Så här vill vi rädda Östersjön

Fisk från Östersjön kan innehålla så mycket gift att den är farlig att äta. Torskarna är oroande små. Giftiga alger breder ut sig längs kusterna på somrarna. Hur blev Östersjön ett av världens sjukaste hav? Och vad krävs för att det ska bli friskt?

Foto:

Anna Roos
Artikel

Östersjön är ett exceptionellt känsligt hav, eftersom det är nästan helt avskilt från övriga delar av världshavet. Det har bland annat gjort att skadliga kemikalier ansamlats i högre halter än i de flesta andra havsområden. 

Det var på sjuttiotalet som Östersjöns miljöproblem uppmärksammades på allvar. Då var det framför allt gifter från industrin - som DDT, PCB och dioxin - som oroade. Havsörn och gråsäl höll på att försvinna, eftersom miljögifterna hade lett till sterilitet, fosterskador och för tunna äggskal. 

Under åttiotalet började övergödningen bli alltmer uppenbar. Östersjöns kuster täcktes periodvis av extrema mängder giftiga alger, som gjorde havet omöjligt att bada i. Nu kom havet högt upp på den politiska agendan. 

Ett par steg framåt i miljöarbetet…

Sedan de första miljölarmen har många viktiga framsteg gjorts. 

  • Fler reningsverk: Sverige har satsat på en massiv utbyggnad av reningsverk. Det har gett oss klarare vatten, mindre övergödningsproblemen längs kusterna och mer blåstång, vilket är en viktig art för havets ekosystem. 
  • Bättre disk- och tvättmedel: Fosfat i tvätt- och diskmedel har förbjudits inom EU, mycket tack vare vårt arbete. Förbudet kommer att minska övergödningen i Östersjön, men också i andra övergödda områden i EU, till exempel Adriatiska havet. 
  • Laxen hämtar sig: Laxen är på väg att återhämta sig efter långvarigt överfiske. Tack vare ansvarsfulla fiskekvoter och lokalt arbetet med att förbättra vandringsvägar och uppväxtmiljöer leker nu laxen åter i många älvar.
  • Samarbete över landsgränserna: På sjuttiotalet antogs Helsingforskonventionen, vilket är ett samarbete mellan alla länder runt Östersjön. Initiativet har lett till en del viktiga åtgärder, men eftersom alla bindande beslut sedan ska tas på hemmaplan av de enskilda länderna har många viktiga åtgärder inte skett. 
  • Havsörnen flyger igen: Förbuden mot och minskningen av DDT och PCB gjorde att havsörnarna och sälarna långsamt tillfrisknade. Inte minst Naturskyddsföreningens arbete inom Projekt Havsörn ledde till att vi idag fortfarande kan se havsörnen flyga.

… och flera steg bakåt

Dessvärre kan vi se fler bakslag än framsteg för Östersjön. 

  • Fler skadliga kemikalier: Tusentals nya kemiska ämnen innebär nya risker för miljön och människors hälsa. Två exempel är bromerade flamskyddsmedel och PFOS. De bryts inte ned i naturen, utan lagras i kroppen på fisk, djur och människor och förs vidare till kommande generation under graviditet och amning. 
  • Giftig fisk: Halterna av det extremt giftiga ämnet dioxin är fortsatt höga i fet fisk från Östersjön. I EU är det förbjudet att sälja fisken, men Sverige har sökt om ett undantag från förbudet, vilket innebär att den förgiftade fisken fortfarande säljs i våra butiker och fiskdiskar – något vi arbetar för att stoppa.
  • Algblomning och döda bottnar: Övergödningen gör att algblomning och antalet döda bottnar ökar. Jordbruket, trafiken och avloppsutsläppen är idag de största orsakerna till näringsutsläpp i Östersjön. Därför arbetar vi för att det ekologiska jordbruket ska gynnas, att skatt på konstgödsel ska införas och att jordbruket ska använda näringen mer effektivt, eftersom stora mängder av näringen inte tas upp av grödorna utan rinner rakt ut i vattnet och ökar övergödningen. 
  • Hotad fisk: Det fiskas fortfarande för hårt på många håll i Östersjön. Destruktiv bottentrålning är fortfarande den dominerande fiskemetodern. Ålen är akut hotad och borde inte få fiskas.
  • Främmande arter: Antalet främmande arter i Östersjön ökar. Forskare har hittat minst 100 nykomlingar, varav många orsakar stora problem i ekosystemen och konkurrerar ut inhemska arter. Dessutom kommer sannolikt klimatförändringarna att drabba Östersjön hårt. Många av Östersjöns nyckelarter är egentligen saltvattenarter som musslor, torsk och strömming, och det finns risk att de inte kommer att trivas när temperaturen ökar och salthalten minskar. 
  • Magra havsdjur: Ytterligare ett oroande tecken är att många arter i Östersjön är magra. Allt från musslor och sillfiskar till sälar och sjöfåglar väger mindre än tidigare. Vad detta beror på vet man ännu inte men forskare misstänker både miljögifter, klimatförändringar och en förändrad näringsbalans i havet.

Alla länder runt Östersjön måste agera

Att lösa miljöproblemen i Östersjön är fullt möjligt. Men det krävs att alla länder runt Östersjön når de mål som de kommit överens om. Det krävs också att beslut inom flera politiska områden tas, framför allt inom jordbruket, fisket och transporterna. 

På senare tid har förslag om manipulationer i ekosystemet, som att spruta ned syresatt vatten i djuphaven, presenterats som den slutliga lösningen av övergödningsproblemen. Visst kan åtgärder till havs hjälpa till att lindra symptomen, särskilt i avgränsade kustområden. Men vi vill varna för en övertro på sådana lösningar. Det finns alldeles för många dyra miljöåtgärder som inte löser problemen.

Om vi fick bestämma 

Vi vill att våra barn och barnbarn ska kunna bada i havet, äta svensk fisk och se knubbiga sälar sola sig på klipporna. För att det ska vara möjligt krävs det flera viktiga beslut av EU:s politiker. Här är fem åtgärder vi arbetar för:    

  1. Styr bort jordbruk med djurhållning från områden där det finns höga risker för näringsläckage till havet. Mer djurhållning behövs istället i skogs- och mellanbygder där behovet av betande djur är stort.
  2. Höj avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Pengarna ska återföras till jordbruket som ersättning för miljöåtgärder.
  3. Mer ekologiskt jordbruk i Sverige.
  4. Miljöavgifter för fartyg som släpper ut för mycket kväve. Den kommersiella sjöfarten kommer att överskrida utsläppen från landburen trafik redan inom ett par år.
  5. Skydda hotade bestånd av laxfiskar och ål från fiske, och säkra deras vandringsvägar. 

Ge en gåva till havet

Friska hav är en livsviktig fråga för planeten och mänskligheten!