AP-fonderna har inte lyckats få fossila bolag att minska utsläppen
Trots klimatkrisen är våra pensionspengar investerade i några av världens största fossila bolag. AP-fonderna motiverar det med att de försöker påverka bolagen att bli mer hållbara. Men vår rapport visar att ytterst få av bolagen har satt utsläppsmål i linje med Parisavtalet.
Vårt klimat genomgår dramatiska förändringar som ett resultat av ökade växthusgasutsläpp – främst orsakade av förbränning av fossila bränslen. Redan idag är konsekvenserna för människor, samhällen och ekosystem runt om i världen allvarliga.
Trots det är våra statliga pensionsfonder investerade i flera av väldens största utsläppsbovar – till ett värde av flera miljarder kronor. I rapporten ”Våra fossila pensioner” har Naturskyddsföreningen granskat AP-fondernas innehav i bolag som utvinner, framställer eller baserar sin kraftproduktion på kol, olja och fossilgas.
Dessutom undersöker rapporten AP-fondernas strategi ”aktivt ägande” och om de lyckats med sin målsättning – att påverka fossila bolag att ställa om i enlighet med Parisavtalet.
AP-fonderna riskerar att bidra till lika mycket utsläpp som Sverige
Granskningen visar att AP-fonderna under 2020 har minskat sina innehav i fossila bolag. Störst framsteg har Första och Andra AP-fonden gjort genom att dra sig ur bolag som utvinner och framställer fossila bränslen.
Trots dessa framsteg är AP-fonderna tillsammans investerade i 66 av de 200 bolag i världen som äger störst fossila reserver, till ett värde av 15,7 miljarder kronor. Som delägare i bolagen kan AP-fonderna tillskrivas fossila reserver som kan orsaka enorma klimatutsläpp. Skulle de förbrännas motsvarar det lika stora utsläpp som hela Sverige släpper ut på ett år.
Aktivt ägande har inte nått målsättningen
AP-fondernas argument för att fortsätta investera i fossila bolag är att de genom aktivt ägande kan påverka bolagen att bli mer hållbara. Med aktivt ägande menar de att de röstar på bolagsstämmor och för dialog med bolagen de äger. På det sättet försöker AP-fonderna få bolagen att ställa om i linje med Parisavtalet.
Vår granskning visar att AP-fonderna till stor del har röstat på bolagsstämmor för att stärka bolagens klimatarbete. Däremot är det svårt att veta om AP-fonderna har använt sig av dialog med bolagen. Det finns nämligen väldigt liten insyn i den typen av processer.
Har då det aktiva ägandet gett något resultat? Om AP-fonderna har lyckats påverka bolagen i en hållbar riktning går inte att säga. Det är nämligen svårt att veta hur de fossila bolagen hade agerat utan påtryckningar från fonderna. Men rapporten visar att inte ett enda av de granskade bolagen som utvinner fossila bränslen har satt klimatmål i linje med Parisavtalet. Det tyder på att det finns små möjligheter att lyckas påverka bolag att ställa om när deras affärsmodell vilar på utvinning av fossila bränslen.
Det ser en aning bättre ut när det gäller de kraftbolag som har en verksamhet som idag till stor del är baserad på fossila bränslen. Av de bolag som granskats har två bolag satt utsläppsmål i linje med Parisavtalets 1,5-grandersmål. Hos kraftbolagen verkar det alltså finnas en viss omställningspotential – men bolagens och sektorns omställning måste påskyndas betydligt för att de ska kunna bli fossilfria inom en snar framtid.
Det svenska pensionssystemet måste gå i linje med Parisavtalet
Det krävs förändringar hos samtliga AP-fonder för att det allmänna pensionssystemet ska bli förenligt med Parisavtalet. Strategin med aktivt ägande har inte lyckats åstadkomma den nödvändiga klimatomställningen hos de bolag vi granskat. Därför bör fonderna överge strategin aktivt ägande när det kommer till fossila bolag.
Samtliga AP-fonder bör i stället:
- Avinvestera alla innehav i bolag vars verksamhet går ut på att utvinna och producera fossila bränslen.
- Skapa incitament till förändring hos de kraftbolag som har möjlighet att bli fossilfria. Detta genom att utesluta bolag vars omsättning till mer än 20 procent är baserad på fossila bränslen och som inte har antagit omställningsplaner för att bli fossilfria i enlighet med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Fonderna kan återinvestera i uteslutna bolag när de uppfyller båda kraven.
- Påskynda finansbranschens nödvändiga klimatomställning genom att avinvestera från och utesluta ohållbara bolag öppet. När det görs öppet bidrar det till en stigmatisering av investeringar i fossila verksamheter eftersom det finns en följa-John-tendens i branschen där fler och fler följer efter. Avinvesteringar och uteslutningar tenderar också att sprida sig till andra finansområden, till exempel krediter och finansiering. Det har en direkt effekt på fossila bolag då det blir dyrare och svårare för dem att finansiera sin verksamhet.
- Förbättra insynen i förvaltningen av de allmänna pensionsmedlen genom ökad transparens gällande ägardialog med övriga bolag i fondernas portföljer.