finns det studier som visar att ett i princip helt förnybart energisystem inte bara är möjligt till 2050, utan blir lika billigt, eller billigare, än ett system baserat på kol med CCS (koldioxidlagring), fossilgas och kärnkraft. 

I Sverige är ett 100 procent förnybart elsystem möjligt att införa innan 2030. Men för att komma dit krävs politik som leder i rätt riktning och skapar långsiktiga spelregler. Det är nödvändigt för att investerare ska våga investera i att bygga ut produktion av förnybar el och i elnät.

Kärnkraft löser inte klimatproblemet 

Det finns många som vill se kärnkraften som en tillfällig lösning på väg mot ett energisystem baserat på förnybara energikällor. Men det finns flera orsaker till att kärnkraften snarare leder in i en återvändsgränd, än mot ett hållbart energisystem.
Eftersom kärnkraften inte kan skalas upp nämnvärt på global nivå, är satsningar på kärnkraftsteknik och forskning inom området kontraproduktiva ur ett klimatperspektiv.

Kärnkraft konkurrerar om samma kapital och resurser som andra tekniker. Pengarna behövs för att satsa på förnybart. Det tar dessutom mellan 15 och 20 år att bygga ny kärnkraft. Det är alldeles för lång tid för att den skulle kunna innebära någon snabb lösning på klimatproblematiken. Det finns studier som visar att det tar alldeles för lång tid att minska den globala uppvärmingen med hjälp av kärnkraft, eftersom det tar så många år att betala tillbaks de stora utsläpp som sker under byggtiden.

Även satsningar på energieffektivisering riskerar att påverkas negativt av kärnkraften eftersom stora centrala system vaggar skapar en falsk känsla av att energianvändningen inte är något problem.

Finn fem fel på kärnkraften

Det finns gott om skäl att avstå från att bygga ny kärnkraft - i vår nya rapport ”Finn fem fel på kärnkraften” fokuserar vi på fem: kostnaderna, riskerna med uranbrytning, kärnavfallsfrågan, effekter av olyckor och terrorism samt bristen på reglerbarhet. Ytterligare ett skäl är opinionen – svenskarna vill inte ha kärnkraft!

1. Kostnaderna – staten och kapitalet

Att kärnkraften skulle vara ett billigare alternativ än förnybar energi är en gammal myt som behöver avlivas. Gammal, avbetald kärnkraft kan verka billig i drift, men den finansieras med dolda subventioner i form av för låga avgifter till kärnavfallsfonden och uppfyller inte krav på försäkringsansvar vid olyckor. Nya reaktorer innebär däremot helt andra kostnader och helt andra risker.

Erfarenheter från projekt i Finland och Storbritannien pekar på kostnader på upp mot en krona/kWh vilket är ungefär dubbelt så mycket som vindkraft kostar idag, och redan jämförbart med solel.

Samtidigt som kärnkraftens kostnader ökar i takt med att säkerhetskraven höjs och kostnader för rivning och slutförvar visar sig stiga, sjunker priserna på förnybara energislag i takt med teknikutveckling och installationsmängd. En investering i ett kärnkraftverk är därför en enorm finansiell risk som för att vara lönsam kräver produktion av el under en lång tid. Den betalar sig först efter flera decennier och kalkyler om lönsamhet som baserar sig på dagens elpris, uranpris, säkerhetskrav etc är därför mycket osäkra. Måste kärnkraftverket läggas ner tidigare än man först planerat, eller om projektet drabbas av förseningar, ökar kostnaderna för en producerad kWh snabbt.

Kärnkraftens redan tveksamma lönsamhet kan dessutom på sikt sjunka kraftigt i och med att mer förnybart kommer in i systemet och gör att man tidvis måste stänga ned traditionella produktionsanläggningar eller köra dem med negativa elpriser till höga kostnader. Vid en kärnkraftolycka är kostnaderna så stora att det är omöjligt att tänka sig att de skulle kunna täckas enbart av de privata ägarna.

Går reaktorerna som de ska är det med andra ord privata bolag som kammar hem vinsten, men blir det problem är det staten som måste betala. Den finansiella risken ligger därför i stor grad hos staten och hos skattebetalarna.   

2. Miljöpåverkan vid uranbrytning

Kärnkraften drivs med bränsle som kommer att ta slut. Uranbrytning orsakar omfattande påverkan på både miljö och människors hälsa. Idag äger brytningen därför till stor del rum i områden där befolkningen har små möjligheter att protestera. Exempel är glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. I Sverige prospekterar flera olika bolag efter mineraler som innehåller uran. Lokalbefolkningen har protesterat på många platser.

Den rimliga lösningen är inte att starta svensk uranbrytning, utan istället att snarast möjligt avveckla kärnkraften i Sverige och därmed också behovet av uran, åtminstone i vårt land.

