5 fakta du inte visste om sopor och återvinning

Avfall och sopor – alla har dem, men ingen pratar om dem. Vi visar gärna upp våra shoppingfynd, men konsumtionens baksida – våra sopor – är vi inte lika stolta över. Ändå är sopor och återvinning en ofrånkomlig del av våra liv, som vi behöver få koll på för att leva hållbart och rädda klimatet. Lär dig mer våra växande sopberg och vad vi kan göra åt dem.

Det är dags att se på sopor och avfall på ett nytt sätt. Vårt gamla sätt att producera, konsumera, använda och slänga saker fungerar inte. Vi behöver ta hand om jordens resurser på ett effektivare sätt, annars räcker de inte till en ständigt växande världsbefolkning. Det är dags för en cirkulär ekonomi! 

I en cirkulär ekonomi går nästan inget till spillo. Produkter håller länge, vi reparerar, lagar och återanvänder dem, och när de måste kastas går de till återvinning och materialen används på nytt så mycket som möjligt. Mängden avfall minskar. Alla stadier, både konsumtion och vad som händer efter konsumtion är viktiga i en cirkulär ekonomi. 

Här är  fem starka argument för att kasta slit- och slängsamhället i soptunnan

  1. Världen är ungefär 9 procent cirkulär. Det betyder att nio procent av de råvaror som mineraler, metaller och biomassa som används inom världsekonomin återvinns varje år. För en hållbar värld och för att vi ska kunna nå klimatmålen behöver mer återvinnas. 
  2. Mängden sopor i världen förväntas nästan fördubblas till år 2050. Den största ökningen kommer att ske i växande ekonomier. 
  3. År 2016 producerades i genomsnitt 0,74 kg avfall (kommunalt och industriellt) för varje person på jorden varje dag. Det innebär att det totalt producerades 2 miljarder ton avfall. 
  4. Avfallet är ojämnt fördelat över världen. Europa och Centralasien har till exempel mer än dubbelt så mycket avfall per person som Afrika söder om Sahara. I Europa och Centralasien producerades 392 kg sopor per person år 2016, medan Afrika söder om Sahara producerade 174 kg sopor per person. 
  5. Hur går det då för Sverige? Jo, Sverige rankar nummer 14 av 28 länder i Europa i en undersökning från 2018 av hur cirkulära våra ekonomier är, det vill säga hur väl vi återanvänder, återvinner och drar ner på avfallet. Vi i Sverige är bra på kommunal återvinning, men vi har en stor mängd avfall, och det drar ner oss i jämförelse med andra europeiska länder. Speciellt den stora mängden matavfall i Sverige är problematisk. 

Men vad innehåller prylarna egentligen? Det behöver vi ha koll på för att kunna återvinna materialet på ett säkert sätt när en pryl har nått slutet på sin livslängd. Idag är det mycket svårt att få information om vad som ingår i produkterna från tillverkningen, till exempel om det finns giftiga ämnen som man behöver ta hänsyn till, och då försvåras återvinningen. Därför vill Naturskyddsföreningen:

  • Att åtminstone de farligaste ämnena (Substances of Very High Concern) ska fasas ut i material som tillåts i den cirkulära ekonomin inom EU. 
  • Att EU ska jobba mycket hårdare för att samma regler för tillverkning och deklaration av innehåll ska gälla över hela världen. Åtminstone de farligaste ämnen (Substances of Very High Concern) bör deklareras i alla länder, för att sedan fasas ut så snabb som möjligt för miljön och konsumenternas skull. Gemensamma regler för hela världen gör det säkrare för konsumenterna och skapar en jämn spelplan för företagen. 

Globala målet 12: Hållbar konsumtion och produktion 

Det Globala målet nr 12 handlar om hållbar konsumtion och produktion. Bland annat ska vi halvera matsvinnet i världen och markant minska mängden avfall. 

Läs mer om Globala målen 

Ge en gåva för natur och miljö

Med din gåva kan vi fortsätta kämpa för en hållbar framtid på en frisk och levande planet.

Ge en gåva
Gillas av 1