Hur fungerar handeln med utsläppsrätter?
EU:s system för handel med utsläppsrätter syftar till att minska utsläppen av växthusgaser från industrier och kraftverk. Men hur fungerar handeln egentligen? Och finns det några problem med systemet? Vi reder ut!
Sedan 2005 har EU ett system för handel med utsläppsrätter – ETS (European Union Emissions Trading Scheme). Systemet är framtaget för att minska utsläppen av växthusgaser från industrier och kraftverk. I handelssystemet ingår drygt 10 500 industri- och kraftanläggningar, som tillsammans står för ungefär 40 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp.
Tak för utsläpp inom EU
Handelssystemet bygger på att ett tak sätts för hur mycket företagen inom EU får släppa ut totalt. För 2021 har till exempel EU bestämt att max 1,5 miljarder ton koldioxid får släppas ut för att klimatmålen ska kunna nås.
Mängden utsläpp delas sedan upp mellan företagen som ingår i systemet, genom så kallade utsläppsrätter. Varje utsläppsrätt ger rätten att släppa ut ett ton koldioxid eller motsvarande mängd av vissa andra växthusgaser. Företagen kan få utsläppsrätter antingen genom gratis tilldelning eller genom att köpa dem på en auktion. Taket sänks successivt för att på så vis minska utsläppen.
Ska få företag investera i energisnål teknik
Företag som använder färre utsläppsrätter än det blivit tilldelat kan antingen spara eller sälja vidare överskottet till andra företag. Företag som istället behöver använda mer än det blivit tilldelat måste köpa sig extra utsläppsrätter – alternativt så kan företaget välja att investera i teknik som minskar utsläppen. Målet är att det ska vara så pass dyrt att köpa utsläppsrätter att företagen hellre väljer att investera i energisnålare teknik och ställer om.
Ända sedan starten av utsläppshandeln har problemet varit att det funnits för mycket gratis utsläppsrätter i systemet och att priset på utsläppsrätter varit för lågt. Det har gjort att omställningen gått för långsamt och att utsläppen inte minskat tillräckligt snabbt.
Kolkraften har minskat – men inte industrins utsläpp
Sedan systemet infördes 2005 har utsläppen av koldioxid minskat med 30 procent – men det har nästan uteslutande skett inom kraftsektorn. Handeln med utsläppsrätter gör helt enkelt att utsläppen minskar där det är mest kostnadseffektivt att minska. Det har hittills skett inom kolkraften eftersom det där finns fossilfria alternativ. Kolkraft går att ersätta med till exempel sol och vind. Industrin har svårare att ersätta exempelvis stålproduktion med fossilfria alternativ.
Utsläppen från den tunga industrin har under samma tidsperiod legat i princip stilla. En avgörande förklaring till det är att raffinaderier, cement- och stålindustri har tilldelats gratis utsläppsrätter, eftersom EU velat undvika att de skulle kunna konkurreras ut av aktörer utanför unionen.
Naturskyddsföreningen anser att den här “utsläppsrabatten” är ohållbar, särskilt nu när EU har skärpt sitt klimatmål till 2030. Industrin måste nu snabbt börja minska sina utsläpp kraftigt om vi ska ha en chans att nå det nya, tuffare klimatmålet.
Skärpning för att möta EU:s nya klimatmål till 2030
EU tog i början av 2021 beslut om att höja sina klimatambitioner och minska utsläppen med minst 55 procent till 2030. Om det ska bli verklighet måste klimatpolitiken för alla sektorer, även utsläppshandeln, reformeras. Utsläppshandeln måste skärpas och priset för att släppa ut koldioxid öka om EU:s nya klimatmål ska kunna nås och överträffas. EU:s mål är en förutsättning för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Vad måste då göras för att det nya klimatmålet ska kunna nås? Här är Naturskyddsföreningens förslag för en skarpare utsläppshandel:
- Avskaffa all gratis tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar så snart som möjligt. Full auktionering måste tillämpas för att marknaden ska fungera och principen att förorenaren betalar ska gälla.
- Sänk taket för antalet utsläppsrätter i systemet. Den tillåtna mängden koldioxid som får släppas ut varje år måste minska med minst 6 procent varje år, i stället för dagens 2,2 procent.
- Vidta åtgärder så att priserna på utsläppsrätter inte sjunker tillbaka till lägre nivåer i framtiden. Det kan göras till exempel genom ett prisgolv som garanterar en lägsta prisnivå för utsläppsrätter inom EU.
- Avskaffa gratistilldelningen av utsläppsrätter även till flyget. Flygets höghöjdseffekter måste också börja räknas in. Utsläppshandeln bör även utvidgas till att omfatta flygresor till och från EU, inte bara inom unionen.
- Inkludera sjöfarten i utsläppshandeln. Sjöfarten orsakar stora utsläpp som är helt oreglerade i dag. Precis som för flyget behöver all sjöfart inom samt till och från EU omfattas. Inte heller sjöfarten bör få utsläppsrätter gratis.