Det hävdas ibland att även andra energikällor har behov av metaller som ger upphov till gruvbrytning. Detta är visserligen sant, men den stora skillnaden, förutom de specifika problem som just uranbrytning medför, är att metaller som använts i vindkraft eller annan teknik går att återvinna, till skillnad från uran som använts som kärnbränsle.

3. Kärnavfall – vårt arv till framtiden

Trots att vi har haft kärnkraftsproduktion i Sverige i över 40 år så är frågan om slutförvar av det radioaktiva avfallet ännu olöst. Är det verkligen framtida generationer som ska ansvara för det radioaktiva avfall som dagens elproduktion genererar? Det finns ännu ingen säker lösning på hur man ska förvara det radioaktiva avfallet från kärnkraftverk.

Det farligaste och det mest långlivade avfallet är det använda kärnbränslet måste hållas isolerat från människa och miljö i hundratusentals år. Om det kommer ut i miljön är det fråga om en katastrof. Svensk Kärnbränslehantering (SKB) är inne i en juridisk process kring sin ansökan om slutförvar. Bolaget har valt att fokusera all utveckling i över 30 år på en metod, KBS-metoden, som går ut på att kapsla in kärnavfallet i kopparkapslar som grävs ned i bentonitlera. Den metoden har på senare tid kritiserats hårt både av forskare och miljöorganisationer både på grund av valet av koppar och på grund av lokaliseringen.

KBS-metoden är kopplad till att koppar inte ska korrodera i syrefri miljö, men senare tids forskning har visat att detta inte stämmer. Bland annat visar en rapport som kom ut i januari 2013 och som strålskyddsmyndigheten har beställt, att korrosionen av koppar i syrgasfritt vatten inte avtar med tiden utan fortgår.

4. Effekter av olyckor och terrorism

Den 11 maj 2011 inträffade kärnkraftshaveriet i Fukushima. Olyckan ledde till att mark med en radie på 20 km runt kraftverket än idag är förbjudet område, och troligen kommer vara obeboelig i decennier.

150 000 människor flydde från de kontaminerade områdena och hälsoeffekterna är ännu omöjliga att summera. Det var inte tsunamin eller jordbävningen i sig som orsakade olyckan, utan konsekvenserna av att strömförsörjningen slogs ut.

All kärnkraft är beroende av att få ström tillförd utifrån för att kyla reaktorhärden. Det innebär att ett liknande scenario med strömbrist kan inträffa också i Sverige. Det visade också incidenten i Forsmark 2006, när huvudströmtillförseln och hälften av reservgeneratorerna slogs ut samtidigt.

Så länge vi har kärnkraft består en viss olycksrisk. Allt arbete med nya tekniker, att stresstesta befintliga kärnkraftverk och uppgradera säkerhetssystem, innebär bara en minskning av sannolikheten för en olycka. Den kan aldrig helt elimineras.

En kärnkraftsolycka innebär inte bara direkta hälsorisker, utan de miljömässiga och finansiella konsekvenserna är på många sätt än större. De områden som blir kontaminerade av radioaktivt material efter en kärnkraftolycka går inte att använda på decennier. Hälsoeffekter samt påverkan på ekosystemen tar lika lång tid att utvärdera och hantera.

Om Sverige utvecklar ett nytt kärnkraftsprogram, blir det omöjligt att samtidigt kräva att andra länder inte ska använda och utveckla samma teknologi, trots att dessa kan ha lägre säkerhetskrav med ökad risk för olyckor, radioaktiva utsläpp och terroristattacker.

Spridning av civil kärnkraft medför dessutom alltid en risk för att klyvbart material hamnar i orätta händer. Utan kärnkraft är det svårt att komma över och obemärkt upparbeta uran som kan användas för kärnvapen. Och hur vi ska avgöra vilka länder som bör tillåtas att utveckla kärnkraftsprogram – vad vet vi om det politiska läget 50-100 år in i framtiden?

5. Brist på reglerbarhet och flexibilitet

Dessa skäl är mer än nog för att avfärda kärnkraften som ett steg på vägen mot ett hållbart energisystem. Men den passar dessutom väldigt dåligt in i ett system baserat på förnybara energikällor eftersom den är så svårreglerad och oförutsägbar.

Idag är det svenska elsystemet anpassat till stora centraliserade anläggningar istället för till småskalig produktion, vilket gör att man fokuserat på att kunna lösa balansfrågan för stora effektbortfall men inte för att lösa kontinuerliga variationer.  Om vårt system inte längre behövde anpassa sig till plötsliga effektbortfall, som sker när en reaktor tvingas stänga ner, skulle det se helt annorlunda ut.

I ett framtida system kommer solel och vindkraft att spela en stor roll och då måste hela energisystemet utformas på ett annat sätt med mer reglerkraft, energilagring, smarta nät och effektstyrning, snarare än baskraft. Kärnkraftsreaktorer som är svåra att effektreglera är inte precis något trumfkort på framtidens energispelplan.

Läs vår rapport "Finn fem fel på kärnkraften">>

Bli medlem

Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stöd kampen för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra.