De rödgröna kan enas om klimatet – här är 7 punkter

När de rödgröna partierna träffas för att bilda sig en gemensam uppfattning om läget för Sverige, kan klimatomställningen spela en viktig roll. Tidigare komplicerade regeringsbyggen visar att tydlig samsyn inom något område är avgörande för att komma vidare, och denna samsyn finns i hög grad på klimatområdet.

Greenpeace valguide ger de rödgröna partierna mellan 12 och 28 poäng av 30 möjliga, mot en enda poäng var för Tidöpartierna. Naturskyddsföreningen finner samsyn mellan alla fyra rödgröna partier i 12 av 22 miljö- och klimatfrågor, medan alla Tidöpartierna endast ställer sig bakom ett enda förslag. 2030-sekretariatets valguide visar närmast fullständig rödgrön samsyn om transportsektorns omställning och det kan finnas samsyn gentemot WWFs klimatkrav inför riksdagsvalet. 

Utifrån detta, och med inställningen att Sverige tjänar på att skyndsamt få en regering på plats, ser vi att de rödgröna bör kunna enas om de klimatmässiga förutsättningarna i sju punkter:

1. Klimatmålen gäller och ska nås.

Det har spritts förvirring om de svenska klimatmålens giltighet, trots att de antagits med bred riksdagsmajoritet och bara upphör att gälla om riksdagen beslutar det. Till år 2030 ska klimatpåverkan i icke-handlande sektor minska 63 procent, till 2040 75 procent och till 2045 85 procent, jämfört med 1990. Därtill ska utsläppen från inrikes transporter minska minst 70 procent 2010–2030. Målen saknar inbördes rangordning – det finns ingen täckning för förra regeringens betoning av det mest avlägsna målet. Tvärtom slår forskningen fast att tidiga utsläppsminskningar har störst betydelse eftersom koldioxiden ackumuleras i atmosfären. Målen kompletterar EU:s klimatkrav på Sverige,

2. Utsläppsminskningarna behöver skjuta fart.

Alltsedan 1990-talet har Sveriges klimatpåverkan minskat varje mandatperiod, i snitt med en miljon ton om året. Men Naturvårdsverket visar att Sveriges klimatpåverkan år 2026 i princip är den samma som år 2022 – om Sverige hade fortsatt att minska sina klimatpåverkande utsläpp i samma takt som tidigare hade 10 miljoner ton koldioxid inte släppts ut.

Naturvårdsverket slår fast att ”dagens styrmedel inte räcker för att nå de svenska nationella klimatmålen. Sverige bedöms inte heller uppfylla sina EU-åtaganden” och EU-kommissionen anger att ”utan förändrade policies, kommer Sverige att missa sina utsläppsmål för 2030.”

3. Styrmedel behöver styra rätt.

Den gångna mandatperioden har Sverige ensidigt fokuserat på att sänka skatterna på fossila drivmedel, så att vi fått bland Europas absolut lägsta bensinpriser. Styrmedelsutredningen konstaterar att det försvårar omställningen, särskilt som vi också har en av Europas högsta skatter på el och har avskaffat den allmänna elbilspremien. Det har lett till en avstannad omställning av transportsektorn, vars klimatpåverkan i fjol var 16 procent högre än när regeringen tillträdde. Det har också varit dyrt: Sänkt skatt på det fossila kostar över 65 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter och innebär stor risk för dryga EU-böter när vi inte klarar 2030-klimatkraven.

4. Investeringar i förnybart och effektivisering behöver ny fart.

Tidöregeringens starka fokus på ny kärnkraft saknar helt relevans för klimatmålen i närtid och har lagt en våt filt över investeringar i andra energislag som snabbare kan etableras, med nästan helt avstannad utbyggnad av sol och vind. Kommunala veton har fått skulden, men regeringens avslag till 12 stora havsbaserade vindkraftsparker har större betydelse. Det snabbaste sättet att få tillgång till mer energi är att effektivisera, och därför är det särskilt allvarligt att det tidigare målet om halverad energiåtgång per krona till 2030 nu är ersatt med ett kvalitativt mål som inte går att mäta.

5. Näringslivet saknar nationell stimulans för omställning.

De senaste åren har näringslivets omställning försvårats, då de som erbjuder fossilfria lösningar drabbats av mångmiljardsatsningarna på fossila drivmedel och de som erbjuder energieffektiviseringar eller egenproducerad el tar stryk av plötsliga återbäringar på elräkningen. Otydligt eller begränsat stöd från regeringen har lett till att investeringar i fossilfritt stål och cement skjuts på framtiden medan tillverkare av alltifrån elektrobränslen och batterier till elmotorcyklar och elflyg gått i konkurs eller lämnat landet. Förutom en onödigt hög klimatpåverkan, är resultatet förlorade arbetstillfällen och exportmiljarder.

6. Klimatanpassningen haltar.

De senaste åren har vi även i Sverige tvingats uppleva drastiska effekter av klimatförändringarna, med ras och skred, bränder och torka. Men trots att Nationella expertrådet för klimatanpassning slog fast att anslagen behövde öka och styrningen förstärkas, minskade anslagen så drastiskt att länsstyrelsernas arbete med att kartlägga risker i praktiken lagts ned. Regeringen hänvisade länge till utredningen ”Bättre förutsättningar för klimatanpassning” men eftersom den inte fick föreslå några utgifter, blev det en papperstiger.

7. Folkligt engagemang behövs.

Klimat var viktigaste valfrågan för C:s väljare, näst viktigast för MP:s (efter miljö), och topp-fem för S:s och V:s. Engagemanget märks också i bland annat rekordstora klimatmarscher, och ger politiken ett starkt mandat att agera. Men medborgarens rätt att informera sig har försvårats av regeringsrepresentanter som ifrågasatt objektiv information från myndigheter och vetenskapliga råd, av minskade anslag för miljöorganisationer och av ogrundade påståenden om att det knappast spelar någon roll vad vi gör för att minska utsläppen. 

Sverige behöver en nystart. Vi toppade tidigare internationella klimatrankningar som Climate Change Performance Index (CCPI), men har senaste mandatperioden rasat till 13:e plats. Klimatpolitiska Rådet konstaterar att ”utvecklingen under mandatperioden har gått åt fel håll”. Det är dags för en klimatmässig nystart och vi hoppas att de rödgröna partierna kan leverera den.

Beatrice Rindevall
Ordförande, Naturskyddsföreningen

Frida Bengtsson
Sverigechef, Greenpeace Sverige

Gustaf Lind
Generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF Sverige

Mattias Goldmann
Vd, 2030-sekretariatet