Allt du behöver veta om hormonstörande ämnen

Vissa kemikalier kan påverka hormonsystemet. De kallas därför hormonstörande ämnen. Dessa ämnen förekommer i flera vardagsvaror bland oss och misstänks vara en av anledningarna till ökningen av några av de vanligaste folksjukdomarna i vårt samhälle.

De flesta vet att våra hormonsystem styr flera av kroppens funktioner. Allt från ämnesomsättningen, tillväxten, stress- och belöningssystemen till fortplantningen regleras av hormoner.

Det färre vet är att det tyvärr finns flera olika industrikemikalier som när de kommer in i kroppen kan påverka våra hormonsystem. De kallas därför hormonstörande ämnen.

Så här fungerar hormonstörande ämnen:

Hormonstörande ämnen fungerar annorlunda än många andra miljögifter. Andra miljögifter blir giftigare ju mer man får i sig. Därför kan man bestämma gränsvärden för hur mycket av dem som man kan tillåta.

Men så är det inte för hormonstörande ämnen. Här kan låga halter av ämnen påverka kroppen, medan högre halter inte behöver göra det. Det går alltså inte att säkert säga när de blir farliga för oss. Därför vill vi få bort de industrikemikalier som anses vara hormonstörande ur våra konsumentprodukter.   

Det har hittats kopplingar mellan hormonstörande ämnen och bland annat diabetes typ 2, svårighet att få barn och, och hjärnans utveckling. De kanske allra värsta effekterna dessa ämnen kan ge är bröst-, testikel- och sköldkörtelcancer. Hormonstörande ämnen anses därför av många forskare vara en bidragande faktor till några av de vanligaste folksjukdomarna i vårt samhälle. Det gör dem även till ett samhällsekonomiskt problem.

Stört dyra störare

330 miljoner kronor per år i de nordiska länderna. Det är kostnaden för fyra sjukdomar kopplade till hormonstörande ämnen som påverkar den manliga fortplantningsförmågan, enligt Nordiska ministerrådet.

Tusen gånger så mycket, 300 miljarder kronor per år i EU. Det är kostnaden för nio olika negativa hälsoeffekter kopplade till hormonstörande ämnen, enligt hälsoorganisationen Health and Environment Alliance.

Och det är inte bara människor som påverkas, utan även djur och i förlängningen vårt ekosystem. 

Vi vet, det låter superläskigt. Men du står inte hjälplös. Det finns saker vi kan göra för att minska vår utsatthet för de hormonstörande ämnena. 

Det här kan du göra:

  • Ät ekologiskt. Du slipper då rester av hormonstörande kemiska bekämpningsmedel i din mat.
  • Skrota konserverna. De flesta konservburkar har en ytbehandling på insidan som innehåller det hormonstörande ämnet bisfenol A. När det går, välj kartongförpackningar istället!
  • Gamla mjuka plastleksaker ska inte ärvas utan slängas, då de kan innehålla ftalater. T.ex. gamla dockor, däck till leksaksbilar och plastdjur. Med gammal menar vi här före år 2007. Läs mer här.

Vad gör Naturskyddsföreningen?

Idag är hormonstörande ämnen inte reglerade alls. Vi jobbar aktivt för att få med hormonstörande ämnen i lagstiftningen, så att de kan börja förbjudas i konsumentprodukter.

Vi har fått till ett förbud mot bisfenol A i barnmatsförpackningar och nappflaskor. Vi har fått till förbud mot nonylfenoletoxilater och vårt Kemikalienätverk har fått till en kraftig minskning av triklosan - som tidigare var vanligt i tandkräm - i den svenska handeln.

Vi tycker att skadliga kemikalier ska bära sina miljökostnader. Därför är vi för en skatt på farliga kemikalier, som du kan läsa mer om här.

Vi tycker att försiktighetsprincipen, som finns med i EU:s kemikalielagstiftning och den svenska miljöbalken, ska efterföljas. Det betyder att bara ämnen som har visats vara ofarliga får användas. Tyvärr struntar man allt som oftast i den.

Hej då miljögifter!

Vill du också vara med och detoxa planeten? Var med och bidra till vårt arbete för en giftfri vardag.