Sant eller falskt - om eko

Vad ska du egentligen tro när ekologiskt debatteras i medierna? Är eko så bra som du trodde? Här bemöter våra experter olika påståenden kring ekologisk mat, kryddat med alla källor du kan behöva.

Barn äter ekologisk frukt.

Foto:

Ulrica Zwenger
Artikel

1. Bekämpningsmedel i maten finns i låga halter och är därför inget problem.

Falskt. 

Även om rester av bekämpningsmedel finns i låga halter i vår mat, så innebär det en risk och misstänks kunna skapa allvarliga problem. En del bekämpningsmedel klassas som cancerframkallande eller misstänks ha hormonstörande effekter. Dessa kan ge oönskade effekter även vid mycket låga halter. Hormonstörande ämnen misstänks bland annat leda till diabetes, fetma och bröstcancer enligt WHO, Världshälsoorganisationen. 

Läs rapporten från WHO >>

Alla hormonstörande effekter fångas inte heller upp i de tester som en bekämpningsmedelstillverkare måste göra innan ett medel godkänns. Ett annat problem med dessa tester är att de endast görs på enskilda substanser, trots att vi idag utsätts för flera oroande kemikalier samtidigt. Dessa riskerar att samverka och ge en högre effekt, en så kallad cocktaileffekt. 

När det gäller barn är riskerna också högre då barn inte är ”små vuxna”. Barn är känsligare, under utveckling och bryter ner vissa ämnen sämre. De har dessutom ofta en ensidig kost och utsätts för en högre exponering eftersom de äter och dricker mer än vuxna per kilo kroppsvikt. 

Forskning visar också flera allvarliga effekter och risker för både naturen och arbetare inom lantbruket: 

• Ökad risk för Parkinsons sjukdom hos lantbrukare >>

• Fosterskador hos barn vars mammor arbetat i danska växthus >>

• Exponering för bekämpningsmedel i arbetet under graviditet kan påverka barnets vikt >> 

• Bekämpningsmedlen dödar inte bara skadedjur på odlingar, utan påverkar även naturen runt om kring och minskar då skadedjurens naturliga fiender som är bra för att minska skadeangreppen >>

• Flera bekämpningsmedel är skadliga för bin och humlor >> 

2. Ekologisk mat är inte hälsosammare.  

Nja. 

Vi vet alltså att ekologiskt är mer hälsosamt för de som arbetar inom jordbruket. Men det är svårt att bevisa att ekologisk mat gynnar hälsan för den som äter maten. Sådana studier är omöjliga att göra då vi människor utsätts för problematiska kemikalier från flera källor samtidigt och effekter kan uppstå långt efter att vi exponerats för ämnena. När det gäller näringsinnehåll hittar man heller inga stora skillnader mellan eko och oeko. Här är dock fyra studier som är intressanta gällande just hälsa:  

• Ekologisk mjölk har högre innehåll av fleromättade fettsyror >>

• Ekologisk mat innehåller mer antioxidanter >>

• Lägre risk för fetma hos ekokonsumenter >>

• Höns som ätit ekologiskt foder blir friska snabbare efter en påfrestning på immunförsvaret >>

På senare tid har också Livsmedelsverket larmat om både oekologiska vindruvor och meloner med hälsoskadliga halter av bekämpningsmedel, som redan hade nått butikerna.   

Liknande larm dyker upp med jämna mellanrum, men de kan räknas som undantag - generellt är det absolut inte akut farligt att äta oekologisk frukt med rester av kemiska bekämpningsmedel. Men det är viktigt att försöka minska alla onödiga, farliga kemikalier som vi människor utsätts för. Att välja ekologisk mat är ett av flera sätt. 

I en rapport av Naturvårdsverket är det tydligt att storkonsumenter av citrus, kaffe, vindruvor, viss sorts spannmål och grönsaker har högre halter av bekämpningsmedel i sin urin. Dessa oekologiska produkter har vi flaggat för under lång tid, just för att de besprutas så hårt.  

Läs Naturvårdsverkets rapport >>

Det sprids också en myt om att oekologisk mat kan innehålla mer naturliga gifter, som mögelgifter. Det stämmer inte enligt Livsmedelsverket. Deras tester visar att det inte är någon skillnad på mängden mögelgifter i oekologiska och ekologiska produkter.

