Så kan presidentvalet i USA påverka miljön
I höst går USA, världens näst största utsläppare, till val.
Valet, som står mellan sittande vicepresident Kamala Harris för Demokraterna och Donald Trump för Republikanerna, kan få stora konsekvenser för världsekonomin och den politiska utvecklingen globalt, inte minst inom miljö- och klimatområdet. USA har en avgörande roll i FN:s klimatförhandlingar och har stort inflytande över riktningen för det internationella klimatarbetet.
Trumps presidentskap, tillbakablick och tillbakagång
Under Donald Trumps tid som president präglades USA:s politik av nationalism, protektionism och miljöfientliga beslut, till exempel genom:
Utträde ur Parisavtalet
USA gick ur Parisavtalet, vilket gjorde att andra stora utsläppare, inte minst Kina, inte heller ville satsa på klimatet.
Nedmontering av klimatlagar
Trumps administration avskaffade miljöregler för utsläpp från kraftverk, krav på bränsleeffektivitet i fordon och skydd av vilda djur och biologisk mångfald.
Stöd för fossilindustrin
Trumps administration stöttade också fossilindustrin genom att lätta på restriktionerna för kolbrytning och oljeborrning, vilket är i direkt strid med de globala ansträngningarna att öka andelen förnybar energi.
Om Donald Trump återvänder till makten kan vi förvänta oss en protektionistisk och oförutsägbar utrikespolitik med låga klimatambitioner och minskade ansträngningar för internationellt samarbete för en hållbar utveckling. Det skulle kunna leda till ökade satsningar på fossil energi och försvagade miljöskyddsinstitutioner.
Joe Bidens framgångar och Kamala Harris visioner
Under Joe Bidens tid som president återtog USA en central position inom världspolitiken och stärkte sin pålitlighet och trovärdighet i internationellt samarbete, till exempel genom:
Nya klimatmål
Bidens administration satte upp flera ambitiösa klimatmål:
- minska utsläppen med 50–52 procent till 2030 jämfört med 2002,
- få 100 procent fossilfri elproduktion till 2035,
- nå nettonollutsläpp till 2050
- 40 procent av federala investeringar i klimat- och energi ska riktas mot sårbara grupper som en del av arbetet för ökad klimaträttvisa.
Inflationsreduceringsakten (IRA)
Är ett stort stimulanspaket på 369 miljarder dollar som togs fram för att starta om ekonomin efter pandemin och samtidigt stärka den gröna omställningen genom omfattande satsningar på infrastruktur, förnybar energi och hållbara transporter.
Internationella samarbeten
Biden återanslöt USA till Parisavtalet samt arrangerade ett högnivåmöte med 40 världsledare för att ökatakten i klimatomställningen. Det ledde till att flera andra länder höjde sina ambitioner. Japan siktar på 46–50 procent utsläppsminskningar och Kanada på 40–45 procent till 2030. Indien satsar på 240 gigawatt förnybar energi till 2030 och Brasilien strävar efter nettonoll utsläpp till 2050 och att stoppa illegal skogsskövling i Amazonas.
Om demokraterna vinner valet blir Kamala Harris, Joe Bidens nuvarande vicepresident, USA:s nya president. Harris har en lång historia av att arbeta med miljöfrågor. Som distriktsåklagare i San Francisco skapade hon en av USA första enheter för miljörättvisa. Hon har också förespråkat förbud mot fracking på offentlig mark, en Green New Deal och har kritiserat de som förnekar klimatvetenskap eller sprider desinformation.
Vad har USA-valet för betydelse för framtiden?
Det kommande valet i USA kommer att avgöra landets framtida miljöpolitik och dess roll i det globala klimatarbetet. Valet står mellan fortsatt internationellt samarbete och ambitiösa klimatmål under Harris, eller en återgång till Trumps protektionistiska och miljöfientliga politik. Världens ögon är på USA, och resultatet kommer att ha långtgående konsekvenser för den globala klimatpolitiken och hållbar utveckling i världen.
