Rädda skogens alla värden!

Värdefull skog kalhuggs, skogens biologiska mångfald urholkas och balansen som är grunden för de ekosystemtjänster vi är beroende av rubbas. På många håll blir det allt svårare att ta sig ut i naturen. Vi behöver vi en ny skogspolitik och ett långsiktigt hållbart skogsbruk. 

Naturen är mycket viktigare för oss människor än vad många, kanske de flesta, har en aning om. Den ger oss en rad ekosystemtjänster, det vill säga de produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till vårt välbefinnande och som är omistliga för samhället. Det handlar om vanliga produkter som spannmål och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Men genom att se och värdera ekosystemtjänster kan vi påverka vår framtida välfärd och livskvalitet, både kort- och långsiktigt. 
 

Vi måste värna våra ekosystem 

Vi människor påverkar naturens ekosystem radikalt, ibland positivt men dessvärre mest negativt för den biologiska mångfald som är en förutsättning för fortsatta leveranser av ekosystemtjänster. Ett intensivt nyttjande av vissa tjänster som träråvara har bidragit till en ökad välfärd, men utvecklingen har ofta skett på bekostnad av andra tjänster. Tidigare beslut och prioriteringar har förändrat ekosystemen så att deras långsiktiga förmåga att leverera olika ekosystemtjänster har påverkats negativt, liksom deras förmåga att motstå störningar bland annat från klimatförändringar. 
 

Naturvård för skogens alla värden  

Samhällets och individens beroende av ekosystemtjänster gör förstås att de är mycket värdefulla. Därför talas det ofta om skogens värden: de biologiska, sociala och kulturhistoriska samt ekonomiska värdena. För att säkerställa att vi fortsättningsvis kan nyttja skogen behöver vi värna alla dessa värden. Ett hållbart nyttjande förutsätter dock att de biologiska värdena sätter gränserna för vad som är miljömässigt och ekologiskt hållbart och att allt nyttjande sker inom dessa gränser. Att bedriva naturvård handlar om att värna naturens biologiska, sociala och kulturella värden. Dagens skogslagstiftning är otydlig på hur man tar hänsyn till alla dessa värden, och trots att det står att målen om produktion och miljö ska vara jämställda, så är det värdet för produktion av råvara som väger tyngst i praktiken. 
 

Skogens biologiska värden – mer än lingon, blåbär och kantareller 

Att bevara skogens arter är grunden för en väl fungerande natur som ger oss människor en lång rad varor och tjänster. Ekosystemtjänsterna är en följd av ett fungerande samspel mellan ekosystemens arter och den icke levande delen av miljön. Ett ekosystem som är rimligt intakt med bevarad biologisk mångfald har också en större motståndskraft och återhämtningsförmåga än ett utarmat system, och står därför emot till exempel klimatförändringar bättre. 

Med skogens sociala värden avses ”de värden som skapas av människans upplevelser av skogen”. Det handlar om skogens betydelse för bland annat hälsa, välbefinnande och en god livsmiljö, friluftsliv och turism, pedagogik och kunskap om skog och miljö, lek och sociala relationer, intellektuell och andlig inspiration samt identitet och kulturarv. Även här kommer den biologiska mångfalden in med sitt stora estetiska värde för många människor – skönhetsupplevelser eller upplevelser av stillhet och tystnad.   

Bland skogens ekonomiska värden hittar vi energiråvara och virkesråvara för massa, papper och träprodukter. Men även matresursen där vilt, bär och fisk ingår. Många uppskattar till exempel att ge sig ut på jakt efter blåbär, lingon och kantareller. Skogen ger också råvaror till hantverk och är en betydande ekonomisk tillgång för den ökande upplevelse- och turismnäringen. Även renskötseln är beroende av skogen för sin verksamhet.  Pollinering, som har ett tydligt ekonomiskt värde, glöms gärna bort i kalkylerna över skogens värden trots att många pollinatörer är knutna till skogarna.  

Dags att tänka om när det gäller skogsbruk 

Det skogsbruk vi har i Sverige idag, med kalhyggen som helt dominerande metod, är den utan jämförelse största orsaken till krisen för skogens mångfald. Det har bidragit till brist på livsmiljöer för hundratals arter och skapat ett hyggeslandskap med ensidiga planteringar – stora områden som utarmats på viktiga biologiska, kulturella och sociala värden. 

Skogspolitiken som lades fast 1993 föreskriver att miljö- och produktionsmålen ska vara jämställda. I verkligheten har dock produktionsintresset sedan länge haft företräde, och vi når inte målen om att bevara biologisk mångfald knuten till skogen. Inte heller når vi målen om människors tillgång till skog för bland annat friluftsliv och rekreation. 

Vi vill blåsa nytt liv i debatten om den svenska skogen. Det är dags för beslutsfattarna att på nytt ställa frågorna: Hur ska skogen användas? Vad ska den användas till? Hur ska besluten fattas? Vem ska ha inflytande? I en tid då anspråken på skogen ökar samtidigt som förlusten av skogens värden för biologisk, social och kulturell mångfald fortsätter måste vi tänka om. 

Vi kämpar för skogen landet runt 

Naturskyddsföreningen har kämpat för skogen i mer än hundra år. Genom våra kretsar och länsförbund har vi aktiva medlemmar med lokal förankring i hela landet. Genom att hålla koll vad som händer i skogen och genom utflykter och inventeringar kartlägger vi och lyfter fram värdefulla skogar och hoten mot dem. Blir situationen akut och skogen hotas av avverkningar eller annan exploatering slår vi larm.  

Genom utbildning av lärare i hur de kan använda skogen i skolundervisningen, arbetar vi för framtida generationers kunskap och engagemang. Vi arbetar för att kommuner och andra markägare ska spara skogar som ligger i och intill tätorter, skolor och förskolor. De har stor betydelse för att både barn och vuxna ska må bra. 

Hjälp oss skydda skogen!

Stöd arbetet för våra naturskogar och en skogspolitik som tar hänsyn till skogens alla värden.

Ge en gåva
Gillas av 1