Monstret i garderoben

Fast fashion är en affärsmodell som aldrig kan bli hållbar. Det visar Naturskyddsföreningens rapporter Notan för textilberget och Monstret i garderoben.

Så mycket kläder och textil slänger vi varje år.

Berg av kläder byggs på kommunernas återvinningscentraler och frivilligorganisationer dränks i billiga, osäljbara plagg. Dessutom går 32 000 ton kläder ut till andra delar av världen. Många av dessa plagg hamnar först i Litauen, Polen eller Tyskland. Därefter kan de ta långa vägar till olika sorteringsanläggningar runt om i världen. Till sist riskerar kläderna att hamna på soptippar i till exempel Benin, Ghana eller Indien.

...skulle det kosta klädföretagen per plagg att betala för klimatpåverkan och avfallshantering (övrig miljöpåverkan ej inräknad). Idag tar klädföretagen inte ansvar för miljökostnaden och hanteringen av deras avfall. Trots att många andra branscher har gjort det hur länge som helst (tänk pant och pappersåtervinning). Nu bekostas hanteringen av textilavfall i stället av kommunala skattepengar och ideella organisationer – inte av de företag som sätter klädberget på marknaden.

Vi kan köpa max 5 nyproducerade plagg per person och år

Detta är beräknat på utsläppstaket per person för att kunna nå 1,5-gradersmålet för klimatet. Naturskyddsföreningen utmanar svenskar att anta utmaningen Max 5. Läs mer om utmaningen.

Idag köper svenskar i genomsnitt

25
nyproducerade plagg per person och år!
1%

av alla våra kläder återvinns till nya kläder. Klädindustrin är långt ifrån en sluten cirkel där råvarorna kan användas om och om igen. Tvärtom rör det sig oftast om kortsiktig förbrukning.

1,5miljarder
Så mycket pengar hade funnits för att utveckla bättre materialåtervinning om Sverige bara hade infört en avfallsavgift för textil för fem år sen. Men tyvärr har politiken och klädbranschen bromsat reglerna för klädhysterin.

Klädindustrin har en av de mest miljöpåverkande leverantörskedjorna i världen

Klädindustrin hamnar så högt som på tredje plats i världen, efter livsmedel och konstruktion. Från produktion till butik kan ett plagg transporteras mellan fyra världsdelar. Trots den omfattande logistiken och alla transporter, så är det själva produktionen som skapar den största delen av klimatutsläppen..

Kartan visar hur resan kan se ut för ett par jeans.

60 % av alla våra kläder är tillverkade av olja

Polyester, nylon och akryl är syntetiska material som tillverkas av olja. För en polyesterklänning som väger 300 gram går det åt motsvarande tre liter olja när den ska produceras och transporteras. Olja används ju inte bara för att framställa själva materialet i  ett plagg, utan olja och kol används även som energikälla i många av produktionsstegen, som färgningen.

PET-kläder?!
När du köper nya plagg i återvunnet material är det oftast gjort på plast från gamla PET-flaskor, inte återvunna textilier. Men PET-flaskor ingår redan i ett annat cirkulärt system och borde inte blandas in i kläder. Nu tas flaskorna från ett system där de kan användas om och om igen, för att bli ett klädesplagg som inte går att återvinna.

ladda ner rapporten

Monstret i garderoben

Vill du läsa mer om klädindustrin? Du hittar hela hela rapporten Monstret i garderoben här!

Utmana dig själv

Köphetsen är dålig för både dig och planeten. Var med och ta tillbaka makten över garderoben. Köp max 5 nyproducerade plagg på ett år.