Så blev resultatet för ”Fit For 55”

Med en vecka kvar till jul blev den sista stora klimatdelen i EU:s omställningspaket Fit for 55 klart. Sist ut var EU:s system för utsläppshandel, kallat ETS. Resultatet är till stor del en besvikelse.

Vad är ”Fit For 55”? 

Fit for 55 är en samling förslag för att se över och uppdatera EU-lagstiningen och införa nya initiativ så att EU:s politik följer de klimatmål som EU:s institutioner enats om. På svenska har det ett lite mindre skojigt namn, 55%-paketet, och det paketet består av ett ramverk för att uppnå EU:s klimatmål. Målet är att det ska bli en rättslig skyldighet att minska EU:s utsläpp med minst 55 procent till 2030.

I Fit For 55 ingår: utsläppsnormer för person- och skåpbilar, förordningen om ansvarsfördelning, markanvändning och skogsbruk, infrastruktur för alternativa bränslen, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, social klimatfond, ReFuelEU aviation och FuelEU martime, EU:s utsläppshandelssystem, energibeskattning, förnybar energi och energieffektivitet. 

Det övergripande målet för ETS-sektorerna landade i en utsläppsminskning med 62 procent till 2030, vilket bara är en marginell ökning från det ursprungliga förslaget om 61 procent. Det behövs minst 70 procents minskning till 2030 för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet. Men den mest problematiska delen av beslutet är emellertid att den del av industrin som omfattas av fri tilldelning av utsläppsrätter fortsatt får släppa ut en stor mängd koldioxid gratis ända fram till år 2034.

Avgift på koldioxidutsläpp

En vecka innan beslutade EU för första gången om ett införande av koldioxidavgift för import av vissa utsläppstunga råvaror till EU. Det innebär att företag utanför EU som vill exportera exempelvis cement och stål till EU-länder måste betala en avgift per ton koldioxidutsläpp per vara, motsvarande priset på utsläppsrätter inom ETS, om de inte redan har motsvarande utsläppspris i exportlandet. Detta system ska stegvis ersätta den fria tilldelningen till EU:s industri, men det kommer nu ske i en alltför långsam takt.

Enligt de nya reglerna för ETS måste industrin införa energieffektiviseringsplaner för att få del av de gratis utsläppsrätterna så länge de finns kvar. Dessutom har utsläppshandeln utvidgats till att omfatta även vägtransporter och uppvärmning av byggnader, vilket rättvist utformat är positivt, men behovet av kompletterande nationella åtgärder för dessa sektorer kvarstår.  

Ett delvis välkomnat beslut

En social klimatfond inrättas också kopplat till utvidgningen av utsläppshandeln till vägtransporter och byggnader. Dessutom beslutades det att intäkterna från de utsläppsrätter som säljs på marknaden enbart ska få gå till klimatåtgärder.

Trots detta riskerar paketet att innebära alldeles för stora utsläpp i relation till de mål EU är förpliktigade till under Parisavtalet. Större och snabbare utsläppsminskningar hade behövts, innan 2030.

Så tycker Naturskyddsföreningen

Det är bra med ett system som skapar incitament för industrin att ställa om, men det är absurt att inte slopa den fria tilldelningen avsevärt tidigare och införa en omedelbar övergång till klimatavgifter. Att låta den ske gradvis över lång tid försvårar både möjligheterna att uppnå klimatmålen kraftigt och för industrins omställning inom EU.

Vi står mitt i en klimatkris. Att klimatpaketet är i hamn och att målen har skärpts är bra, men EU måste ytterligare höja ambitionerna så att utsläppen inom samtliga sektorer minskar och så att Parisavtalets 1,5-gradersmål kan nås. Det går inte att lösa en klimatkris här och nu med åtgärder som får full kraft om över ett decennium. 

Bli medlem i Sveriges största miljöorganisation

Var med i kampen för en friskare natur och starkare miljöpolitik och få den prisbelönta tidningen Sveriges Natur fem gånger om året.

Bli medlem idag
Bli först att gilla!

Relaterade inlägg