Striden om slutförvaret

 Hösten 2017 skedde miljödomstolsförhandlingen om slutförvaret av kärnavfall i Sverige. Målet var ett av de största miljömålen i Sveriges historia. Nu ligger frågan på regeringens bord för avgörande. Turerna kring slutförvaret har varit långa och många – här reder vi ut vad det egentligen handlar om. 

Domstolsförhandlingen om slutförvaret av kärnavfallet var en del av en flera år lång process. I Sverige har diskussionen om slutförvar av det radioaktiva avfallet egentligen pågått ända sedan den första forskningsreaktorn startades på 1950-talet. De senaste fyrtio åren har Svensk Kärnbränslehantering, SKB, undersökt hur avfallet från de svenska kärnkraftverken ska förvaras. I väntan på ett slutförvar ligger avfallet i bassänger i ett slags mellanlager i Oskarshamn. 

12 000 ton avfall 

I samband med att SKB år 2011 ansökte om tillstånd för att bygga ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle i Forsmark fick frågan ännu mer uppmärksamhet. Deras ansökan handlar om att använda sig av den så kallade KBS3-metoden, en metod som går ut på att placera avfallet i kapslar tillverkade av koppar, gräva ner dem i urberget och fylla hålen med bentonitlera. Sammanlagt handlar det om 12 000 ton avfall, som ska lagras i tusentals år.

Ärendet har prövats parallellt enligt två olika lagstiftningar – kärntekniklagen och miljöbalken. Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort prövningen enligt kärntekniklagen, och mark- och miljödomstolen har prövat ärendet enligt miljöbalken.  

Processen i miljödomstolen var öppen för miljöorganisationer, forskare, närboende, med flera, som tilläts framföra sina synpunkter på ansökan. Domstolsförhandlingen pågick under fem veckor under hösten 2017.  

Vill stoppa metoden 

Naturskyddsföreningen har deltagit i miljöprövningen av ansökan tillsammans med Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG. Både MKG och Naturskyddsföreningen motsätter sig idén om att använda KBS3-metoden då det saknas vetenskapligt underlag för att styrka att metoden är säker.  

Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen lämnade den 23 januari 2018 över varsitt yttrande till regeringen. Domstolen gav Naturskyddsföreningen och MKG rätt på en viktig punkt – nämligen att SKB inte lyckats visa att kopparkapslarna kommer att kunna hålla tillräckligt länge, på grund av kopparkorrosion och andra nedbrytande processer. 

 I juni samma år gav regeringen SKB möjlighet att komplettera sin ansökan. En sådan komplettering lämnades av SKB i april 2019. Denna innehåller bland annat mer underlag om kopparkapslarnas hållfasthet. SKB:s komplettering har sedan remissbehandlats och SKB har därefter fått yttra sig över remissvaren. Därefter kungjorde regeringen kompletteringen för att ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. 

Nu är det upp till regeringen att ta slutgiltig ställning i ärendet. Men regeringen inväntar för närvarande Strålskyddsmyndighetens granskning och utvärdering av långtidsförsök kring korrosion av kopparkapslarna, det s k LOT-försöket – som kan avgöra den vetenskapliga tvisten ifall koppar är ett lämpligt kapselmaterial i det planerade kärnbränsleförvaret eller inte. 

Läs mer om slutförvaret av kärnbränsle hos MKG

Läs debattartikel från SvD om varför kopparkapslarna inte håller måttet.

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Bli först att gilla!