Konsumtionsbaserade utsläpp – de hittills dolda utsläppen

En stor del av våra utsläpp av växthusgaser täcks inte av dagens klimatpolitik. Det handlar om utsläpp som orsakas av vår konsumtion och våra utrikesresor – de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. 

Sverige framställs ofta som ett föregångsland när det kommer till utsläppsminskningar. Den bilden är dock inte helt sann. Faktum är att de utsläpp av växthusgaser som vår konsumtion orsakar knappt har minskat alls. Tvärtom har utsläppen från våra flygresor utomlands och från vår livsmedelskonsumtion gått upp kraftigt de senaste åren. 

Dessa utsläpp, så kallade konsumtionsbaserade utsläpp, är nästan dubbelt så stora som de utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Trots det omfattas de konsumtionsbaserade utsläppen knappt alls av dagens klimatpolitik, och det finns inget mål för att minska dem. Men det är äntligen på väg att ändras! 

De nationella utsläppen av växthusgaser har minskat med omkring 35 procent sedan år 1990. Under samma period har däremot de utsläpp som Sveriges import och utlandsresor orsakar i andra länder legat ganska stilla på en mycket hög nivå. Det här visar siffror från Naturvårdsverket och SCB. 

Diagram över konsumtionsbaserade utsläpp 2008-2019. Källa: Naturvårdsverket

Får konsumtionsbaserade utsläpp äntligen en plats i politiken? 

De konsumtionsbaserade utsläpp som Sverige orsakar utgör omkring 90 miljoner ton växthusgaser, mätt i koldioxidekvivalenter, per år. Två tredjedelar av dessa utsläpp sker i andra länder. Det här kan jämföras med de svenska nationella utsläppen som täcks av klimatpolitiken i dag och som ligger på omkring 52 miljoner ton om året. I den siffran ingår även utsläpp som orsakas av svensk export.  

Ingen vinner på siffertrixande 

De konsumtionsbaserade utsläppen är med andra ord betydligt mer omfattande än de nationella utsläppen. Att dagens klimatmål trots det endast behandlar de utsläpp som sker inom Sveriges gränser medför flera svårigheter. Några av de största problemen är: 

  • En skev bild av verkligheten: Att bara räkna med de utsläpp som sker inom Sveriges gränser leder till skruvade siffror – uppgifter som i sin tur kan medföra en felaktig bild av verkligheten och ett för snävt klimatpolitiskt fokus. Med klimatmålens nuvarande form ser det till exempel ut som att vi lyckas bättre med utsläppsminskningarna om vi ökar vår livsmedelsimport än om vi äter mat producerad i Sverige, eftersom utsläppen utanför Sverige inte ingår i mätningarna. Samma problematik gäller för våra resor – just nu får vi bättre utsläppsstatistik om vi flyger till New York än om vi väljer att resa med buss i Sverige. 
  • Utsläpp ingen låtsas om: Just nu räknas inte utsläppen från internationell flyg- och sjöfart in i något lands klimatstatistik. Räknar man samman alla länders flyg- och sjöfartsutsläpp blir det 45 gånger mer än Sveriges nationella utsläpp. Vill man visa olika sektorers verkliga klimatpåverkan går det alltså inte att blunda för de konsumtionsbaserade utsläppen. 
  • Bryter mot politiska mål: Hela riksdagen står bakom att vi inte ska lämna över miljöproblem till nästa generation eller till andra länder – det så kallade generationsmålet. Att inte ha något mål för att minska konsumtionsutsläppen är alltså inte bara osmart, utan det strider också mot mål som politikerna redan är eniga om. 
  • Dimridåer: Att inte räkna med de konsumtionsbaserade utsläppen försvårar möjligheterna att sätta in rimliga politiska åtgärder. Det gör det också svårt för medborgare att göra egna aktiva val för att minska sina utsläpp. För hur ska vi kunna se hur utsläppen kan minska på riktigt om vi bortser från merparten av de nära hundra miljoner ton utsläpp som vår egen konsumtion orsakar? 

Sätt ett kompletterande klimatmål!  

När det gäller de nationella utsläppen har vi lyckats uppnå en minskning. Det är bra! Det är också viktigt att behålla och skärpa de nuvarande nationella klimatmålen. Men det är på tiden att också våra konsumtionsbaserade utsläpp minskar. Det första steget är att sätta ett mål för att även de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska. 

I april 2022 föreslog Miljömålsberedningen att komplettera Sveriges klimatpolitiska ramverk med ett mål om nettonollutsläpp från konsumtion senast år 2045. Med det ser Sverige ut att bli först i världen med en sådan målsättning. Det betyder att de utsläpp som Sverige orsakar utomlands ska inkluderas i våra klimatmål.

Säger riksdagen ja till ett sådant mål skulle det vara ett historiskt besked – och innebära att vi i Sverige tar ansvar för hela vår klimatpåverkan. Naturskyddsföreningen tycker att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp borde nå nära noll senast år 2040, för att ta ett rättvist ansvar globalt, under Parisavtalet.

Ge en gåva till klimatet

Vi kan fortfarande bromsa klimatförändringarna! Bidra till arbetet för att skapa en tuffare klimatpolitik och för att visa vägen mot hållbar förnybar energi.

Ge en gåva
Gillas av 3