Vad har klimatförändringar med jämställdhet att göra?

Klimatet har väl inte med jämställdhet att göra? Jo, det har det faktiskt. Både i Sverige och i resten av världen. När klimatförändringarna förändrar levnadsbetingelserna slår det hårt mot både män och kvinnor. Allra hårdast slår klimatförändringarna mot kvinnor som lever i fattigdom.

Artikel

Om man tittar närmare på klimatförändringarna ser man att män och kvinnor bidrar olika mycket till utsläpp av växthusgaser genom olika konsumtionsmönster och livsstilsval. Män och kvinnor drabbas också olika hårt av klimatförändringar och har inte heller samma möjlighet till anpassningar. Dessutom drabbas de fattiga hårdast, och en stor majoritet av världens fattigaste är faktiskt kvinnor. Så trots att kvinnor bidrar mindre till klimatförändringar, så drabbas de oftast hårdare.

Varför är det här så viktigt? Jo, man har sett att länder med större jämlikhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar utveckling.  Jämställdhet är både en förutsättning för en demokratisk och hållbar utveckling, och så är det förstås ett mål i sig.

Kvinnor drabbas hårdare av klimatförändringar

Det är oftast kvinnorna som har till uppgift att hämta ved och vatten till familjens hushåll. När torkan kommer blir det svårare, och de måste gå längre och längre bort för att kunna hitta tillräckligt med vatten och ved, och kanske också stå i kö för att vänta på sin tur framför vattenkranen. Det tar mer tid och mer kraft i anspråk, ibland mycket mer. Så mycket att det påverkar flickors möjlighet att gå i skolan och få en utbildning. På så sätt cementeras ojämlikheten mellan könen. Enligt UN Women Watch så lägger kvinnor i utvecklingsländer 2-20 timmar eller mer i veckan på den mödosamma uppgiften att samla ved för att täcka hushållets behov.

Men i Sverige är det väl ingen skillnad?

Men i Sverige då, här är det väl ingen skillnad mellan könen kanske du tänker?  Jo, mäns och kvinnors livsstil, beteende och konsumtionsmönster ser olika ut och de ger också olika stor påverkan på miljön. Ta till exempel transporter. I Sverige släpper mäns privata transporter ut dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors transporter. Dessutom äter män mer kött än kvinnor, vilket också bidrar till växthuseffekten. Globalt står transporter för cirka 19 procent av den globala energianvändningen och köttproduktionen för cirka 18 procent.

Kvinnor som matproducenter

Kvinnor runt om i världen är väldigt viktiga matproducenter. Kvinnorna står för en stor del av jordbruksarbetet, och för 45-80 procent av matproduktionen i utvecklingsländer.  Kvinnorna är i större utsträckning än männen direkt beroende av naturresurser från skogen och jordbruket, medan männen oftare lönearbetar. När vädret blir torrare och regnen kommer allt mer oregelbundet och oförutsägbart drabbas alla, men kvinnorna drabbas hårdast.

Trots att kvinnorna dominerar som arbetskraft i jordbruket, äger de inte land i lika stor utsträckning som männen.  Det gör dem mer sårbara och begränsar deras möjligheter att anpassa sig till ett alltmer oförutsägbart klimat.

Kvinnor som viktiga väktare av biologisk mångfald

Kvinnor dominerar inom många sysslor, som insamlare av vilda växter, trädgårdsodlare och örtmedicinare. Sysslor som kräver specifik kunskap om naturen. Inte minst kvinnor från urfolk har viktig traditionell kunskap om djur och växter i sin närhet. Därför behöver kvinnor också spela en viktig roll som viktiga väktare av biologisk mångfald och värdefulla naturresurser, inte minst när hoten ökar på grund av klimatförändringar.

Kvinnor drabbas hårdare av extremväder

När män och kvinnor lever jämställda i samhället är det ingen skillnad i hur de drabbas av naturkatastrofer. Men när kvinnorna inte har samma sociala och ekonomiska rättigheter som män finns det många exempel på att dödligheten bland kvinnor är större i klimatkatastrofer och extremväder som orkaner och värmeböljor.

Det beror bland annat på att kvinnor har färre tillgångar som pengar och land som behövs för att starta om efter katastrofen. De har också sämre tillgång till information och nyhetskanaler som varnar om kommande katastrofer och är mindre rörlighet i samhället och dessutom mer begränsade av att ta hand om familjen. Många kvinnor riskerar sina egna liv för att hjälpa sina familjemedlemmar vid katastrofer.  Fattiga kvinnor och kvinnor i ojämlika samhällen drabbas hårdast.
Även i Europa finns exempel på att dödligheten i extrem hetta är betydligt högre för kvinnor.

Olika möjligheter att bestämma

Om man ser på mäns och kvinnors möjlighet att bestämma över resurser, ja, då finns det stora skillnader mellan könen. Mäns och kvinnors förmåga att anpassa sig till klimatförändringar är också olika.

Kvinnorna är sämre representerade i politiken och beslutsfattande sammanhang. Av världens parlamentariker är endast cirka 20 procent kvinnor. Störst andel kvinnor i parlamentet har faktiskt Rwanda, följt av Bolivia, Kuba, Seychellerna och på en femteplats Sverige.

Trots att den mesta energin i fattiga samhällen kommer från traditionella bränslen som kol och ved, som samlas in av kvinnor, ses energi ofta som en manlig angelägenhet. Det leder många gånger till att energipolitiken är ”gender blind”, den tar inte hänsyn till könen och missar därför viktiga faktorer som påverkar förmågan att anpassa sig till och begränsa klimatförändringar.

Kvinnor är en viktig del av lösningen

Klimatförändringarna är en enorm utmaning, men också en möjlighet att tänka om och hitta lösningar som bidrar till verkliga förändringar och jämlikare strukturer.

”Vi ser hur behovet av att anpassa sig till ett föränderligt klimat kan öppna upp möjligheter för lokalsamhällen att tänka kreativt om sin framtid. Det är en chans att föreställa sig en framtid som bygger på väldigt annorlunda relationer, och en chans att börja bygga den tillvaron.” Stephen Law, ledare för Naturskyddsföreningens samarbetsorganisation Environmental Monitoring Group (EMG) i Sydafrika

 

Energiutnyttjande i Ukraina

I Ukraina utnyttjas energin ineffektivt och hemmen är ofta kalla och utan varmvatten. Barn och kvinnor tillbringar mest tid hemma, och drabbas därför hårdast. Dessutom är det barn och kvinnors arbete att samla ved, något som tar mycket av deras tid i anspråk. Lösningar som solpaneler, ökad isolering och effektivare spisar gör att energin inte bara utnyttjas bättre utan stärker också kvinnornas ställning i samhället som experter och delaktiga i lösningen.

Vill du veta mer om kvinnor, jämlikhet och klimat? Läs UN Women Watch: Women, Gender Equality and Climate Change

Vill du veta mer om jämlikhet och klimat i Norden?