Läs om Livsmedelsverkets tester >>

3. Ekologisk odling är inte bättre för klimatet.

Sant. 

Generellt påverkar ekologiskt och oekologiskt jordbruk klimatet ungefär lika mycket, vilket vi bland annat påpekar i en av våra mest lästa artiklar. Dessvärre blandar ofta medier ihop klimat och miljö, vilket gör att debatten allt för ofta hamnar snett. Så låt oss förtydliga:

Ekojordbruket har en lång rad fördelar för miljön, naturen, djuren och människors hälsa. Men även om ekojordbruket inte använder konstgödsel, som är en stor klimatbov, så körs det ofta mer traktor. Det innebär att ekojordbruket ändå släpper ut en hel del koldioxid och förbrukar mycket energi i dagsläget, ett problem som är gemensamt med resten av jordbruket. 

Vill man äta klimatsmart handlar det om att äta mer mat från växtriket och att dra ned på både kött och mejeriprodukter. Den som alltså äter mycket från växtriket och mycket eko gör en dubbel samhällsinsats.

Värt att känna till är också att ekojordbruket ger oss bättre förutsättningar att klara av pågående klimatförändringar. Runt ekojordbruken finns nämligen fler djur och växter som ökar våra möjligheter att klara av till exempel översvämningar, torka och insektsangrepp. 

4. Ekologisk odling är sämre för miljön.

Falskt. 

Om vi tittar på Sverige så har Jordbruksverket kommit fram till att det ekologiska regelverket innebär; minskad spridning av kemikalier, ökat livsutrymme för vilda växter och djur samt ett bättre liv för lantbrukets djur.

Läs Jordbruksverkets rapport >>  

Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en rapport som visar att det ekologiska jordbruket bidrar mer till att uppnå riksdagens miljömål. 

Läs SLU:s rapport >>

Och när Sveriges lantbruksuniversitet analyserade nyttan med att stödja ekologisk produktion var de tydliga med att ”ekologisk produktion bidrar till att uppfylla en rad miljömål och en positiv utveckling av landsbygden.” Därför anser lantbruksuniversitetet att ”den ekologiska produktionen är en samhällsekonomisk resurs, vilket motiverar nya och högre ställda målsättningar för omfattningen av den, samt en miljöersättning för den miljö- och samhällsnytta som produktionen bidrar till.” 

Läs SLU:s analys av nyttan med eko >>

Det innebär att debattörernas argument om att ”statliga subventioner till ekoodling och beslut om offentlig upphandling bör vila på vetenskaplig grund” är ihåligt – stöd till den ekologiska produktionen vilar redan på vetenskaplig grund. Dessutom betalar samhället redan för flera miljökostnader orsakade av det oekologiska lantbruket, till exempel rening av dricksvattnet som annars kan innehålla bekämpningsmedel. 

Även globalt ger ekojordbruket viktiga miljöfördelar. Det visar världens hittills största tvärvetenskapliga utvärdering av det globala jordbruket, beställd av FN och Världsbanken. 

Läs FN-rapporten >>

5. Lösningen för jordbruket är konstgödsel (mineralgödselmedel). 

Falskt. 

För att ta det från början: växter behöver näring för att växa och frodas. Ett viktigt näringsämne är kväve. Trots att kväve är ett av de vanligaste kemiska ämnena på jordklotet, så finns det mycket lite kväve tillgängligt i marken som växterna kan ta till sig. I början av 1900-talet lyckades människan skapa kväve på ett industriellt sätt, genom att fixera kvävgas från luften med hjälp av fossilenergi. Konstgödsel var uppfunnet. Det verkade smart till en början, men idag skapar människan mer kväve än vad naturen gör. Det har rubbat hela det globala kvävekretsloppet och är grundorsaken till övergödningen av haven, och även en av de tunga faktorerna bakom klimatpåverkan, försurningen och ozonhålen. Minskning av konstgödsel är alltså en nyckel till att lösa flera stora miljöproblem. 

