Så vill vi rädda den akut hotade ålen

Den europeiska ålen är på väg att försvinna för alltid. Ändå fortsätter det svenska ålfisket, samtidigt som vattenkraftbolagen inte tar tillräckligt med ansvar. Naturskyddsföreningen vill se ett totalt ålfiskestopp och att kraftbolagen börjar bygga vandringsvägar för ålen.

Den mystiska ålen är på väg att utrotas.

Foto:

Tobias Dahlin
Artikel

Den europeiska ålen är en unik art med en speciell livscykel. Den fortplantar sig på flera tusen meters djup i Sargassohavet - 700 mil från Sverige. Ålyngel, så kallade glasålar, följer sedan med golfströmmen till Europa och Nordafrika för att under cirka 20 år växa till sig i söt- eller brackvatten. När de uppnått könsmogen ålder kallas de blankål och de vandrar då tillbaka till Sargassohavet för att leka, fortplanta sig, och sedan dö.

99 procent har försvunnit

Ålen är klassad som akut hotad och har varit rödlistad i ArtDatabanken sedan 2005. Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av det glasålsbestånd som tidigare kunnat mätas vid Europas kuster försvunnit. Det Internationella Havsforskningsrådet, ICES, råder till att snarast införa totalt fiskestopp och att störningar som vandringshinder och föroreningar ska reduceras till ett minimum, då ålens tillväxt nu befinner sig på den lägsta nivån någonsin.

Fisket på ål fortsätter

Trots att ålens drastiskt minskade bestånd har varit känt sedan 70-talet har fisket fortsatt i hela Europa. Först 2007 antog EU en återhämtningsplan för arten. Planen innebär att medlemsstaterna ska skapa möjligheter för att minst 40 procent av de ålar som normalt sett skulle finnas utan mänskliga påverkan fritt kan ta sig ut i havet. Målet i planen är en politisk kompromiss och forskare är eniga om att det inte är tillräckligt ambitiöst för att rädda arten.

I Sverige har ålplanen lett till ett förbud mot fritidsfiske och ett reducerat yrkesfiske. Men fortfarande bedrivs ett riktat fiske efter ål i svenska hav. Detta är särskilt stötande eftersom många av de ålar som fångas i södra Sverige har räddats genom åtgärder i andra länder runt Östersjön. Utöver det legala riktade fisket pågår ett illegalt fiske. Kustbevakningen i Sverige och Danmark beslagtog 2014 hela 1300 illegala fällor vilket lågt räknat motsvarar fångster på 100 000 kilo ål. Försäljning av illegal ål är svår att kontrollera så länge det finns ett legalt ålfiske men oavsett detta så anser föreningen att kontrollen måste förbättras.

Få ålar klarar sig undan turbindöden

Vattenkraften dödar eller skadar ungefär 150 000 kilo blankålar varje år då de vandrar genom turbinerna. Vissa år motsvarar det cirka 40 procent av de vandrande ålarna. Vid vattenkraftverken kläms de fast mot gallren eller strimlas sönder av turbinbladen.

I Sverige har man valt att frivilligt låta vattenkraftbolagen bestämma vilka åtgärder de vill ta för att minska turbindöden med målet att halvera dödligheten. Hittills har bolagen enbart lyckts reducera dödligheten med 11 % och då enbart genom att sätta ut ålyngel samt att betala ålfiskare för att transportera vuxna ålar förbi kraftverken. Trots att dessa åtgärder uppenbarligen inte är tillräckliga kommer bolagen genom sitt program ”Krafttag ål” fortsätta med dessa åtgärder 2015-2017.

För att ålen inte ska försvinna helt från haven anser vi att:

• Allt riktat fiske på ål ska stoppas i Sverige och EU.

Ett totalt förbud av ålfiske är av stor vikt för ålens överlevnad, eftersom alla blankålar från Östersjöregionen vandrar ut längs Sveriges kust. Om inte fisket stoppas i Sverige och Danmark är andra länders åtgärder för ålarna förgäves.

• Det illegala fisket måste stoppas.

Kontrollen av det illegala fisket måste förbättras i Sverige. Det illegala fisket är i samma storleksklass som det legala vilket försvårar för de fiskare som fiskar legalt och omöjliggör korrekta uppskattningar av bestånden.

• Vattenkraftsbolagen ska ta sitt ansvar för ålen.

Kraftbolagen ska ha lagliga krav på sig att skapa vandringsvägar för både upp och nedströmsvandrande ål för att undvika turbindödligheten och underlätta vandringen. Innan lagliga krav finns på plats bör kraftverksbolagen själva ta initiativ till åtgärder och/eller skonsam drift under perioder med stor blankålsvandring.

• Ålyngelutsättningarna minskar och utsättningar uppströms vattenkraftverk stoppas.

För att ålyngelutsättningar ska kunna anses som en bevarandeåtgärd krävs det att det finns ett överskott på glasyngel någonstans. Det gör det inte idag. Det krävs också att fisket efter glasålar är skonsamt, vilket det oftast inte är då många av de känsliga ålynglen dör i trålen.

Idag sätts många ålyngel ut sjöar ovanför vattenkraftverk, som exempelvis i Vänern, vilket kraftigt minskar deras chans att överleva. Många sätts också ut i vatten där det bedrivs ett aktivt fiske. Sådana utsättningar kan inte anses vara bevarandeåtgärder och bör upphöra.

• Sverige driver på för att bevara ålen på EU nivå.

Sverige bör vara det ledande landet för att bevara ålen. Både vad gäller fiske och vattenkraft. Men för att driva på i EU krävs att Sverige först sopar rent framför egen dörr.

Det här gör Naturskyddsföreningen för ålen:

• Ställer krav på svenska och europeiska beslutsfattare.

Genom dialog, remissvar, kampanjer, öppna brev, debattartiklar och analyser påverkar och ställer vi krav på politiker och beslutsfattare för att förändra ålpolitiken. Genom vårt samarbete med andra Europeiska miljöorganisationer skapar vi också ett politiskt tryck på EU-nivå.

• Vi har räddat tusentals ålar från matborden.

Under 2011 och 2012 hade föreningen en insamling för att kunna köpa upp skånska ålfiskares fiskerättigheter. Vi ingick då avtal med fyra ålfiskare att sluta fiska och räddade på så sätt många tusen ålar från matborden. Ju längre tiden går desto fler ålar är räddade. Insamlingen har också bidragit till vårt politiska havsarbete.

• El märkt med Bra Miljöval hjälper ålen.

De elbolag som väljer att leverera el med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning avsätter pengar i en miljöfond. Ur denna fond betalas varje år cirka 12 miljoner kronor till åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i rinnande vatten. Ål är en särskilt prioriterad art.

• Driver juridiska processer mot vattenkraftexploatering.

Våra miljöjurister driver och hjälper till i ett flertal principiellt viktiga processer mot vattenkraftexploatering. Naturskyddsföreningen arbetar också med att få till en förändrad lagstifning för vattenkraft som ska underlätta för myndigheter att kräva fria vandringsvägar för ål.

Referenser:

Läs om Krafttag ål – elforskrapporten här

Ålrapport från SLU - Dekker, W. (2015) Assessment of the eel stock in Sweden, spring 2015. Second post-evaluation of the Swedish eel management plan. Swedish University of Agricultural Sciences, Aqua Reports 2015:11. Drottningholm. 93pp.

Coalition Clean Baltic - om illegalt fiske

Bli medlem – rädda havens liv

Älskar du också havets våg? Gör som 224 000 andra miljökämpar. Bli medlem för 24 kr/mån.