Enligt forskning måste jordbrukets tillförsel av kväve minska med hela 59 procent på global nivå. Annars riskeras planetens hälsa. Dessutom innebär konstgödselanvändningen dyra pengar för oss skattebetalare. I Europa kostar samhällskadorna från kvävegödslingen mellan 20 och 150 miljarder euro. Denna samhällskostnad är högre än vad lantbrukarna tjänar på kvävegödslingen i form av ökad skörd. 

Läs om samhällskostnaderna >> 

I den ekologiska produktionen är konstgödsel förbjudet. Istället krävs noggrann planering, där grödor varieras och baljväxter är viktiga för att tillföra näring till marken. Varken ekologiskt eller oekologiskt jordbruk har löst problemen med näring, men att inte använda konstgödning är ett steg på vägen. I framtiden måste jordbruket hushålla ännu mer med växtnäringen. 

6. Ekojordbruket minskar inte övergödningen av våra vatten.

Falskt. 

På Sveriges Lantbruksuniversitet är man tydlig: risken för läckage av kväve beror inte på vilken typ av gödsel man använder utan på den totala mängden samt gödslingstidpunkt. Den ekologiska produktionen har en lägre nivå av näringsämnen i marken, vilket ger lägre risk för de övergödande ämnena ska läcka till våra vatten. Slutsatsen blir därför att ekologisk produktion sannolikt minskar risken för övergödningen av hav och sjöar. 

Läs SLU:s rapport >>

7. Ekologisk odling ger hälften så mycket mat.

Falskt. 

Påståendet stämmer visserligen om man enbart väljer att titta på de grödor som har hög användning av kemikalier i Sverige. Enligt en studie i tidskriften Agricultural Systems ger en ekologisk odling i höginkomstländer i snitt 80 procent av den skörd som oekologiska odlingar ger. Alltså inte hälften så mycket mat.

Läs studien >>

Däremot ser det annorlunda ut i andra delar av världen. I de områden där mer mat behövs är det vanligt att skördarna till och med ökar med ekologiska metoder. Miljontals småbrukare i Afrika, Asien och Latinamerika har övergett kemikaliejordbruket och börjat satsa på ekologiskt istället. De lyckas odla ekologiskt i kruttorr mark, med hjälp av kompostering och snillrika bevattningssystem. Det ger ofta lika stora eller större skördar, bättre betalt och lägre utgifter.

Läs hur ekologisk odling bidrar till ökade skördar i Etiopien >>

8. Ekologisk odling bidrar till svält.

Falskt. 

Teoretiskt skulle den mat som produceras idag kunna räcka till alla. Idag lider över 800 miljoner människor av hunger. Men orsaken är inte brist på mat - på global nivå handlar problemen snarare om fattigdom, handelspolitik, infrastruktur, jämställdhet och demokrati.

Just denna fråga har 400 experter och forskare studerat på uppdrag av FN och Världsbanken. Deras slutsats är tydlig. Det handlar inte om att fortsätta i jordbrukets gamla hjulspår. Lösningen är istället att hitta nya produktionsformer som tar sin utgångspunkt i ekologiskt hållbara metoder. Det är odlingsmetoder som utgår från platsens förutsättningar och inte förutsätter användning av kemiska bekämpningsmedel eller konstgödning. Det är bland annat utifrån denna internationellt erkända och brett förankrade forskning som Naturskyddsföreningen driver frågan om ekologiskt i Sverige. 

Läs rapporten Jordbruket vid ett vägskäl >>

Globalt kan skördarna öka genom att helt enkelt sköta markerna bättre. Världens småbrukare försörjer redan runt halva världens befolkning. FN:s hungerexpert, Olivier De Schutter, menar att deras skördar kan dubbleras på tio år med ekologiskt hållbara metoder.  

Läs FN:s rapport >>

Dessutom används hela 70 procent av jordbruksmarken för att föda upp djur. Stora delar av den marken skulle istället kunna användas till odling av mat som människan kan äta, vilket skulle ge betydligt mer mat på samma yta.  Samtidigt slängs 30 procent av all mat som produceras. Vi skulle alltså behöva sprida kunskap om bättre odlingsmetoder, minska konsumtionen av animalieprodukter från djur som är uppfödda på spannmål och ta tillvara på maten på ett mycket mer effektivt sätt.

Läs vår rapport 100% ekologiskt >> 

Var och med och sprid kunskap.

För 24 kr/månad är du med och ger kritikerna svar på tal.